Idag står det urbana offentliga Rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga Rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga Rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga Rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden.

Syftet med arbetet är att studera och analysera det offentliga Rummet, hur möten mellan människor uppstår och vad Rummet används till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebär i nutid. Arbetet belyser även teorier om vad ett offentligt rum innehåller för aktiviteter och vad Rummet bör innehålla för att locka till sig människor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för Deltavägen på Backaplan i Göteborg, där fokus ligger på strukturen av gatuRummet och de offentliga ytorna längs gatan. Arbetet baseras på litteraturstudier samt inventeringar av två gator och dess offentliga platser i Göteborg.

Det upplevda Rummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktningmot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att studera vilka rumsligaformelement som kan understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde i ettrum. Arbetet utgår ifrån entréhallen på Tekniska museet i Stockholm därsvårigheter i orienteringen leder till stopp i flödet. Arbetet strävar mot att ta framett designförslag som minskar dessa stopp, samt öka framkomligheten ochorienterbarheten. Målet är att skapa en positiv och trygg upplevelse vidmuseibesöket.Under inhämtningen av empirin ifrån notationer av rörelsemönster, observationer,rumsanalyser och intervjuer har det visat sig att Rummet skapar stora folksamlingarpå grund av svår orienterbarheten.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga Rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i Rummet och representeras i foton..

Den här studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsområdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhållande till vardagsRummet speglar synen på den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger på att analysera hur vardagsrummen hjälper informanterna att visa upp sin identitet och hur de själva pratar om Rummet. I uppsatsen tar jag också upp informanternas förhållande till tv och hur det hänger samman med deras identitet. Slutsatsen i min uppsats är i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebär och att försöker inreda sina vardagsrum så att de ska spegla denna bild både för andra och sig själva.

Syftet med arbetet är att studera och analysera det offentliga Rummet, hur möten mellan människor uppstår och vad Rummet används till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebär i nutid. Arbetet belyser även teorier om vad ett offentligt rum innehåller för aktiviteter och vad Rummet bör innehålla för att locka till sig människor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för Deltavägen på Backaplan i Göteborg, där fokus ligger på strukturen av gatuRummet och de offentliga ytorna längs gatan. Arbetet baseras på litteraturstudier samt inventeringar av två gator och dess offentliga platser i Göteborg. Arbetet inleds med en beskrivning av det offentliga Rummet och dess innebörd.

Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga Rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga Rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga Rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga Rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga Rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga Rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga Rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga Rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering.

Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i Rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkoRummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv.

Stationsmiljön ? ökad tillgänglighet till de tre huvudfunktionerna: köpa biljett, kolla tåg tider och vänta, är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt designförslag åt Eskilstunas stationshus, som visar hur man med hjälp av den rumsliga formgivningen kan öka tillgängligheten till stationshusens tre huvudfunktioner, i denna besökstäta och intensiva miljö.Under arbetet har observationer och rumsanalyser genomförts för få en ökad förståelse resenärernas rörelsemönster i Rummet samt för att få en förståelse för hur tillgängligheten till de tre olika funktionerna fungerar i Rummet i dag. Under dessa metoder har det konstaterats att det finns brister i den rumsliga utformningen gällande tillgängligheten till dessa tre funktionerna på de mindre stationshusen.Jag har med hjälp av resultatet från metoderna, teorier och litteratur samt prototyping tagit fram ett nytt designförslag. Det nya designförslaget bygger på att utnyttja ytorna effektivare i Rummet, samt genom god informations design vägleda resenärerna fram till de olika funktionerna.Slutsatsen i det här arbetet bygger på att de olika funktionerna behöver separeras i Rummet för att inte stoppa upp flödet i Rummet och därmed öka tillgängligheten till dessa.

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.Vår presentation kommer att handla om hur det lokala Rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala Rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala Rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga Rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i Rummet och representeras i foton..

Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga Rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga Rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga Rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga Rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga Rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga Rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga Rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga Rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som är både kvantitativ och kvalitativ.

Idag står det urbana offentliga Rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga Rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga Rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga Rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden. Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga Rummet som mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga Rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social hållbarhet.

I det här examensarbetet undersöktes hur designprocessen kan se ut när en grupp medelålders människor genom två workshops tar sig an ett designprojekt med hjälp av participatory design i det offentliga Rummet. Participatory design innebär en deltagande design där brukaren, alltså den tänkta användaren, är med i hela designprocessen. Jag har utgått från allemansrätten som ram för det offentliga Rummet. Jag har använt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fältarbete i en liten stad i Dalarna där jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan designprocessen se ut när en grupp arbetar kollektivt med det offentliga Rummet och allemansrätten som utgångspunk i ett designpedagogiskt projekt? Projektet har sedan dokumenterats med hjälp av foto, film och fältanteckningar.

?Min magiska värld? är en textil installation avsedd att fungera som en sagohörna i ett bibliotek för barn i förskoleåldern. Med utgångspunkt i 3 mönster skapas en fantasivärld som möter barn på bibliotek. Mönstrade ylletyger har tillverkats för att sedan filtas och placeras i Rummet. Meningen med mönstren är att skapa en känsla av skog, harmoni och delaktighet i Rummet..