Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

Ericsson Mobile Communications AB (ECS) i Kumla producerar mobiltelefoner, främst digitala mobiltelefoner. Produktionsenheten ytmontage producerar idag kretskort baserade på prognos erhållen ifrån slutmontage som slutmonterar den färdiga telefonen. Problem har dock uppstått efter införandet av Build To Order (BTO), detta innebär en utvidgning av synen på att producera en telefon mot kundorder. Prognosen tar dock inte hänsyn till slumpmässiga fluktuationer, vilket innebär ojämn produktionstakt samt ökad belastning på personalen inom ytmontage. Problemen förvärras ytterligare genom att vissa kretskort ska produceras hos legoleverantörer.

Detta examensarbete har utförts på Volvo Penta Distribution Center (VPDC) i Vara somligger i Västra Götalands län och har funnits sedan 1975. AB Volvo Penta är ett företag inomVolvokoncernen som producerar båt motorer för fritidsbruk. Målet med examensarbetet är attge förslag på hur Volvo Penta skall optimera sitt lager, vilket i praktiken innebär att minskalager och lagerytor, samt att optimera inkommande material.För att kunna nå ovanstående mål har dessa frågor tagits i beaktning:? Vad krävs för att VPDC inte skall behöva förvara material i externa lager?? Hur skulle en optimal materialhemtagning se ut?? Hur många dagars färdigvarulager av Varamotorer är lämpligt att hålla?? Vilka besparingar finns att få, både vad gäller minskat ytbehov och färre transporter?? Behövs extern lageryta och hur många kvadratmeter skall det vara?För att kunna komma fram till förslag till dessa frågor har författarna intervjuat berördapersoner inom företaget, tagit del av och analyserat information berörande examensarbetetsamt studerat relevant litteratur. Även besök på ett av de externa lagren har gjorts för att få enbättre helhets uppfattning.Arbetet utmynnar i rekommendationer på hur VPDC skall arbetar med att minska sitt lager.Dessa rekommendationer innehåller även förslag på förändrad användning av prognoser,förslag till införande av nya rutiner samt riktlinjer för förbättrad kommunikation..

Background: An evaluation of analysts´ forecasting ability is interesting since their estimates constitute an important part in stock valuation and investment decisions. The recent years´ development in the stock market has lead to criticism of analysts? deficient forecasts. Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate analysts´ forecasting ability concerning companies quoted at Stockholmsbörsen between 1987 and 2002. We also intend to discuss possible explanations for analysts? behavior in case of deficient accuracy.

Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är en av Europas största kraftlinerproducenter med en fabrik centralt belägen i Piteå stad. Sedan 1978 finns vid fabriken också ett system för att ta tillvara spillvärme från olika processer för fjärrvärmeändamål. I dagsläget förser Smurfit Kappa årligen Piteå stads fjärrvärmenät med nästan hela dess behov (ca 90 %). Pite Energi AB, som ansvarar för fjärrvärmen i Piteå, bygger nu systematiskt ut nätet varför det finns behov av utökade leveranser från Smurfit Kappa. Detta examensarbete har genomförts för att undersöka möjligheterna att utöka de spillvärmebaserade fjärrvärmeleveranserna från Smurfit Kappa Kraftliner Piteå till Piteå stads fjärrvärmenät.

Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är en av Europas största kraftlinerproducenter med en fabrik centralt belägen i Piteå stad. Sedan 1978 finns vid fabriken också ett system för att ta tillvara spillvärme från olika processer för fjärrvärmeändamål. I dagsläget förser Smurfit Kappa årligen Piteå stads fjärrvärmenät med nästan hela dess behov (ca 90 %). Pite Energi AB, som ansvarar för fjärrvärmen i Piteå, bygger nu systematiskt ut nätet varför det finns behov av utökade leveranser från Smurfit Kappa. Detta examensarbete har genomförts för att undersöka möjligheterna att utöka de spillvärmebaserade fjärrvärmeleveranserna från Smurfit Kappa Kraftliner Piteå till Piteå stads fjärrvärmenät. Syftet med arbetet är att presentera vilka potentiella värmekällor som är de bäst lämpade för en lönsam fjärrvärmeproduktion samt hur dessa kan placeras in och tas i drift i det befintliga systemet.

Utifrån nationalekonomiska teorier om samhällsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillräcklig hänsyn till miljöaspekter i de två samhällsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger på två miljöaspekter; värdet av intrång i natur och värdet av minskade koldioxidutsläpp till följd av förväntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har stor inverkan på kalkyler för projekt med långsiktiga effekter. Den första samhällsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvärdeskvot på 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvärdeskvot på noll.

För att på ett bättre och smidigare sätt kunna hantera distributions- och produktionsplaner installerade Bic år 2001 en centraliserad mjukvara för styrning av lager. En inparameter till denna är säkerhetslagernivån. För närvarande sker beräkningarna av säkerhetslagernivåerna på ett mycket grundläggande sätt vilket tar mycket tid och arbete i anspråk då uträkningarna till största delen görs för hand.Generella teorier med anknytning till beräkning av säkerhetslager undersöks för att senare sättas i relation till Bics specifika situation. Den ursprungliga modellen utökas med sådana parametrar som har en inverkan på säkerhetslagernivån men för vilka hänsyn ej är tagen i dagens läge. Tillexempel studeras hur avvikelser mellan prognoser och efterfrågan, varianser i ledtid, och A,B,C klassificering av produkter kan få inflytande på säkerhetslagernivån.Många produkter saknar, eller har bristfällig underlagsinformation för uträkningarna.

Bakgrund: Redovisningsinformation är en informationskälla för främst aktieägare och långivare. Investerare använder informationen för att kunna göra prognoser för framtida kassaflöden och därigenom prissätta aktier i syfte att uppnå lönsamma, långsiktiga placeringar på aktiemarknaden. Kan en investerare få hjälp av företagens redovisning för att öka värdet på sin placering?Syfte: Att undersöka sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och aktiers effektiva avkastningAvgränsningar: Studien omfattar tiden 1997 till 2004 och baseras på företag tillhörande branschen Konsumentvaror, enligt tidningen Affärsvärldens branschindelning.Genomförande: Sambandet mellan parametrarna utvärderas med hjälp av regressionsanalys. För varje år utförs regressioner för att fastställa förklaringsgrad, lutningskoefficient samt regressionens signifikans.

Mellan år 1996 till år 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar på att denna utveckling kommer att fortsätta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa några få starka tillväxtområden i landet med tydliga gränser mot omvärlden. När allt fokus läggs på att utveckla storstadsområdena, blir det allt svårare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invånare.Syftet men denna uppsats är att lyfta fram problematiken med krympande städer i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. Målet är att ge en ökad förståelse för situationen som råder i många svenska städer idag och hur kommuner arbetar med att vända den nedåtgående trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om ämnet och bättre möjligheter för att jämföra situationen i olika delar av landet.

Mellan år 1996 till år 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar på att denna utveckling kommer att fortsätta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa några få starka tillväxtområden i landet med tydliga gränser mot omvärlden. När allt fokus läggs på att utveckla storstadsområdena, blir det allt svårare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invånare.Syftet men denna uppsats är att lyfta fram problematiken med krympande städer i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. Målet är att ge en ökad förståelse för situationen som råder i många svenska städer idag och hur kommuner arbetar med att vända den nedåtgående trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om ämnet och bättre möjligheter för att jämföra situationen i olika delar av landet.

När en person ska köpa en bostadsrätt finns det många faktorer som bör beaktas. Enbetydelsefull faktor är att ta reda på hur bostadsrättsföreningens ekonomi ser ut, något somköparen bör studera och analysera. Ett tillvägagångssätt för att göra detta kan vara att granskabostadsrättsföreningens årsredovisning. Då kan man göra prognoser och bedömningar omframtiden som man sedan kan använda som ett beslutsunderlag inför köpet.Alla bostadsrättsköpare uppmärksammar dock inte årsredovisningen inför köpet, då andraaspekter ses som viktigare. Syftet med uppsatsen är därmed att ta reda på vadbostadsrättsköparna själva anser om årsredovisningen som ett beslutsunderlag.

 Sammanfattning Titel: Likviditetshanteringen i industriföretag Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Carl-Henrik Önnerberg, Jerry Roth, Tobias Bergenmo Handledare: Per Janze Nyckelord: Kassaflöde, Likviditet, Likviditetshantering Bakgrund: Kassaflödet har blivit alltmer viktigt i dagens samhälle, då in- och utbetalningar sker löpande i företagen. Detta för att tidigare kunna upptäcka ett ojämnt flöde av likvida medel. Om likviditeten är dålig en period är det akut för företaget att skaffa fram likvida medel annars kan inga utbetalningar ske. Att ha en god likviditet är något alltfler företag eftersträvar och ser som en positiv egenskap hos bolaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur industriföretag genomför sin likviditetshantering av in- och utbetalningar på kort sikt samt undersöka om det finns förslag till förändringar. Metod: Vi utförde en explanativ fallstudie om två industriföretag i Mälardalen. Intervjuer genomfördes med respektive ekonomiansvarig.

Syftet med vår studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill.  Det har vi gjort  genom att studera hur informationen delges i årsredovisningarna. Vi har därmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för intressenter såsom aktieägare och analytiker. För att ta reda på hur företagen har  redovisat information av goodwill har vi utgått från den information som de  lämnar i sina årsredovisningar. Vår urvalsgrupp var de finansbolag som var listade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap åren 2007-2009. I gruppen ingår både banker och investmentbolag.

Företaget är specialiserat på utveckling och tillverkning av tekniskt avancerade produkter. Deras kunder äger rättigheterna till produkterna och företagets mål är att alltid vara en del i kundernas framgångar. På företaget finns en medvetenhet om att villkoren i kundavtalen kan påverka företagets kapitalbindning och förmåga att leverera i tid. Syftet med arbetet är att identifiera de faktorer i kundkontrakten som påverkar kapitalbindningen och leveransprecisionen och med utgångspunkt i det utveckla arbetet med upprättande av nya kundavtal, samt kartlägga och ge förslag på förbättringsåtgärder i materialförsörjningsprocessen. En kartläggning av nuläget på företaget har gjorts i form av intervjuer, observationer och studier av dokument för att hitta de parametrar som påverkar och de rutiner som kan förbättras.