Olika strategier har genom åren använts av investerare för att analysera värdet av företag och aktier. Value investing är en av dessa metoder. Analysmetoden utgår ifrån ett företags fundamentala värden vid aktieanalys. Flera professionella investerare har visat att metoden kan skapa högre avkastning än marknadsgenomsnittet trots att finansiella teorier påstår att det inte är möjligt. Syftet med uppsatsen är att belysa huruvida investeringsmetoden value investing med framgång kan appliceras på den svenska marknaden.

Vid köp av en upplevelse får du enbart en tjänst, med ett löfte omett mervärde. Att köpa en upplevelse är ofta förknippat med enviss osäkerhet och ett Risktagande från kundens sida då man intemed säkerhet vet vad man köpt förrän efter arrangemanget ärgenomfört. I eventbranschen hittar vi denna typ av problematikoch därför har vi valt att fokusera på eventföretag och desskunder. Syftet med detta arbete är att undersöka vadföretagskunden värdesätter och förväntar sig i en relation medeventföretag. Vi har utgått ifrån frågeställningarna: Vadvärdesätter och förväntar sig företagskunden i utvecklandet av enrelation med ett eventföretag? Vad värdesätter och förväntar sigföretagskunden i en befintlig relation med eventföretaget?Påverkas eventföretagets relationsmarknadsföring av kundensförväntningar och i så fall hur?.

Olika strategier har genom åren använts av investerare för att analysera värdet av företag och aktier. Value investing är en av dessa metoder. Analysmetoden utgår ifrån ett företags fundamentala värden vid aktieanalys. Flera professionella investerare har visat att metoden kan skapa högre avkastning än marknadsgenomsnittet trots att finansiella teorier påstår att det inte är möjligt. Syftet med uppsatsen är att belysa huruvida investeringsmetoden value investing med framgång kan appliceras på den svenska marknaden.

Den svenska fondmarkanden har haft en enorm utveckling de senaste tio åren med en kraftigt ökad fondförmögenhet och en börs med både signifikanta upp- och nedgångar. Den höga volatiliteten på marknaden föranleder att både fonderna och deras förvaltare bör analyseras noga, bland annat för att analysera hur fonderna hanterar aktiv avkastning. Ett område som är specifikt intressant att studera i relation till avkastning är hur förvaltare ändrar sin risk som en direkt effekt av förvaltarens prestation. Sambandet antas vara kopplat till hur förvaltare blir kompenserade samt hur fondinvesterare agerar i olika avkastningssituationer. Tidigare studier från den amerikanska marknaden visar på att när en fond presterar relativt sätt ?dåligt? och avviker negativt från sitt jämförelseindex riskerar förvaltaren inte något personligen.

Människor har ett grundläggande behov av samhörighet och att ingå i en social kontext. På så sätt skapas ett beroende av andras acceptans för att kunna upprätthålla hälsa och välmående. Social exkludering utgör därför ett hot mot mänskligt välbefinnande. I denna studie undersöks hur exkludering och grad av narcissism påverkar tre typer av individers självreglerande beteende; Aggressivitet, Risktagande och prosocialitet. Sextio studenter med hög eller låg grad av narcissism tänkte tillbaka på när de blivit inkluderade eller exkluderade.

Tidigare forskning har visat att individer tenderar se sig själva mindre sårbara än genomsnittet, vilket gör att man utsätter sig själv för ett stort Risktagande. Syftet med studien var att undersöka om de individer som ser sig mindre sårbara än andra är de som påverkas av reklam och manipulation. I undersökningen deltog 183 studenter, 122 kvinnor och 61 män. Tre olika mätinstrument kombinerades i en enkät. En reklamannons med tillhörande frågor, utarbetad i samarbete med en reklambyrå, ett instrument som mätte en individs Need for Cognition samt ett tredje för att mäta hur sårbar personen såg sig i jämförelse med genomsnittet.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en högre risk ger en fondsparare i PPM högre avkastning vid ett långsiktigt fondsparande och om den avkastningen speglar den risk spararen tar.Metod: En kvantitativ studie som är baserad på sekundärdata, som är inhämtad från Morningstar. 60 pensionsfonder analyseras från tre olika riskkategorier, med en mätperiod på 10 år. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av relevanta teorier, hypotesprövning och korrelationsanalys.Slutsats: Efter att ha undersökt dessa PPM-fonder så kan man väl konstatera att en högre risk ger en högre avkastning. Däremot speglar inte avkastningen ökningen i risk, förvisso har högriskfonderna bäst sharpkvot men lågrisk fonderna har bättre än medelriskfonderna, vilket betyder att vi inte kan säga att avkastningen i förhållande till risken blir lika bra eller bättre för att du ökar ditt Risktagande..

AbstractThis paper intends, through a qualitative study to examine and analyze how a particular type of financial firms cooperate, and what this entails. The case study issue which shall be answered is "What does the firms Credit Suisse and Orn & Cie SA gain out of cooperating with each other?". By setting the general theories in the subject joint ventures, partnerships, against the empirical material gathered via interviews and data collection in Geneva, Switzerland  answers to what the cooperation between the two parties has resulted in for the respective companies has been found. The survey shows that the prevailing model of cooperation creates significant benefits for the two companies.

Denna uppsats analyserar lönesättningsproblematik utifrån ett entreprenöriellt perspektiv där syftet är att belysa problemet med incitamentsdesign och samtidigt ta reda på hur MediaPilot på ett bra sätt skall implementera ett belöningssystem för deras anställda med ansvar för de nya marknaderna. Vi har utgått ifrån tre punkter; först har vi den grundläggande diskussionen som behandlar själva uppsåtet med att över huvudtaget betala ut lön, sedan undersöker vi hur en entreprenör skiljer sig från mängden och vad som motiverar denne, till sist tittar vi på hur lönesättning och bonusutbetalningar skall se ut om dessa skall locka till sig högpresterande och Risktagande individer. Vi är av uppfattningen att MediaPilot bör sätta en så stor provisionsdel som möjligt samt implementera ett delägarprogram som slår in efter ett visst antal år. Detta för att på bästa sätt kunna förmedla, via monetära incitament, det budskap som MediaPilot vill få fram till de sökande. .

De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillväxtbolag minskade med 60 procent åren 2009-2010, och med bara ett fåtal aktörer kvar på marknaden kan det bli det svårt för tillväxtföretag att få kapital. Affärsänglar är investerare vilka fungerar som kompletterande länkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör därför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det är således intressant att undersöka om även affärsänglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillväxtbolag under åren för finanskrisen 2008/2009. Med fokus på investeringsmotiv, investeringsstrategier och Risktagande har det genom en enkätundersökning och genom intervjuer undersökts om affärsänglarnas investeringsvilja har ändrats. Resultaten av studien visar på att det över lag inte funnits tendenser på minskad investeringsaktivitet.

Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre Risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering.

The purpose of this thesis is to investigate the ways in which emotion regulation and mood affects risk taking when it comes to decision making competence. Emotion regulation is an essential part of the attachment process, the development of an autonomous self and functional stress coping systems. Research indicates that there is a relation between a distorted emotion regulation and some psychological disorders like depression, PTSD, anxiety disorders and borderline (or instable emotional personality disorder). There is a definite need to analyze the relation between emotion regulation and decision making competence since it is relatively unexplored. A digital questionnaire was distributed amongst the participants.

The present study aimed to replicate Tversky & Kahneman's' survey of 1981 The Asian Disease Problem. A survey was conducted on the Internet (N = 200). An identical problem was added, yet with The Swine Flu as the disease. This was done to be able to investigate if there are any order effects, and also if it matters whether the mentioned disease is fictional or real. The results show the same results as Tversky & Kahneman already noted; positively and negatively framed problems generate different responses from the participants.

The purpose of this thesis is to investigate the ways in which emotion regulation and mood affects risk taking when it comes to decision making competence. Emotion regulation is an essential part of the attachment process, the development of an autonomous self and functional stress coping systems. Research indicates that there is a relation between a distorted emotion regulation and some psychological disorders like depression, PTSD, anxiety disorders and borderline (or instable emotional personality disorder). There is a definite need to analyze the relation between emotion regulation and decision making competence since it is relatively unexplored. A digital questionnaire was distributed amongst the participants.

Med utgångspunkt i dagens debatt kring omfattande kompensationer i banksektorn har vi valtatt i denna uppsats undersöka korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och antagen kreditrisk och korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och lönsamhet inom några av Europas största banker. Vi undersöker ävenom det föreligger någon trend över åren 2006-2011 för kompensation och beviljad kredit.Genom en kvantitativ metodansats har vi samlat in data och analyserat denna med hjälp avredan existerande teorier. Resultatet av undersökningen visar att det varken föreligger någrakorrelationer eller tydlig trend för de undersökta variablerna. Slutsatserna vi kan dra är attförhållandet mellan kompensation och kreditrisk och förhållandet mellan kompensation ochlönsamhet är komplexa och kan inte förklaras med några enkla samband. Den medialahysterin kring kompensationsutbetalningar är dock befogad eftersom det är betydandesummor som betalas ut..