Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund.

Syfte: Vårt syfte med föreliggande arbete är att undersöka, såväl teoretiskt som praktiskt vilken roll IR spelar på den svenska aktiemarknaden. Vi vill öka förståelsen för dess roll på aktiemarknaden och vi bör kunna dra slutsatser om hur informationen används och vilket värde den tillmäts av mottagare och av givare. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som framför allt bygger på information från en enkät skickad till investerare samt djupintervjuer med företagsledare. Vi använder också data från IR-symposium 2002. Utifrån teorier analyseras sedan det empiriska materialet.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares yrkesidentitet i Tunabygdens lärarklubb mellan åren 1930-1953, och se om deras självuppfattningar och föreställningar om sin yrkesroll som fostrare inom olika samhälleliga fält har förändrats under klubbens verksamhetshistoria. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har varit: Vad anses i Tunabygdens lärarklubb vara lärarens angelägenheter i sin roll som fostrare, vad ingår i lärarens fält? Hur reflekterar lärarna i Tunabygdens lärarklubb över sin roll som fostrare inom de olika samhälleliga fälten? Samt, sker det någon förändring under klubbens verksamhetshistoria gällande vad som uppfattas vara lärares angelägenheter i sin roll som fostrare, samt hur lärarna reflekterar över sin egen roll som fostrare? Om så är fallet, vad kan detta bero på? Ett flertal slutsatser kan dras utifrån det berörda källmaterialet. En slutsats är att lärarnas fostransanspråk på samhälleliga fält grundar sig bland annat på en funktionell syn på läraryrket och skolan, där skolan och lärarna förväntas tillgodose vissa samhällsbehov. Ytterliga slutsatser är att lärarnas självreflektion kring den egna fostrande rollen påverkas i hög grad av samhällets utveckling..

Syftet med vår uppsats är att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfälliga arbetskraftsbehovet. LAS är tydlig med att tillsvidareanställningar är huvudregeln i ett anställningsförhållande och tidsbegränsade anställningar är undantaget. Enligt LAS går det att tidsbegränsa en anställning genom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning, när arbetstagaren fyllt 67 år samt vid provanställning. Vid allmän visstidsanställning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krävs det att anställningen är kopplad till en viss arbetstagares lediga anställning eller viss bestämd ledig befattning.

Genom att spela in Lars Janssons låtar samt en av mina egna, utforskar jag pianots roll i dessa olika sorters ECM-jazz kompositioner. Jansson låtar är oftast skrivna för en triokonstellation (piano, bas och trummor). I triokonstellation är det viktigt för pianisten att upprätthålla harmonik, rytmik och tema. Kompositionerna har oftast starka teman och pianot en ledande roll. Med min egen komposition ska jag försöka efterlikna Janssons kompositioner, samt undersöka ECMjazzens karaktäristiska kännetecken.

Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna få en förståelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn på miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med två pedagoger på två förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebär att vi hade en frågelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrågor (Bryman, 2007).   Förskolornas och pedagogernas namn är fingerade och kommer i texten att benämnas som förskolan Blåkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan Gläntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgått en förskollärarutbildning.

Tuberkulos (tbc) är en av världens mest utbredda infektions-sjukdomar. Två miljarder människor i världen beräknas ha tbc och nio miljoner insjuknar varje år. Sjukdomen har under de senare åren återigen ökat i västvärlden och de resistenta formerna förekommer i allt större utsträckning över hela världen. Directly observed treatment (DOT) och andra liknande program har utvecklats och implementerats i flera länder för att kunna kontrollera tbc. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnaden vid tbc ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Bakgrund och problem: Controllerrollen är inte väldefinierad i litteraturen. Controllers har mångaolika arbetsuppgifter, beroende av vilket företag denna arbetar i. Förväntningar från andra personerpåverkar controllerns roll, eftersom förväntningar inte är de samma är controllerrollen splittrad.Controllertiteln har funnits Sverige sedan början av 1970-talet, detta till följd av att företag underdenna tidsepok blev allt mer decentraliserade. Den traditionella rollen för controllers beskrivs ilitteraturen som en Number-cruncher och Bean-counter. Med detta menas att dåtidens controllerarbetade mest med redovisningsuppgifter och transaktioner.

Omfattande förändringar har präglat äldreomsorgen i kommunerna under 1900-talet. Det samhällsekonomiska läget inom äldreomsorgen i kommunerna har krävt nedskärningar, prioriteringar samt effektiviseringar. Den modell som fått störst genomslag är beställar- och utförar modellen. Myndighetsutövning utövas av biståndshandläggare där arbetsuppgifterna utgörs av bedömning, utredning, beslut och beställning, medan utföraren, vanligtvis enhetschef, är den som står för arbetsledning av personal som utför vård.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur biståndshandläggarna ser på sitt arbete och sin roll som handläggare. De frågeställningar som är utgångspunkt för den här studien är bland andra: ?Hur ser biståndshandläggare på sin yrkesroll??, ?Upplever biståndshandläggare rollkonflikter i sin yrkesroll??, ?Om det förekommer rollkonflikter, hur hanterar de dessa konflikter?? och ?Vad anser biståndshandläggarna sina huvudsakliga arbetsuppgifter bestå av??.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll och upplevelser vid vård i livets slutskede. Syftet var även att värdera vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. En metodologisk granskning av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes.Resultat: Vård i livets slutskede krävde teamarbete där både vårdpersonal, patient och närstående ingår. Sjuksköterskans roll innefattade ett professionellt förhållningssätt där patient och närstående inkluderades som en helhet. Resultatet visade betydelsen av sjuksköterskans närvaro och lyhördhet i omvårdnaden men beskrev även vikten av att bevara en balans mellan närvaro och distans.

Avsikten med uppsatsen är att studera och analysera hur planerare ser på sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebär i det här fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samråd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel torg.Bakgrunden till uppsatsen är att forskningen visar att planerarna är osäkra till hur de ska använda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan fråga är det så stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har fastställt att medborgarinflytande är en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna är osäkra på hur de ska förhålla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen.

I den här uppsatsen undersöks konstens roll i bildämnet. Litteraturgenomgången tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angående konstens roll i bildämnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnärliga artefakter. Studien som genomförts har bestått av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlärare verksamma i grundskolan i årskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildämnet på olika sätt medan samtidskonsten fick förhållandevis litet utrymme i bildundervisningen.

Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förändring och kontinuitet i ett urval av historieläroböcker beskrivs på ett sätt som har potential till att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion är att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmåga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme.Det är en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en läroprocess i vilken historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av läroböcker. I den undersökta läroprocessen förstås historiemedvetande som basen för förståelse av kontinuitet, förlopp och händelser, samt av hur förändring sker. Tre dimensioner vägleder analysen: Historieskapa(n)de människor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete är att få kännedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och därigenom få fördjupad förståelse av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebär teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsområde. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillämpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och åskådliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sätt att hantera den ? arbetsbelastning: gränssättning, prioritering och delegering ? personlighet, självmedvetenhet och utveckling ? mellanmänskligt samspel ? lär- och insiktsprocesser ? få stöd. Därtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare några teman för att fånga skillnader i upplevelser.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan är det enda styrdokument som finns förskolmåltider. Där beskrivs hur pedagogisk måltid med fördel ska ingå i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger känner sig osäkra i sin roll under måltiden,vilket kan bero på pedagogernas brist på utbildning och kunskap om mat och nutrition. Fråganär hur lärare kan förväntas att agera som förebilder vid måltiden när det inte finns någraofficiella riktlinjer som stöd, eller när det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlägga pedagogernas syn på sin roll under den pedagogiska måltiden ochvilken inställning de har till denna.