Sökresultat:
98 Uppsatser om Ryggömhet - Sida 4 av 7
Aj min rygg! : Belastningsskador hos idrottslÀrare jÀmfört med teoretiska ÀmneslÀrare i TÀby kommun
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att jÀmföra förekomsten av belastnings- och arbetsskador hos idrottslÀrare med teoretiska ÀmneslÀrare. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att svara pÄ syftet:Drabbas idrottslÀrare mer av förslitningsskador/arbetsskador Àn teoretiska ÀmneslÀrareVilka kroppsdelar Àr mest utsatta för slitage/pÄfrestningKan faktorer som motionsnivÄ och idrottsbakgrund pÄverka belastningsskador hos lÀrarnaMetodDen metod som anvÀndes i studien var en kvantitativ enkÀtundersökning. EnkÀten innehöll 18 formulerade frÄgor som delades ut till 119 lÀrare i TÀby kommun. Vi fick tillbaks 82 svar frÄn 40 idrottslÀrare och 42 teoretiska ÀmneslÀrare, vilket gav en svarsfrekvens pÄ 69 %. Vi behandlade resultaten i statistikprogrammet SPSS.ResultatDet finns inte nÄgra signifikanta skillnader i förekomsten av belastningsskador mellan idrottslÀrarna och de teoretiska lÀrarna dÀremot finns skillnader i förekomsten av olycksfall dÀr endast idrottslÀrarna Àr drabbade.
Formtryck av vibreringsfri betong: en uppföljning av ett brobygge i vibreringsfri betong frÄn framtagning av recept till fÀrdig bro
Konventionell betong mÄste vibreras för att den skall fylla ut formen och omsluta armeringen, men Àven för att en homogen betong utan stora luftinneslutningar skall erhÄllas. Vibreringsmomentet Àr ett mycket tungt arbetsmoment som sliter hÄrt pÄ frÀmst rygg, axlar och nacke. Vibreringen ger Àven upphov till s k vita fingrar vilket orsakas av en försÀmrad blodcirkulation till följd av att vibrationer frÄn vibratorstavarna fortplantar sig upp i hÀnderna. PÄ mitten av 80-talet började en vibreringsfri betong att utvecklas i Japan och till Sverige kom den för nÄgra Är sedan. Den vibreringsfria betongen skall, utan vibrering, fylla ut formen och omsluta armeringen.
KÀnner vi igen dem nÀr vi ser dem? En litteraturstudie om symtom vid hjÀrtinfarkt, ur ett omvÄrdnadsperspektiv
Akut hjÀrt-kÀrlsjukdom orsakar mer Àn hÀlften av alla dödsfall i Sverige. MÄnga patienter med akut hjÀrtinfarkt uppvisar inte de klassiska symtom som vanligtvis förknippas med sjukdomen utan har en mer atypisk symtombild. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vikten av god kunskap och kÀnnedom om den varierande symtombild som kan förekomma vid hjÀrtinfarkt, sett ur ett omvÄrdnadsperspektiv. I metoden har 23 vetenskapliga artiklar bearbetats. Resultatet visade att förekomst av atypiska symtom var vanligare hos kvinnor, Àldre och diabetiker.
Ideal och hÀlsa i sociala media : En diskursanalys av Instagram och Tumblr
I denna undersökning behandlas kroppsideal pÄ sociala medier med utgÄngspunkt frÄn skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Detta sker genom en diskursanalys pÄ kroppsbilder för att se mönster i hur en hÀlsosam kropp framstÀlls. Syftet Àr att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn pÄ hÀlsa ungdomar kan möta pÄ dessa sociala medier. De frÄgestÀllningar vi har Àr: ?Vilka diskurser kan identifieras i bilderna pÄ sociala medier som hanterar kroppsideal och hÀlsa?? samt ?UtifrÄn ett makt- och genusperspektiv, vilka synsÀtt pÄ kropp och hÀlsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta pÄ de sociala medierna Instagram och Tumblr??.
Orsaker till fel i sjuksköterskors lÀkemedelshantering
Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.
Upplevelser av cytostatikabehandling : En litteraturstudie
Cancer Àr en stor folksjukdom och det Àr dÀrför av yttersta vikt att veta hur en god omvÄrdnad ska tillÀmpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgÄr behandling med cytostatika. MÄnga patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försÀmra patientens livskvalitet, sÄvÀl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgÄr cytostatikabehandling. Metoden Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker.
Anhörigas behov av stöd nÀr en familjemedlem vÄrdas hemma vid livets slutskede : en litteraturstudie
Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.
Evidens för ridterapi inom sjukgymnastik: en litteraturstudie
Introduktion/bakgrund: Ridterapi har anvÀnts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi Àr en medicinsk behandling med hjÀlp av hÀstar och dess rörelser som innefattar allt frÄn att rida och umgÄs med hÀsten till att utföra stallsysslor. Det Àr Àven en trÀningsform som trÀnar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken evidens som finns för anvÀndandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsomrÄdet.
Att leva med Parkinsons sjukdom ur ett na?rsta?endeperspektiv : en litteraturstudie
Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.
Ergonomisk utveckling av skor med fokus pÄ av- och pÄtagning
Skon Àr en av dem produkter som inte har förÀndrats sÀrskilt mycket genom Ären. Detta projekt hade som syfte att Àndra pÄ detta genom att omforma anvÀndandet vid pÄtagning och avtagning av produkten. MÄlet var att eliminera den böjande rörelse som i dagslÀget Àr ett krav för att anvÀndaren ska fÄ pÄ sig sina skor. Detta sÄ att momentet gÄr snabbare och blir skonsammare för ryggen. Genom att metodiskt granska vad som redan finns pÄ marknaden för att fÄ inspiration kunde olika koncept och dellösningar genereras och dÀrefter utvÀrderas mot varandra.
Arbetsrelaterade besvÀr hos tandlÀkare
Det Ă€r kĂ€nt att tandlĂ€kare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvĂ€r frĂ„n nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandlĂ€kare som har dessa besvĂ€r upplever sin arbetssituation som mer otillfredsstĂ€llande och rapporterar mer Ă„ngest samt visar sĂ€mre psykosocial hĂ€lsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvĂ€r, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandlĂ€kare. I Uddevalla och VĂ€nersborg valdes ut 32 tandlĂ€kare, 16 vardera frĂ„n privata och offentliga mottagningar. Ă
tta kvinnor respektive mÀn i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkÀtstudie.
Reflexologisk verksamhet : en intervjustudie med reflexologer
Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.
Upplevelser av cytostatikabehandling - En litteraturstudie
Cancer Àr en stor folksjukdom och det Àr dÀrför av yttersta vikt att veta hur
en god omvÄrdnad ska tillÀmpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den
tid de genomgÄr behandling med cytostatika. MÄnga patienter som lider av cancer
behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som
bland annat kan försÀmra patientens livskvalitet, sÄvÀl fysiskt som psykiskt.
Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgÄr
cytostatikabehandling. Metoden Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ tvÄ
sjÀlvbiografiska böcker.
Förslag pÄ förbÀttring av verktygsupphÀngning vid
monteringsarbete
Atlas Copco har gjort antagandet att verktygsupphÀngningen pÄ mÄnga fabriker orsakar skadliga kroppsrörelser för anvÀndarna av verktygen. DÀrför efterfrÄgades följande arbete. Det fanns tvÄ delmÄl i arbetet. Det första var att pÄvisa att dagens anvÀndning av hjÀlpmedlen kan ge upphov till arbetsrelaterade skador i rygg och axlar. Det andra var att ta fram ett koncept till en lösning av problemet.
Större gĂ€dda (Esox lucius) konsumerar inte storspigg (Gasterosteus aculeatus) : Ăr taggarna ett problem eller Ă€r spiggen för liten?
Ăvergödningen i Ăstersjön har varit ett problem de senaste Ă„rtionden vilket pĂ„verkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som Ă€r viktig för fisklivet. GĂ€dda (Esox lucius) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skĂ€rgĂ„rd de senaste 20 Ă„ren samtidigt som spigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat kraftigt. Anledningen till Ă€ndrat förhĂ„llande mellan arterna Ă€r inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som pĂ„verkar ekosystemet genom sin konsumtion av Ă€gg frĂ„n predatorerna; gĂ€dda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad dĂ€r algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar pĂ„ rygg och sida som Ă€r ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende pĂ„ taggarna.