SammanfattningStudiens syfte är att synliggöra pedagogers föreställningar om lek och lärande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lärandeprocess. Den lyfter även fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. Frågeställningarna som studien bygger på är: vilka föreställningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lärande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas föreställningar om lek och lärande? Samt hur kan vi förstå lek i förhållande till lärande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas föreställningar om det valda temat.

Den här uppsatsen handlar om de sovjetiska psykologerna Vygotskij och Leontjevs teoretiska perspektiv på lek, så som Vygotkji presenterar sin teori i förläsningen Lekens roll i barnets psykiska utveckling 1933 (1981) och så som Leontjev presenterar sin teori i artikeln Lekens psykologiska grundvalar i förskoleåldern 1944 (1982). Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ hermeneutisk textanalys av dessa två källor, och ställer sig frågan vad Vygotskijs och Leontjevs teorier betyder? Analysen anlägger dels ett hermeneutiskt historiskt perspektiv och dels ett nutids historiskt pedagogiskt perspektiv. För det nutidspedagogiska perspektivet använder jag mig av det skandinaviska forskningsfältet lekpedagogik, framför allt Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr och Gunilla Lindqvist. För det hermeneutiskt historiska perspektivet använder jag mig av en kvalitativ textanalys där jag har systematiserat de två texterna i vardera tre analysteman.

Syftet med vårt examensarbete är att studera barns samspel i den fria leken. Vi vill ta reda på hur barns samspel i leken kan se ut. I litteraturdelen tar vi upp olika teoretikers syn på samspel genom lek. Vår undersökning som är kvalitativ, består av sex olika observationer som vi gjort på två olika förskolor. Genom att analysera och reflektera över vårt datamaterial har vi kommit fram att det är skillnad mellan de äldre och de små barnens lek.

This study is about exclusion and childrens role-play in Swedish preschools. 8 preschool teachers, in 4 different preschools, have been interviewed about exclusion and low and high rating roles in children's role-play. The interviews was recorded and then analyzed. Relevant research in this study was from Corsaro, Tellgren and Löfdahl amongst others, and the results of the interviews is what this study is based on. The study showed that one of the most common roles in childrens role-play is the role of mother and that the roles children play are based on social norms and values.

Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen.

Syftet med denna studie är att jämföra leksaksinnehavet på en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnå syftet gjordes en jämförelse på de båda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för Rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tänkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhållningssätt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssätt av leksakerna i förskoleverksamheterna.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka några pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan. Vår litteraturgenomgång innehållande forskning kommer att bearbetas tillsammans med resultatet av den kvalitativa undersökningen med pedagogerna. Vi utgår från en sociokulturell lärandeteori, bland annat genom att vi använder oss av Vygotskijs olika teorier om lärande. I litteraturen förklaras pedagogiskt drama som ett ämne vilket kan utveckla barnets sociala förmåga, kommunikationsförmåga och som ett verktyg för att bearbeta känslor. Med detta som utgångspunkt granskar vi läroplanen för förskolan och dess vikt på pedagogiskt drama samt i vilket syfte pedagogiskt drama kan och skall användas.

Identitetsskapande är en process som pågår hela livet men kanske är skapandet som störst då vi är små och tämligen nytillkomna i vår värld. På förskolan pågår ett ständigt identitetsskapande - bland allt ifrån dockor och kastruller till spadarna i sandlådan. Men hur skapar egentligen ett litet barn sin identitet med fokus på kläder? Mitt syfte med den här studien var att ta reda på hur små barns identitetsskapande ter sig med perspektiv på kläderna de bär. Hur stor betydelse har kläderna för små barn och hur ser deras relation ut till det de har på sig ut? Genom intervjuer med förskollärare och kvalitativa observationer har jag undersökt hur en grupp treåriga förskolebarn upplever sin relation till kläder och vad kläderna har för betydelse i deras samspel.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barnens Rollekar, vilket lekmaterial barnen använder, vilken funktion det får och vilka roller barnen kliver in i, ur ett genusperspektiv. Vi ville se vilka roller flickor respektive pojkar antar Rollekarna samt se vilken form av lekmaterial de använder och vilken funktion det får. Vår studie är av kvalitativ karaktär där vi använt oss av två olika metoder: observationer samt intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av barnen från två olika avdelningar i åldrarna 3-6 år. Resultatet av vår studie visade att flickor antar flickroller och pojkar pojkroller, till största delen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra hur man som förskollärare och/eller förälder kan förstå och hantera barns krigs- och vapenlekande. Genom samtal med åtta föräldrar och sex pedagoger om barndom, barn och krigs- och vapenlekar vill vi, ur ett barndomssociologiskt perspektiv jämföra och problematisera dessa vuxnas tankar och erfarenheter med forskarnas teorier om barn, barndom och lek. I analyskapitlet framkommer två generella ståndpunkter både bland föräldrar och pedagoger och vi kan se tydliga likheter mellan föräldradiskussion 1 och pedagogdiskussion 1 samt mellan föräldradiskussion 2 och pedagogdiskussion 2 där det ena paret av dessa ställer sig mer kritiska till krigs- och vapenlekar än de andra grupperna. Trots de olika ståndpunkterna har alla fyra grupperna många liknande tankar. Det framkommer dock skillnader i vilken värdering dessa tankar tillskrivs. Exempelvis är alla överens om att barnen bara leker men antingen för att de inte förstår allvaret i leken eller för att leken inte är speciellt farlig och kan liknas vid vilken annan Rollek som helst..

Syftet med undersökningen var att undersöka vad pedagoger tolkade att barnen lär och utvecklar i olika leksituationer på förskolan och att se om det var någon skillnad mellan barnskötare och förskollärare i deras tolkningar. Detta skulle sedan kopplas samman och sättas i relation till fyra olika teorier. Teoretikerna till dessa teorier är Piaget, Vygotskij och forskarna som utgått ifrån dessa är Knutsdotter Olofsson och Pramling Samuelsson. De metoder vi använde oss av i undersökningen var observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes på barn som lekte på en förskola och det dokumenterades med hjälp av digitalkamera.

Studiens syfte var att undersöka hur fritidspedagoger/lärare i fritidshem talar om begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i fritidshemmets verksamhet. Vilken innebörd menar de att dessa begrepp har och i vilka aktiviteter stimuleras elevernas entreprenöriella förmågor? En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex fritidspedagoger/lärare i fritidshem intervjuades. Resultatet analyserades genom det sociokulturella perspektivet eftersom det tydliggör hur viktigt det sociala samspelet är för lärandet och tillägnandet av kunskaper. Litteraturen som använts vid litteraturgenomgången är relevant för denna studies syfte och frågeställningar.

Denna studie syftar till att undersöka i vilka spontana lektyper inomhus, förskolebarn uttrycker matematiska begrepp. Bakgrunden till studien är att vi anser att matematikarbetet på förskolan ska utgå från barnens perspektiv och då har leken en viktig betydelse. Leken ses som en central del för matematiklärandet och begreppsbildningen och därför är förskolan en lämplig plats för denna studie. Om barnen redan på förskolan skapar ett intresse och börjar använda matematiska begrepp gynnar det även den begreppsanvändning som krävs i skolan. Med inspiration av ett etnografiskt förhållningssätt har det genomförts observationer på två förskoleavdelningar, vid sju tillfällen på varje avdelning.

Syftet med arbetet är att få förståelse för skånska barns dialektväxling i lek ifrån deras egna skånska dialekt till rikssvenskan. Vår teoretiska utgångspunkt finner vi i kodväxlingen, en social och språklig företeelse bland flerspråkiga. Kodväxling kan studeras på olika sätt men vi har valt att se den ur ett interaktionistiskt perspektiv, dvs. vi ser på interaktionen mellan talarna. I arbetet försöker begreppen kodväxling/dialektväxling definieras men även skillnader på språk/dialekt då forskare har olika synpunkter på vad språk respektive dialekt är.

Denna rapport behandlar examensarbetet ?kompletterande design till befintlig lekplats?. Det är den avslutande delen på högskoleingenjörsprogrammet Industriell design och har utförts vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet under höstterminen 2008. Uppgiften har varit att ge förslag till förändringar som kan göras vid en befintlig lekplats på Skurholmens förskola i Luleå. Under arbetet har hänsyn tagits till barns ergonomi och säkerhet.