Kinas och Rysslands nuvarande relationer präglas av samförstånd och samarbete. Det kinesiskRyskaavtalet från 2001 kan ses som ett uttryck för fred och stabilitet, men också som ett uttryckför makt och globalt positionerande, i synnerhet med de kinesisk-Ryska relationerna satta i ett historisktperspektiv. Frågan är vilka drivkrafter som kan ligga bakom Kinas och Rysslands närmandetill varandra. Genom en spelteoretisk analys identifierar denna uppsats möjliga motiv tillpartnerskapet i politiska, militära, ekonomiska samt externa avseenden, sett utifrån den sammanvägdanyttan av partnerskap jämfört med icke-partnerskap. Resultatet visar att motiven kan relaterastill det gemensamma intresset att skapa global maktbalans, men kan också kopplas till ömsesidigaberoenden mellan Kina och Ryssland som gör ett nära samarbete nödvändigt.

AbstractThe purpose of this thesis is to analyse the basis of Russian diplomacy, and by doing that develop the analytical instruments available, in order to improve the comprehension between the parties in negotiations. Descriptions of the national characteristics of Soviet and Russian diplomacy are made by an analysis of memoairs and other examinations of their negotiating behaviour. To ensure the result of the characteristics two case studies of the non-nuclear proliferation negotiations are made, followed by a comparation between the Soviet and Russian diplomacy. From these results, I analyse the groundworks of russian diplomacy, using three theories about how ideology, national identity and prevailing self-image can affect the national negotiating behaviour. The results show that there have been changes in only some parts of the negotiating behaviour and that there is a need for all three theories to explain different parts of the complex system of Russian diplomacy which is based on the plurality of culture, ideology, language, ideology and history..

Målsättningen med examensarbetet är att utvärdera en metod för att upprätta en kommunikationslänk från en mobil satellitterminal till en geostationär kommunikationssatellit utan kännedom om satellitterminalens position på jordytan. Målsättningen är intressant då GNSS-operatörer (främst i det allmänna USA-drivna GPS-systemet men möjligen även i de tillkommande franska, kinesiska, Ryska och europeiska systemen) begränsar den allmänna tillgängligheten av taktiska/strategiska skäl vid konflikter och kriser.Därtill att allmänna globala navigationssatellittjänster, GNSS-system, ofta bygger på mottagningsantenner med låg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskällor.En mobil satellitterminal blir därmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprätta nya satellitkommunikationslänkar. Systemet blir då mycket sårbart.I denna rapport återges resultat från mätserier inhämtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

I have investigated the political culture of post-communist Russia. For a long time it has been assumed that, the history is of great importance in shaping the political culture. I wanted to find out if this was true, I chose to study the political culture of Russia. How great effects had the autocratically legacy of Soviet Union in the democratisation of Russia? My thesis show that the role of history isn't of such great importance, instead it's the Russian state that has had the greatest possibility of shaping the political culture of Russia but it failed.

År 1994 invaderade Ryssland Tjetjenien. Det politiska och ekonomiska läget var i Ryssland, som i Tjetjenien, kaotiskt. Detta arbete har fokuserat sig på varför Ryssland valde att ta till det yttersta våldet för att förhindra Tjetjenien att bryta sig ur federationen. Många teorier har lagts fram om detta ämne och jag har valt att studera nationalismen som teori i denna studie. Kriget har i dagsläget (dec.2006) pågått i över 12 år, officiellt tog redan slut 1996 men dagligen utkämpas stridigheter mellan Ryska säkerhetsstyrkor och tjetjenska separatister.

The aim of this thesis is to map important strategies and factors that a firm, in this case Gunnebo Lifting AB can use when establishing themselves at the Russian market. The Russian market is today considered to be an emerging market. Within this study several areas of theory connected to entering new markets have been touched upon. These areas are market analysis, relationships and networking, internationalization processes, distribution chains, export issues and finally cultural distances. The empirical data for this thesis were collected through qualitative interviews.The results that arose when analyzing the theories combined with the empirical data pointed towards five strategies and factors of importance.

Undersökningens huvudsyfte är få en insikt i vilka skönlitterära texter som läses på högstadiet. Lärare ifrån tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen är en stol del av svenskämnet och svensklärare har således ett stort ansvar när det gäller att välja ut adekvata texter. Därför är det intressant att ta reda på vilka texter som läses i sin helhet på högstadiet idag. Tidigare undersökningar är främst utförda på gymnasienivå och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lärare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger långt ifrån elevernas litterära register.

In this essay we map and evaluate obstacles and problems that can occur during the establishment of international companies in Russia. This is done by investigating Swedish companies, which are established in Moscow and Saint Petersburg. We used secondary and primary data from books, previous surveys, reports, articles and the Internet. We also interviewed the following companies: Alfa Laval, Kockum Sonics AB, Höganäs Keramik, Skanska, Assa Abloy, Advakom, AnoxKaldnes, Lindab, Delovoj Peterburg, HL-Display and also a journalist from the Swedish Radio.Most of the problems named by the interviewees were similar, but some differences were also found. The differences were primarily found in the ranking of importance between the different problems.

Under de senaste årtionden har Ryssland genomgått en rad reformer som har bidragit till att landet har gjort enorma ekonomiska framsteg. Den stora marknaden med hög vinstpotential lockar många utländska investerare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka Swedbanks och Handelsbankens etableringsprocess på den Ryska marknaden. Mer specifikt har en rad faktorer, motiv och val av strategi studerats som har kunnat påverka bankernas etablering i Ryssland.Utifrån en rad teoretiska forskningsstudier har en sammanfattande modell utvecklats. För att därefter få svar på syftets frågor och testa teorin har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med två respondenter: en från ZAO Svenska Handelsbanken i Ryssland och en från Swedbank.Uppsatsens slutsatser påvisar att bankernas historiska erfarenhet har varit den främsta faktorn som underlättat etableringen medan regleringar har utgjort ett hinder.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 ? 26.

Kandidatuppsatsen ?Sverige behöver inte oroa sig ? än.? syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra länder, och vad denna gestaltning beror på. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av året varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den Ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om såväl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mänskliga rättigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militära insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmänhet som tyder på reaktioner och ställningstagande.

Under det nyligen avslutade kriget i Irak, 2003, har kriget inom den fjärde arenan,informationsoperationer, blivit påtaglig. Vilken kapacitet har Ryssland inom denna arena?Syftet med uppsatsen är att lägga en grund till fördjupad kunskap om Ryskainformationsoperationer, dels vad doktrinerna uttrycker men även praktiskt genomförande.Uppsatsen inleds med en analys av det första Tjetjenienkriget 1994 ? 1996 och däreftermilitära doktrinen samt doktrinen om informationssäkerhet, båda undertecknade år 2000.Genom en analys av det andra Tjetjenienkriget, 1999 ? , redovisas vilken ?Lessons Learned?som har skett mellan de två krigen via doktrinerna. I min påföljande diskussion och syntesredovisas vilken kurs Ryssland har lagt ut för informationsoperationer.I arbetet utnyttjar jag en deskriptiv metod med induktiv slutledning. Beskriven teori,manöverteorin, samt analysverktyg, OODA-loopen, och de där dragna slutsatser kommer attutnyttjas i en diskussion om det resultat som min kvalitativa textanalys ger.

The topic of homosexuality was until recently a taboo in Russian public discussion, but has during the last years become a hotly debated issue. Analyzing what I call the new homophobic narrative I isolate and examine two ways of ?othering? homosexuals, constructing them as strangers, when sexual minorities are discussed in today´s Russia. Sexual deviants are portrayed as threats to the nation and are connected to the West and its influence. Using analytical tools from queer theory, security studies and postcolonial approaches I discuss different ways of configuring the relation between nation and sexuality, identities that are interwoven in the homophobic narrative.

Syftet med denna studie är att undersöka vuxna andraspråksstuderandes attityder till svenska språket, deras upplevelse av den kommunikativa förmågan på svenska samt deras bedömning av modersmålets inverkan på svenskinlärningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmål: arabiska, bosniska, engelska, Ryska, spanska och tyska. Metoden som har använts är samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska språket och språkinlärningen.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den Ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland. .