Kooperativa föreningar ägs och drivs av medlemmarna efter deras verksamhetsbehov. Medlemmarna investerar i föreningen för att den ska kunna avsätta deras produkter på ett lönsamt sätt. För att det ska fungera måste det finnas tilltro till föreningen, ledningen och styrelsen. Det har hävdats att förtroende är den viktigaste tillgången i en kooperativ förening. Till följd av globaliseringsprocessen och stora tekniska framsteg de senaste decennierna har några lantbrukskooperativa föreningar expanderat betydligt för att klara den stegrande konkurrensen (Nilsson, Svendsen och Svendsen, 2012). Arla Food amba är en mejerikooperation som växt betydande se senaste åren och har idag medlemmar i Sverige, Danmark och Tyskland samt produktion i 13 länder. Det finns en rad olika variabler i en kooperativ förening som påverkar om medlemmarna känner sig nöjda och har förtroende till föreningen.

Ett vanligt problem för fjärrvärmeföretag är svängningar i den dagliga efterfrågan på fjärrvärme. När efterfrågetoppar sker i fjärrvärmenätet behöver fjärrvärmeföretagen oftast använda sina topplastpannor, vilka vanligtvis drivs på både dyra och miljöovänliga bränslen. Ett sätt att åtgärda detta problem har traditionellt varit att använda en ackumulatortank som värmelager. Men med ny och billigare mät- och styrsystemteknik har kommersiella lösningar börjat växa fram där istället byggnader kan användas som värmelager.Syftet med examensarbetet är att undersöka de tekniska och ekonomiska möjligheterna för att använda byggnader som värmelager i ett fjärrvärmesystem och jämföra det med att använda en ackumulatortank som värmelager. Det förs en diskussion om hur ett samarbete skulle kunna se ut mellan fjärrvärmeföretag och fastighetsägare för att möjliggöra användningen av byggnader som värmelager.

SAMMANFATTNINGMastit är en multifaktoriell sjukdom som orsakar stora förluster för dagens högproducerande mjölkbesättningar. Vid subkliniska mastiter sker förlusterna främst genom förlorad avkastning över tiden. I Sverige rekommenderas riktadintramammär sintidsbehandling med antibiotika vid sub-kliniska mastiter. Syftet med denna studie var att studera den bakteriologiska effekten av riktad sintidsterapi.Effekten av sintidsbehandlingar vid Jälla försöksbesättning studerades med hjälp av data från åren 1997-2008. Det studerade materialet bestod av 152 kor med sammanlagt 201 laktationer varav 58 % hos SRB och 42 % hos SLB.

Den 10 mars år 2000 blev det i Sverigen tillåtet för noterade publika aktiebolag att förvärva och överlåta egna aktier. Ett starkt motiv för att tillåta återköp av aktier var enligt lagstiftarna att företagen skulle få möjlighet att dela ut vinstmedel till aktieägarna och att de skulle få en ökad flexibilitet att skapa en bättre kapitalstruktur.Återköpsfenomentet har enligt utländsk förebild snabbt blivit populärt hos svenska företagsledningar. Därför avsåg vi att studera vilken effekt aktieåterköpsprogram har på företagens aktiekurser, på kort och på lång sikt. Vi avsåg även studera vilka motiv som låg bakom återköpsprogrammen.I USA har återköpsfenomenet funnits en längre tid och ett flertal studier har genomförts. De amerikanska studierna visar att det uppstår en begränsad kursuppgång i samband med annonseringen.

Unga tillväxtföretag är svåra att värdera då tillgången till information är bristfällig. En potentiell investerare måste därmed uppskatta det unga tillväxtföretagets framtida utveckling då trender inte kan spåras i historisk data. Osäkerhetsfaktorn, såväl som den höga risken för misslyckande, måste således vägas in. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur värderingen av unga tillväxtföretag går till i praktiken samt se hur risk och irrationalitet hanteras i processen. Vårt delsyfte är även att urskilja de faktorer som styr priset på ägarandelen.Vi har valt en kvalitativ ansats för att besvara vår frågeställning och för att få en djupare förståelse för de faktorer som inverkar på värderingen samt få en inblick i det mänskliga beteendet i investeringsprocessen.

Bakgrund och problem: Pensionsförsäkringarna kännetecknas av långa premieperioder samt långa utbetalningsperioder. Det innebär att företagen i branschen förvaltar pengarna i flera decennier och därför placerar de ofta i långa obligationer men även i aktier och fastigheter för att få högre avkastning. I september 2011 uppdagades det i flertalet artiklar hur oron på börsen pressar livbolagen. Börsraset har gjort att de värdepapper som livbolagen haft som tillgångar har gått ned. Vidare påverkar börsraset skulderna då nuvärdet på skulderna ökar vilket innebär att livbolagens åtaganden gentemot försäkringstagarna överstiger tillgångarna.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för några år sedan för de minsta aktiebolagen och idag är det ett omdiskuterat ämne. Det är dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag är det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vår studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi använt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgått från positivistisk kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

Bakgrund: Föreskriften den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) började år 2005 gälla för svenska börsnoterade bolag med förutsättningen ?följ eller förklara?. Syftet med Koden är att se till att bolagen styrs på ett sådant sätt att de uppfyller ägarnas krav på avkastning på det investerade kapitalet, god bolagsstyrning. I Koden föreskrivs bland annat att styrelsens sammansättning ska präglas av mångsidighet, bredd och att jämn könsfördelning ska eftersträvas. Undersökningar som gjorts om styrelsesammansättningar innan Kodens införande visar att den viktigaste faktorn vid nominering av styrelseledamöter är att personen har VD-erfarenhet.

En akties pris påverkas av många olika faktorer. Såväl företagets verksamhet som externafaktorer har betydelse för akties utveckling. Denna studie undersöker specifikt huruvida enoren revisionsberättelse påverkar priset på aktien. Vår problemformulering lyder:Påverkas aktiekursen av informationen i ett noterat aktiebolagsorena revisionsberättelse?Syftet med vår studie är att redogöra för hur aktiekursen påverkas då ett noterat aktiebolagsrevisor skriver en oren revisionsberättelse.

Vi har alltsedan våra praktikperioder haft en grundläggande förståelse för hur mankan arbeta inom organisationer där innovation är ett centralt begrepp. Vi har dockaldrig kommit i kontakt med beslutsprocesserna runt dessa projekt. Efter praktikenhar vi ifrågasatt de värderingsmetoder som vi tidigare sett som relativt heltäckande.Vi är båda aktiva på börsen vilket är ytterligare en faktor som ökat vårt intresse förämnet då börsens värdering av bolag med hög risk och hög innovationshöjd ärosäker. Där saknas analyser som belyser problemet. Detta har lett till att vi söktvärderingar på dessa bolag med hjälp av olika metoder och ökat förståelsen för hurextern värdering går till.Författarnas studier har naturligtvis inspirerat valet av uppsatsämne.

Detta examensarbete initierades av Skånemejerier tillsammans med Skånesemin med syftet att utröna eventuella skillnader i utfodring mellan högavkastande mjölkkobesättningar i Skåne med tydliga skillnader i mjölkens proteinhalt. De sjunkande halterna innebär problem vid förädlingen av mjölkråvaran på mejerinivå. Orsakerna till de sjunkande halterna samt möjligheten att påverka proteinhalten i mjölken med hjälp av utfodringsåtgärder är därför av stort intresse. Trettio besättningar som var anslutna till kokontrollen valdes ut. Dessa hade någon form av foderrådgivning, en årlig avkastning över 9000 kg mjölk/ko och en proteinhalt som det senaste året legat i snitt över 3,4% (högproteingruppen) eller under 3,2% (lågproteingruppen).

Detta examensarbete är en undersökning av hur många liggbås som finns i olika skötselsystem för robotmjölkning med dels fri kotrafik och dels olika former av styrd kotrafik. Undersökningen föreslogs av Växa Sverige och är en enkät som skickades ut till 70 lantbrukare. Användbara svar till undersökningen lämnades av 44 av lantbrukare. I undersökningen har vi valt att redovisa resultaten i 5 olika kategorier, Milk first, Feed first, Frigående kotrafik, Flerboxsystem och Ekologiska. Det finns idag inga rekommendationer för antalet liggbås per mjölkningsrobot baserade på praktisk erfarenhet, för lantbrukare som ska bygga nytt stall. De enda riktlinjer som finns är robotföretagens teorier och Sveriges djurskyddlag som kräver minst ett liggbås per ko. I studien framkom att det var en stor variation i antal liggbås per robot och även i önskade antalet liggbås per robot. Faktorer som påverkade antalet liggbås var kornas medelavkastning, aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in kvigorna och sinkor till roboten innan kalvning.

Fondmarknaden har vuxit stadigt under ett flertal år vilket har resulterat i att en allt större del av befolkningen placerar sitt sparande i fonder. Samtidigt som fondermarknaden har vuxit har även intresset för etiska och samhällsmässiga aspekter blivit allt mer utbrett. Detta har resulterat i nya sparandeformer där fondmarknaden har anammat investerares värderingar och skapat socialt ansvarsfulla investeringar (Socially Responsible Investment, SRI) fonder som inkluderar dessa i sina investeringsstrategier.Tidigare forskning angående den aktiva förvaltningen av fonder har försökt utröna vilka faktorer som påverkar förvaltarnas val av tillgångar. En av de starkast påverkande faktorer är flockbeteende där förvaltare tar investeringsbeslutet utifrån andra förvaltare istället för privat information. Detta har särskild betydelse för SRI-fonder då dess investerare inte enbart väljer fonder utifrån avkastning utan även till följd av individens värderingar.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form.

En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva.