VÄr uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet Àr att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebÀr att ta fram en gemensam förestÀllningsram. VÄrt fokus i uppsatsen var pÄ kapitel tvÄ i förestÀllningsramen som behandlar kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vÄr uppsats var att identifiera orsakerna till de förÀndringar av kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s förestÀllningsram under konvergensprojektets gÄng.Uppsatsens utgÄngspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna.

Trots att behov och förutsÀttningar finns att anvÀnda mobila nyttotjÀnster via SMS anvÀnds de inte i den utstrÀckning det Àr möjligt. Den hÀmmade spridningen av de mobila nyttotjÀnsterna kan bero pÄ ett flertal faktorer varav en del inte har studerats i tidigare undersökningar. Vi valde att undersöka om mobiloperatörernas infrastruktur kan vara en sÄdan faktor. För att fÄ en insyn i den funktionalitet och de tjÀnster innehÄllsleverantörerna erbjuds av mobiloperatörerna samt innehÄllsleverantörernas önskemÄl och krav, gjorde vi en förstudie i form av en intervju med en innehÄllsleverantör. Den resulterade i ett intervjuunderlag för de olika mobiloperatörerna i Sverige vilka vi sedan intervjuade för att fÄ fram en bild av deras erbjudna funktionalitet.

I vÄrt samhÀlle Àr det stort fokus pÄ fysisk aktivitet. MÄnga bedriver nÄgon form av fysisk aktivitet och trÀning. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr en viss mÀngd av fysisk aktivitet bra. Likadant kan en stillasittande livsstil öka risken för livsstilssjukdomar. En person som inte har nÄgra funktionsnedsÀttningar, borde ha stora möjligheter för att vara fysisk aktiv.

 I takt med att IKT-utvecklingen accelererat i samhÀllet har ocksÄ kravet ökat pÄ effektivt anvÀndande av IKT i skolan. Syftet med denna undersökning har dÀrför varit att studera hur en kommun implementerar IKT-stöd i sin grundskoleverksamhet för att stötta pedagogerna i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens. Undersökningen har genomförts som en deskriptiv fallstudie i form av kvalitativa intervjuer med sex nyckelpersoner i organisationen. Den bild som tidigt framtrÀdde var hur otroligt komplext IKT Àr i förhÄllande till skolans vÀrld. Det finns mÄnga aktörer och intressenter pÄ en arena som stÀndigt förÀndras av den nya teknikens vÀxande framfart.

I denna uppsats redovisas en benchmarkingstudie i syfte att jÀmföra Sveriges försvar mot ett urval av andra lÀnders försvarsmakter, nÀmligen EU- och NATO-lÀnderna samt Schweiz. Studien har skett med avseende pÄ kostnadseffektivitet och fokus pÄ output i internationella insatser, som har kommit att vara allt mer prioriterade i vÀstvÀrldens försvarsmakter under senare Är. Vidare genomförs en kvantitativ jÀmförelse mellan vÀrnplikt och andra personalförsörjningssystem genom att lÀnder med likartade personalförsörjningssystem förs samman i fyra kategorier: vÀrnpliktsbemanning av stÄende styrkor, vÀrnpliktsbemanning av mobiliserande styrkor, blandsystem respektive professionella styrkor. Kategorierna sÀrskiljs genom kvantitativa data, dels andelen vÀrnpliktiga i de aktiva styrkorna, och dels storleken pÄ reserverna i relation till de aktiva styrkorna. TvÄ olika outputmÄtt har utnyttjats, dels faktisk personalvolym i internationella insatser, och för EU-lÀnderna ocksÄ storleken pÄ de styrkebidrag som utlovats till EU:s gemensamma insatser.

Examensarbetet Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkÀnt duktiga trÀnare. Studien har pÄ ett induktivt sÀtt undersökt hur dessa trÀnare praktiserar för att upprÀtthÄlla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem trÀnare Àr uppgiftsorienterade vilket innebÀr att de fokuserar pÄ individens individuella framsteg, istÀllet för pÄ resultatet. Detta tillvÀgagÄngssÀtt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsÀtter idrotta lÀngre upp i Äldern. Samtliga trÀnare arbetade med individuella samtal och pÄpekar att detta Àr ett viktigt instrument för att fÄ aktiva att komma över förluster och bibehÄlla en positiv motivation.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera nÄgra pedagogers vision om ?En förskola för alla?. Vad begreppet ?En förskola för alla? innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkstÀllandet av en förskola dÀr alla barn Àr vÀlkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap anvÀnts.

Den senaste tidens forskning visar pÄ att barnet redan frÄn födelsen börjar lÀgga den grund som det sedan ska bÀra med sig genom livet. Grunden för barnets förmÄga att relatera, att kÀnna och vara med andra.NÀr relationen och samspelet mellan barnet och dess förÀldrar domineras av lustbetonade möten, bygger förÀldern och barnet utan att veta om det, barnets sociala hjÀrna och utvecklar dess förmÄga till sjÀlvreglering och komplexa sociala relationer. Forskningen visar att barnet har en stark drivkraft, söker aktivt och Àr kompetent i att bidra till kommunikation med sin omgivning.Syftet med uppsatsen Àr att söka kunskap om ögonkontaktens betydelse för spÀdbarnets utveckling och hur samspelet mellan barn och förÀldrar utvecklas. Fokus ligger pÄ de första mÄnaderna i barnets liv. Det finns familjer dÀr detta sampel av olika anledningar inte kommer i gÄng utan barn och förÀldrar hamnar i ett avvisande beteende som skapar svÄrigheter för det fortsatta samspelet.Denna studie söker förstÄelse för orsaken till att vissa barn vÀnder sig bort frÄn förÀldern och inte söker ögonkontakt.

Uppsatsen undersöker fem mÀns berÀttelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus pÄ maskulinitet. FörestÀllningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berÀttelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berÀttelserna exemplifierar en syn pÄ mediepublik som aktiva meningsskapare, dÄ intervjupersonerna tar fasta pÄ olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter Àr nÄgot som kontinuerligt skapas i mötet med en mÀngd olika diskurser varje dag, samt hur sjÀlva handlingen att se pÄ krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet..

Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpÄ restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktÀrisering Àr den genererade bestÄndsdelen föremÄl för nÄgon form av fortsatt behandling. Vid frÄgan om restprodukt kan det handla om en ÄtgÀrd för avfallshantering, dÄ substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt anvÀndning. Det kan ocksÄ vara sÄ att avfallet besitter ett kommersiellt vÀrde och kan ÄteranvÀndas som en rÄvara i andra anlÀggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av brÀnsle. Oavsett tillÀmpad ÄtgÀrd krÀvs tydlig lagstiftning som frÀmjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet lÄter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgÄngspunkt placerar jag mig sjÀlv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprÀtthÄlls i vÄrt samhÀlle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form lÄter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Studiens syfte var att undersöka hur fyra mödrar beskriver sina upplevelser av att ha en son med Aspergers syndrom. Fokus lÄg sÀrskilt pÄ beskrivningar av hur vardagslivet sÄg ut i kontakt med professionella, sÄ som myndigheter och skolan, samt det sociala nÀtverket i form av familj och vÀnner. För att uppfylla syftet formulerades följande frÄgestÀllningar: Hur upplever mödrar till söner med Aspergers syndrom sin vardag? Vilka copingstrategier anvÀnder de i vardagslivet? För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre teman. Studiens vetenskapsfilosofiska utgÄngspunkt var social konstruktivism.

Begreppet vÀlfÀrdsfÀllan beskriver den situation dÀr det i vÀlfÀrdssamhÀllet inte Àr ekono-miskt lönsamt att övergÄ frÄn socialbidragstagande till arbete, dÄ bidragen minskar i samma takt som arbetsinkomsten ökar. Uppsatsen syftar till att svara pÄ vilka möjligheter som finns att ÄtgÀrda detta, med fokus vad som Àr möjligt i det svenska samhÀllet, och huruvida den nya svenska regeringens arbetsmarknadspolitik kan tÀnkas minska vÀlfÀrdsfÀllan. Den internationellt mest framgÄngsrika modellen med sÀnkt skatt pÄ inkomst av arbete har införts i Sverige i form av jobbskatteavdraget. PÄ grund av det svenska bidragssystemets struktur kan man inte vÀnta sig nÄgra större minskningar av vÀlfÀrdsfÀllan. Den ÄtgÀrd som förefaller vara bÀst lÀmpad att göra arbete mer lönsamt Àr förslaget om sÀnkta arbetsgivarav-gifter vid anstÀllning av lÄngtidsarbetslösa..