Under stadens yta
en studie av framtida användningsmöjligheter i Stockholms underjord
Olika strategier har genom åren använts av investerare för att analysera värdet av företag och aktier. Value investing är en av dessa metoder. Analysmetoden utgår ifrån ett företags fundamentala värden vid aktieanalys. Flera professionella investerare har visat att metoden kan skapa högre avkastning än marknadsgenomsnittet trots att finansiella teorier påstår att det inte är möjligt. Syftet med uppsatsen är att belysa huruvida investeringsmetoden value investing med framgång kan appliceras på den svenska marknaden. Målet med det är att ge stöd för investerare att göra goda val med sina investeringar avseende val av svenska aktiefonder. Finansiella teorier undersöks för att notera om teorierna kan ge svar på aktiemarknadens rörelser.Undersökningen utgår från teorier som finns inom området value investing samt finansiella teorier, som har stor tyngd i forskarvärlden. En kvalitativ studie på de tre nordiska fondbolagen, Spiltan Fonder, Didner & Gerge Fonder samt Odin Fonder genomförs. Hänsyn tas till begreppet risk ur ett teoretiskt perspektiv för att sedan kopplas samman med analysmetodens och fondernas risktagande. Det skapar en översikt över hur hög den riskjusterade avkastningen är inom value investing och även hur hög den har varit för fonderna. En kvantitativ undersökning görs över fondernas resultat och risktagande.Efter att ha analyserat fonderna framkommer det att alla fonder har en placeringsstrategi som påminner om analysmetoden value investing. Det beror huvudsakligen på att de är inriktade på att analysera företag utifrån olika fundamentala riktvärden vilket är grundpelaren inom value investing. Räknat från fondernas start har samtliga fonder presterat en överavkastning kontra marknadsindexet för Stockholmsbörsen. Det medför att Spiltans, Didner & Gerges samt Odins fonder skulle kunna rekommenderas som bättre val än de fonder som endast följer ett index för Stockholmsbörsen. Frågetecken ställs kring hur högt risktagandet har varit i fonderna under mätperioden då resultaten för fondernas risknivå skiljer sig åt över tid samt mellan fonderna. En hel del talar för att den riskjusterade avkastningen har varit högre än marknadsgenomsnittet men ytterligare forskning inom området krävs för att bekräfta den hypotesen.