Organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och det medför att organisationers IT-system behöver anpassas dÀrefter. För att besvara dessa förÀndringar investeras det i nya IT-system. Dock prioriteras oftast inte hantering av de föregÄende systemen, sÄ som systemavveckling. Systemavveckling behandlas ytterst lite i befintlig litteratur, till exempel hur en systematisk avvecklingsprocess skulle kunna genomföras. UtifrÄn detta utformades uppsatsens syfte att belysa Àmnet systemavveckling och kartlÀgga centrala begrepp. För att uppnÄ syftet har tvÄ fallstudier genomförts samt en genomgÄng av befintlig litteratur.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har lÄtit vÀnta pÄ sig, men de senaste Ären har en hel del forskning gjorts kring lÀsning och lÀsförstÄelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som bÄda menar att skönlitteratur Àr viktig för elevers utveckling pÄ sÄ sÀtt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssÀtt och andra svÄra frÄgor.SyfteSyftet med studien Àr att se hur lÀrare tÀnker kring arbetet med elevers utveckling sÄvÀl kunskapsmÀssigt som pÄ det personliga planet med hjÀlp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrÄn Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod anvÀndes intervju med öppna frÄgor. Studien Àr smÄskalig och innefattar fyra lÀrare frÄn fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lÀrare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvÀgagÄngssÀtt. I arbetet med litteraturen ingÄr förförstÄelse inför en ny text, textbearbetning pÄ flera nivÄer och efterarbete med de lÀsta texterna.I resultatet framgÄr Àven att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gÀller sÄvÀl vÀrdegrunden som demokrati och livsfrÄgor..

Följande arbete har som syfte att undersöka om en litterÀr kanon skulle uppskattas av lÀrare i svenska pÄ högstadiet eller inte. FrÄgan problematiseras utifrÄn svenska som ett erfarenhetspedagogiskt Àmne samt ett litterÀrt bildningsÀmne. Tidigare forskning visar att klassiker inte harmoniserar med svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne. Studien har Àven analyserats och diskuterats ur ett postkolonialistiskt perspektiv dÀr det vÀsterlÀndska ses som norm. Metoden som har tillÀmpats Àr enkÀtinsamlingar frÄn Ärskurs nio och kvalitativa intervjuer pÄ tre högstadieskolor. DÀrefter har intervjuerna transkriberats och sammanstÀllts.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vÄrt syfte, vÄr metod och vÄrt resultat. Den andra delen Àr produkten av vÄrt utvecklingsarbete, en lÀrarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utifrÄn vad som framgÄr i forskning och litteratur ta fram en lÀrarhandledning som fokuserar pÄ att trÀna elevers engelska kommunikativa förmÄga.För att utvÀrdera vÄr lÀrarhandledning valde vi att göra en mindre enkÀtstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vÄr lÀrarhandledning var mycket uppskattade och anvÀndbara.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hÀlsa. PÄ tvÄ förskolor har vi undersökt bÄde naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jÀmfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstÄ och tolkat de olika uppgifter vi fÄtt fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkÀter samt nÀrvarostatistik. Genom dessa har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor om naturens koppling till barns hÀlsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

Genom att ta del av detta examensarbete fÄr lÀsaren en bild och insyn i hur det grundlÀggande arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i förskoleklassen. Jag har lÀst mycket litteratur innan om lÀs- och skrivinlÀrning, frÀmst litteratur om hur man kan frÀmja lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen Àr hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror pÄ att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning dÀr och intresserade mig för just den Äldern dÄ den i mitt tycke Àr mer komplex Àn nÄgon annan.

I lÀroplanen Lpo-94 stÄr det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola ska behÀrska det svenska sprÄket samt kunna lyssna och lÀsa aktivt. SjÀlvklart har man alltid lÀst och diskuterat olika författare i skolan, men jag Àr mer intresserad av att se om dagens lÀrare anvÀnder sig av litteraturen i sin undervisning pÄ ett sÄdant sÀtt att man utgÄr frÄn skönlitteratur för att uppnÄ andra mÄl som stÄr uttryckta i lÀroplanen. Jag tror att det Àr betydelsefullt att som lÀrare vara medveten om varför man vÀljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie Àr i första hand att undersöka vad som styr svensklÀrares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan vÀljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida dÀr finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frÄgorna Àr nÀrvarande i detta arbete.

Syftet med detta arbete Àr att utreda de motiv, faktorer och vÀrderingar som pÄverkar lÀraren i texturvalet. ArbetssÀtten det vill sÀga hur litteraturen sedan anvÀnds i undervisningen Àr Àven en aspekt som detta arbete belyser. Genom intervjuer har jag kunnat utröna ett antal bakomliggande motiv och faktorer som pÄverkar lÀrarna i texturvalet. Ett eventuellt införande av en officiell litterÀr kanon har sedan stÀllts i förhÄllande till de texturval lÀrarna har gjort samt hur lÀrarna tycker i frÄgan om en officiell litterÀr kanon. Resultaten visar frÀmst pÄ att lÀrarna vÀljer litteratur som Àr uppskattade av eleverna och för att vÀcka lÀslust och intresse för litteratur.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan pÄverka elevens lÀsvanor och synliggöra vad som vÀcker lÀslust hos elever som regelbundet lÀser böcker pÄ sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex lÀsvana elever i Ärskurs 4 samt deras klasslÀrare.  Som metod anvÀnde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas lÀsning, för deras lÀslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv kÀnsla vid lÀsningen, dÀr nÄgra beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville lÀsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde Àven beskriva flera goda fördelar med deras litteraturlÀsning, bÄde praktiska och mer personliga.

KvÀllens och nattens miljöer formas av ljussÀttningen i densamma. Kunskap om hur mÀnniskan pÄverkas av ljussÀttningen i vÄra miljöer, Àr en viktig del för skapandet av tillfredsstÀllande platser under kvÀllstid. Den hÀr uppsatsen Àmnar ta upp en grundlÀggande bas, frÄn mÀnniskans perspektiv, att stÄ pÄ inom Àmnet ljusdesign inför en framtida fördjupning inom Àmnet. Uppsatsen undersöker forskning och litteratur om ljuset och ljusfÀrgers indirekta pÄverkan pÄ komfort och vÀlmÄende. Den tar upp en metod för utvÀrdering och lÀsning av ljus, för skapande av personliga preferenser och kunskaper om hur ljussatta miljöer kan te sig.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad nÄgra elever och lÀrare anser att bra lÀrare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lÀrare i uppfattningarna om detta. UtifrÄn detta syfte har jag lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua nÄgra elever och lÀrare om vad de tycker och fÄ fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte har nÄgra frÄgor anvÀnts till hjÀlp: Hur beskriver lÀrare och elever en bra/mindre bra lÀrare? Hur relaterar elevernas och lÀrarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha lÀst litteratur och gjort intervjuer sÄ blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lÀrare jag intervjuat tycker att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestÀmd, beslutsfast, tÄlmodig, positiv samt flexibel, man ska Àven ha bra Àmneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lÀrarprofession, ledarskap.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Synen pÄ litteratur har under senare tid vidgats, dÄ kanon har fÄtt sÀllskap av nyutgiven litteratur. Skolor köper in klassuppsÀttningar av populÀrlitteratur i undervisningssyfte och tröskeln mellan "ett högt och ett lÄgt" Àr inte lÀngre lika hög. Syftet med lÀsningen Àr bland annat att hjÀlpa elever att utveckla ett demokratiskt synsÀtt. Den hÀr uppsatsen argumenterar för att populÀrlitteraturen borde fÄ större plats i undervisningen i svenskÀmnet och med stöd i tidigare forskning analyseras Hungerspelen av Suzanne Collins utifrÄn det intersektionella perspektivet med fokus pÄ köns- och klasstrukturer.                      Undersökningen visar att Hungerspelen innehÄller flera viktiga faktorer som kan inkluderas i litteraturundervisningen, inte minst i utvecklandet av elevens demokratiska förhÄllningssÀtt och sjÀlvinsikt. Ett av de huvudsakliga fynden rör Katniss rörlighet inom ramarna för Panems maktstrukturer och kan ses som en avgörande faktor för hennes klassresa och uppbrott med sin föreskrivna könsroll. .