Den här studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhållandet mellan kreativitet och kunskap, och låtskrivares strategier för att uppnå kreativitet. Låtskrivande är den skapandeprocess som ska resultera i en färdig musikprodukt. Kreativitet innebär brytande av gamla regler och konventioner för att skapa någonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska låta och uppfattas, vilket då innebär att man måste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan få låtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att låtskrivande är känt som en konstnärlig och kreativ uttrycksform.

Obstipation är ett lågprioriterat men vanligt förekommande problem bland intensivvårdspatienter som kan påverka patienternas möjlighet att tillfriskna. Faktorer som ökat stresspåslag, immobilisering och läkemedel påverkar tarmfunktionen och ger en minskad motilitet vilket kan leda till obstipation. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur obstipation kan förebyggas och behandlas i denna patientgrupp. 13 vetenskapliga studier inkluderades. Resultaten visar att det saknas en enhetlig definition av när intensivvårdspatienten ska anses vara obstiperad vilket är en bidragande orsak till problematiken. Att ge laxantia kan ha positiv betydelse för både ventilatortid, intensivvårdstid, morbiditet och mortalitet utan att det i klinisk praktik ses några allvarliga risker eller komplikationer i behandlingen.

Bakgrund: Att följa restriktioner gällande livsstil, och att ta mediciner som ordinerat, är nödvändigt för att en njurtransplanterad patient ska bibehålla funktion i den transplanterade njuren. Inom sjukvården benämns detta beteende för compliance. Non-compliance hos njurtransplanterade rapporteras i studier uppgå till 43 %. Non-compliance rapporteras öka risken för avstötning av njuren med upp till sju gånger för en patient med låg compliance, jämfört med en patient med hög compliance. Syfte: Syftet med aktuell litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar en vuxen njurtransplanterad patients compliance.

Idag arbetar mer än en tredjedel av Sveriges befolkning på udda arbetstider. Nattarbete medför ökad risk för ohälsa. Syftet med interventionsstudie var att beskriva och jämföra om den subjektiva och objektiva hälsan som framkommer i hälsoprofilsbedömningar före respektive efter införandet av ett kompendium med kost- och motionsråd förändras hos kvinnor som arbetar natt. Personer som arbetar natt är en riskgrupp, detta på grund av olika faktorer Urvalet bestod av tio kvinnor i åldern 20 till 25 år. Samtliga kvinnor arbetar regelbundet natt på restaurang under helgerna och har problem med regelbundna mat- och motionsvanor.

I den svenska förskolan är samlingarna en daglig aktivitet som ibland går på Rutin och därför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till många tillsägelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollärares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frågor till åtta förskollärare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollärare oavsett könstillhörighet är medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det är fler flickor än pojkar som tar plats under samlingarna.

 Bakgrund: Redan på 80-talet fördes diskussioner om anhörigas närvaro under hjärt- och lungräddning (HLR) och vissa sjukhus hade som Rutin att erbjuda anhöriga att närvara. En HLR situation kan vara traumatisk och leda till krisreaktioner som är viktiga att beakta i bemötandet. Den anhörige som drabbas av krisreaktioner är i behov av stöd.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur vårdpersonal ser på anhörigas närvaro under HLR.Metod: Studien är gjorde som en strategisk litteraturstudie och analyserad med innehållsanalys. Systematiska sökningar gjorde i databaser för att hitta relevanta artiklar till uppsatsen syfte.Resultat: Att känna trygghet och kunnande i sin yrkesroll påverkar vårdpersonalens attityd till anhörigas närvaro. Erfarenheter av anhörigas närvaro ger personalen en mer positiv bild och att de erbjuder anhöriga att delta vid fler tillfällen.

INTRODUKTION: Inom sjukvården är perifera venkatetrar (PVK) vanliga och ett av sjuksköterskans ansvarsområde. Den förs in i en ven med hjälp av en kanyl, för att kunna ge patienter läkemedel, blod, samt upprätta eller korrigera vätske-, elektrolyt- och näringsbalansen. SYFTE: Att beskriva sjuksköterskans kunskap vid hanteringen av perifera venkatetrar. METOD: En litteraturöversikt som innehåller 14 vetenskapliga artiklar, som har granskats och analyserats. RESULTAT: Resultatet presenterades i kategorierna: aseptik, val av insticksplats, val av storlek, dokumentation, regelbundna byten, förebyggande av tromboflebit och hantering av svårstuckna patienter.

Glaukom är en kronisk, asymtomatisk progredierande ögonsjukdom som drabbar synnerven. Glaukom blir ofta märkbar först i senare stadier av sjukdomen och det är framför allt en åldersrelaterad sjukdom. Behandlingen av glaukom är att sänka det intraockulära trycket (IOP). Förstahandsvalet av behandling är trycksänkande ögondroppar och syftar till att personens syn ej ska försämras samt att livskvalitet bevaras. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkade följsamhet vid ögondroppsbehandling hos personer med glaukom.

Vårt syfte var att beskriva, kritiskt granska samt dra slutsatser över vilka pedagogiska strategier det finns att tillämpa vid en AD/HD-diagnos. Detta för att skapa en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet. I bakgrunden behandlas tidigare forskning, historik och viktiga begrepp inom området. Olika perspektiv belyses, både pedagogiskt och samhällskritiskt, kring diagnosen AD/HD. Kapitlet avslutas med pedagogiska strategier och miljöns betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet.

Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för yrkets pedagogiska aspekter. Uppsatsens grundläggande fråge- ställning lyder: Hur ser studenter och lärare på Lunds Universitets sjukgymnastutbildning på den pedagogiska aspekten i det kliniska arbetet?Undersökningen bygger semistrukturerade intervjuer med två lärare och fem studenter där dessa getts möjlighet att fritt svara på frågor rörande ämnet. Intervjuerna har sedermera analyserats med hjälp av Bubers mellanmänskliga perspektiv och didaktiska teorier rörande patientundervisning.Studien resulterade i dels en ökad förståelse för hur studenter och lärare ser på arbetets pedagogiska aspekterna och dels i ett, av studenterna, uttalat behov av djupare förståelse för hur man agerar gentemot patienten i syfte att undervisa. De intervjuade studenterna saknar nödvändig erfarenhet för att upprätta en väl fungerande didaktisk handlingsrepertoar, vilket leder till att de känner sig vilsna inför kontakten med patienterna.Denna uppsats bekräftar tidigare genomförda studier som säger att de pedagogiska och kommunikativa aspekterna inom yrket är påtagliga och betingar i mångt och mycket kvalitén av behandlingen..

Inläggning av perifer venkateter (PVK) är en vanlig Rutin inom sjukvården. Det ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter att lägga in PVK, övervaka och dokumentera omvårdnaden av patient som har en PVK. Den vanligaste komplikationen i samband med PVK är flebit. Symtomen på flebit är lokal rodnad, ömhet och svullnad som kan sträcka sig längs kärlet och som vid palpation kan kännas hårt. Flebit delas in i mekanisk, kemisk, bakteriell och postinfusionsflebit.

Kroppslig beröring har sedan mänsklighetens begynnelse spelat en central roll. Alla människor har ett behov av att bli berörda och att beröras av andra för att utvecklas till friska livskraftiga individer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att bli kroppsligt berörda. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna kärlek, värme och omtanke från en annan människa, att känna tröst, bekräftelse och mindre ensamhet, att känna lugn, avslappning och mindre smärta, att känna smärta och obehag och att känna sig kränkt och kontrollerad.

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka svenska yrkesverksamma tjänstemäns erfarenheter av att balansera arbete och fritid i relation till ny teknik. Den nya tekniken i form av bärbara datorer och smarta telefoner med mera har inneburit att förutsättningarna för den arbetande befolkningen att hantera gränser mellan de två sfärerna arbete och fritid kan ha förvanskat, med ökade risker för konflikt som följd. Hur förhåller sig yrkesverksamma tjänstemän, som är en yrkesgrupp som till stor del använder sig av ny teknik, till ett allt mer gränslöst arbetsliv? Resultaten visar att tjänstemän från tre olika sektorer i en mellansvensk kontext anpassar sitt användande av den nya tekniken utifrån tre olika kategorier i syfte att balansera arbetslivet och privatlivet. Tjänstemännen anpassar sitt användande utifrån sin yrkesmässiga Rutin och genom självinsikt.

Syftet med denna studie är att försöka förstå barnens tankar och idéer när de får prova på mindfulness. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur mindfulness kan motverka negativ stress och hur mindfulness kan användas i förskolans vardag. Inom buddismen har mindfulness funnits i över 2500 år och är alltså en gammal filosofi. Under fyra veckor har jag undersökt olika avslappningsmetoder tillsammans med en liten barngrupp på en förskola. Här har jag tillsammans med fem barn, i åldrarna tre till fem år, undersökt mindfulness.

Syftet med studien är att undersöka hur systemförvaltningsarbetet kan förbättras med agila meto-der. Litteraturstudien omfattar teori om förvaltning och agila metoder samt teori om agil förvalt-ning. Denna referensram blev sedan ett underlag för den empiriska undersökningen som genom-fördes som en fallstudie. Detta gav oss möjlighet att se ifall användning av en agil metod har lett till förbättringar i vissa av de svagheter som finns i systemförvaltningsarbetet.Slutsatsen från studien visar att vissa svagheter i systemförvaltningsarbetet kan förbättras med agila arbetsprocesser. Agila metoder med fördel kan användas för att skapa struktur i arbete och för att uppmuntra förvaltningen till nära samarbete med verksamheten när systemet förändras.