Denna undersökning syftar till att studera skolledarens upplevelse och hantering av, i egenskap av mellanchef, rollöverbelastning, rollkonflikt och rollosäkerhet. Skolledare befinner sig i en komplex roll med många förväntningar på sig som kan vara svåra att leva upp till och hantera. Denna studie är en kvalitativ undersökning. Resultaten kan i korthet sammanfattas med att alla skolledare i undersökningen upplevde rollöverbelastning och rollkonflikt medan endast ett fåtal skolledare upplevde en rollosäkerhet. De påverkades av och hanterade rollöverbelastning, rollkonflikt och rollosäkerhet på olika sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka vägledningssamtalet och vägledares yrkesroll på högskolan. Undersökningen utgår från rollteorier som genomgående ställs mot det empiriska materialet där vägledarrollen på olika sätt kommer in. Studien tydliggör även begreppet projekt som beskriver hur ett vägledningssamtal kan analyserar beroende på vilka förväntningar och syften de olika deltagarna i samtalet har. Metoden som har använts är kvalitativ och studien utgår ifrån sammanlagt sex informanter, varav fyra med vägledningssökande och två med vägledare. Studien visar på att samtliga vägledningssökande har rollförväntningar som till stor del handlar om att få information, och det är just informationsbiten som de ser som viktigast när det handlar om vägledningssamtalen. Båda vägledarna berättar även att de huvudsakligen arbetar med just informationsbiten.

Studiens syfte var att öka kunskap och förståelse om vilken betydelse frihetsberövande av fäder kan ha för ett barn. Studiens frågeställning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fäder och mödrar och anställda inom kriminalvården sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fäder kan ha för ett barn? För att nå syftet och kunna besvara frågeställningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers påverkan på barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade föräldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av två parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fäder, två mödrar, två kriminalvårdstjänstemän och två beslutsfattare.

Detta kvalitativa arbete behandlar i huvudsak upplevd stress och föräldraskap med fokus på hela livssituationen, förändringen i livet det första barnet medför, föräldraskapet och parrelationen. Förutom i förändringen, var det nuet som rapporten ville undersöka. Syftet med rapporten var att undersöka hur nyblivna föräldrars upplevelse av sin livssituation och den förändring i livet ett barn medför samverkade med orsakerna till och hanteringen av stress. Frågeställningar som ställdes var: ? Varför/varför inte upplever förstagångsföräldrar stress? ? Vilken roll spelar krav, kontroll och socialt stöd? ? Vad upplever förstagångsföräldrar som mest stressande? Intervjuer och intervjufrågor utformades efter vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur.

Inom alla typer av arbetsgrupper förkommer konflikter, vilka kan härledas till individers arbetsrelaterade beteende. Denna studies syfte är att med en kvalitativ litteraturstudie, ur ett socialpsykologiskt perspektiv belysa på vilket sätt arbetsrelaterade sociala roller kan bidra till att konflikter uppstår inom arbetsgrupper. Resultatet visar att arbetsfunktionella sociala roller, individers arbetsrelaterade beteende förklaras till socialt beteende, socialisering, social struktur, social interaktion, sociala normer, makt och position. Vanliga konflikter som författare relaterar till arbetsfunktionella sociala roller är i huvudsak Rollkonflikter, sakkonflikter, norm och värderingskonflikter, positions- och maktkonflikter. För att undvika destruktiva konflikter, och således iatällwt kunna skapa konstruktiva konflikter, är det av vikt att det finns ett öppet arbetsklimat där olikheter respekteras och arbetsrelaterade problem, arbetsmål samt arbetssituationer inom arbetsgrupper noga diskuteras.

Omfattande förändringar har präglat äldreomsorgen i kommunerna under 1900-talet. Det samhällsekonomiska läget inom äldreomsorgen i kommunerna har krävt nedskärningar, prioriteringar samt effektiviseringar. Den modell som fått störst genomslag är beställar- och utförar modellen. Myndighetsutövning utövas av biståndshandläggare där arbetsuppgifterna utgörs av bedömning, utredning, beslut och beställning, medan utföraren, vanligtvis enhetschef, är den som står för arbetsledning av personal som utför vård.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur biståndshandläggarna ser på sitt arbete och sin roll som handläggare. De frågeställningar som är utgångspunkt för den här studien är bland andra: ?Hur ser biståndshandläggare på sin yrkesroll??, ?Upplever biståndshandläggare Rollkonflikter i sin yrkesroll??, ?Om det förekommer Rollkonflikter, hur hanterar de dessa konflikter?? och ?Vad anser biståndshandläggarna sina huvudsakliga arbetsuppgifter bestå av??.

Bland de som invandrar till och försöker bosätta sig i Sverige, finns en stor grupp människor som är välutbildade redan i sitt hemland. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera dessas, invandrade akademikers, upplevelser på väg in på den svenska arbetsmarknaden, samt att ta reda på vad invandrade akademiker önskar för stöd i detta. Jag har använt mig av kvalitativ undersökningsmetod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sju invandrade akademiker. Resultatet analyserades utifrån Donald E. Supers ?minicycle?, en del av livsregnbågeteorin, rollkonflikt och rollförlust, samt Pierre Bourdieus begrepp kapital. Flytten till Sverige medförde en ?minicycle? i invandrade akademikers karriärutveckling.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få syn på vilka faktorer som kan vara avgörande för en elevs agerande i skolan, vad det är som gör att eleven agerar på olika sätt i olika klassrumssituationer. För att komma fram till detta använder jag mig utav de olika rolltyper som är avgörande för hur en människa agerar. Dessa rolltyper nyttjas i min studie där två olika synsätt på människan förklaras: att vara och att bli. Ett annat syfte är därför att få en förståelse om vad elever anser om roller i samband med agerande och skolan. Genom kvalitativa intervjuer med fem elever i årskurs 9 kom jag bland annat fram till att lärare, kompisar, betyg, intresset för ämnet samt tid och rum är faktorer av störst betydelse för hur en elev agerar i skolan. Det framkommer att alla faktorer hänger samman med varandra, det är alltså inte bara en av dessa faktorer som är avgörande för hur en elev agerar.

Syfte: Att skapa förståelse för hur människor inom HR-avdelningar upplever de olika rollerna som arbetet kräver. Vi ämnar skapa en större medvetenhet för den utsatta position som HR-arbetare befinner sig i, för att belysa och möjliggöra förebyggande åtgärder. En ökad förståelse för rollproblematiken hos HR-arbetare kan även underlätta orienteringen och förhållningen till de roller som individer och avdelningar själva intar samt de roller som de påtvingas. Resultaten ämnar även mynna ut i ett underlag för reflektion om HR-arbetares egen nutida samt framtida roll i organisationen och hur de kan nå en önskvärd position där fler intressenter blir nöjda.Metod: Studien baseras på en fallstudie i ett stort företag som ingår i en internationell koncern. Arbetet har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsstrategi, som fokuserar på intervjuer, samt en deduktiv ansats.Resultat: Studien påvisar brister i befintlig teori gällande HR-arbetares utsatta position.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om arbetsschemats betydelse hos Räddningstjänsten. Detta genom att undersöka vilka attityder som finns kring arbetstider samt på vilket sätt arbetsschemat upplevs påverka dels arbetets innehåll, dels balansen mellan arbete och privatliv. Vi vill utifrån syftet undersöka hur stor andel som är nöjda respektive missnöjda med arbetsschemat, samt se vad som gör att det uppfattas som bra respektive mindre bra ur olika aspekter. Slutligen vill vi undersöka om det upplevs finnas bättre lösningar till arbetsschemat, ur en arbetsmässig synvinkel samt för privatlivet. Vi genomförde en metodkombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Tyngden i undersökningen ligger på den kvantitativa delen eftersom det lyfter fram samtliga brandmäns åsikter, medan de kvalitativa delarna har bidragit till en fördjupad bild av upplevelserna kring arbetsschemat.

Revisorer skall ta hänsyn till många områden när de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskåren den allmänna uppfattning som finns inom gruppen angående vad som är ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar således revisionsbranschens egna värderingar och självkritik inom områden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som är att undersöka revisorns roll med hänsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare är syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrån Ferdinand Tönnies teori om samhället och utifrån teorier om roller samt grupptillhörighet.

När man som utrikes född akademiker kommer till Sverige är det lätt att hamna i en migrationsprocess som kan ta lång tid. Det immigrerar individer till Sverige med en akademisk examen i bagaget samtidigt som Sverige lider brist på vissa akademiska yrkesgrupper. De som kommer skulle kunna avhjälpa bristen på akademisk arbetskraft men de har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka och analysera utrikes födda personer med en lärarexamen och deras väg till ULV (utländska lärares vidareutbildning). Vi har studerat vilka förväntningar de har på utbildningen och om de ser skillnader på sin yrkesroll i Sverige jämfört med det tidigare hemlandet.

Vid beslut om gemensam säljorganisation tvärs divisionsgränser, har jag kommit fram till att sex aspekter måste tas i beaktande på följande sätt: 1) Att upprätta teknikorganisationer, vilka kan vara produktledningar, som stöd för säljkåren i tekniska frågor. Dessa ska kunna ge support till säljare ute hos kunder, vilket är speciellt viktigt vid nykundsbearbetning och större projekt, ta fram offerter, och allmänt fungera som en teknisk back up i olika tekniska frågor. 2) Produktutbildning för säljkåren, för att ge den tillräcklig teknisk kompetens, så att den kan hantera frågeställningar mellan kund och teknikorganisation. 3) Hantera mål- och Rollkonflikter, genom strukturerat arbetssätt, med mål och planer, tydlighet med vad som förväntas av olika parter, samt lämpligt kompensationssystem. Med hänsyn till det som framkommit i intervjuer är detta den enskilt viktigaste punkten att nogsamt beakta, speciellt då den kan riskera att underskattas.

Socialt stöd i rollen som enhetschef inom Socialförvaltningen är intressant med anledning av att deras arbete är självständigt och ensamt. Enhetschefernas mellanposition i organisationen innebär att förväntningar finns från flera nivåer inom organisationen. Syftet med studien är att öka kunskapsbilden och förståelsen för enhetschefers sociala stöd. Jag är intresserad av vad de upplever att de får för socialt stöd i chefsrollen samt vilka stödpersoner de anser är viktigast. Syftet är också att ta reda på vilken betydelse socialt stöd har för enhetscheferna i deras roll som chef.

Vid beslut om gemensam säljorganisation tvärs divisionsgränser, har jag kommit fram till att sex aspekter måste tas i beaktande på följande sätt: 1) Att upprätta teknikorganisationer, vilka kan vara produktledningar, som stöd för säljkåren i tekniska frågor. Dessa ska kunna ge support till säljare ute hos kunder, vilket är speciellt viktigt vid nykundsbearbetning och större projekt, ta fram offerter, och allmänt fungera som en teknisk back up i olika tekniska frågor. 2) Produktutbildning för säljkåren, för att ge den tillräcklig teknisk kompetens, så att den kan hantera frågeställningar mellan kund och teknikorganisation. 3) Hantera mål- och Rollkonflikter, genom strukturerat arbetssätt, med mål och planer, tydlighet med vad som förväntas av olika parter, samt lämpligt kompensationssystem. Med hänsyn till det som framkommit i intervjuer är detta den enskilt viktigaste punkten att nogsamt beakta, speciellt då den kan riskera att underskattas.