Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgången på rangerbangårdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie på ämnen rörande rangerbangårdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anläggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med två räddningstjänster genomförts för att få deras syn på brandvattenförsörjning av rangerbangårdar. I Sverige finns 13 rangerbangårdar som alla ägs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) är skyldig att i skälig omfattning hålla och bekosta utrustning för släckning av brand. Konsulter har på uppdrag av Trafikverket utfört Riskanalyser på några av de rangerbangårdar som är klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen på flera av rangerbangårdarna måste utredas vidare då de anses vara underdimensionerade och otillräckliga.

Sammanfattning Titel: Riskanalys i Utvecklingsprojekt Författare: Marina Mattsson, Johanna Olofsson, Louise Larsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Med utgångspunkt från problemdiskussionen är vårt syfte att ta fram dimensioner som är lämpliga för att beskriva hur utvecklingsprojekt gör Riskanalyser och vad dessa innehåller. Metod: Vi har i vår uppsats använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genom muntliga intervjuer försökt reda ut hur man i produktutvecklingsprojekt gör Riskanalyser. Vi har läst forskningsartiklar och litteratur för att sedan gå ut och göra vår empiriska undersökning. Detta för att göra jämförelser mellan författarna och projekten. Slutsatser: I de produktutvecklingsprojekt som vi har haft tillfälle att studera gör alla riskanalys.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta för att förebygga skada på varumärket, samt undersöka hur återuppbyggnadsarbetet av ett skadat varumärke kan utformas. Vi har gjort en fallstudie av återuppbyggandet av Skandias Varumärke. För ett par år sedan råkade Skandia ut för en krissituation som skadade deras varumärke, vi har undersökt hur de arbetade för att återuppbygga sitt varumärkesvärde. Vi fann att Riskanalyser och intern kommunikation är en viktig grund för att undvika varumärkeskriser. Detta förarbete minskar risken för negativa konsekvenser för varumärket när en kris inträffar, det förenklar även återuppbyggnadsarbetet.

SSAB Tunnplåt AB i Borlänge arbetar aktivt med att förebygga olyckor och som en del i detta arbete utförs riskinventeringar och Riskanalyser över företagets olika processer. Denna rapport syftar till att identifiera risker som uppkommer i samband med transport och lossning av saltsyra inom SSAB Tunnplåt AB´s område. Förslag till säkerhetshöjande åtgärder för de risker som är utmärkande ska även tas fram. Saltsyrahanteringen inom SSAB Tunnplåt AB i Borlänge har studerats och möjliga skadehändelser har identifierats. Sannolikhets- och konsekvensbedömningar för dessa har skattats, varefter en riskbedömning har presenterats i form av en riskmatris.

Syftet med denna rapport var att utföra två Riskanalyser. Den ena täcker allmänna vattenledningsnätet med avseende på vattenkvalitet och funktion när sprinkleranläggningar använder det allmänna vattenledningsnätet som vattenkälla via direktkoppling, den andra täcker sprinkleranläggningars funktion när de använder det allmänna ledningsnätet som vattenkälla via direktkoppling.Sprinkleranläggningar har i uppgift att upptäcka och starta bekämpning av en brand i dess initialskede. För att kunna göra detta krävs en vattenkälla som kan leverera ett visst vattenflöde med ett visst tryck under en viss tid. Denna vattenkälla kan utgöras av det allmänna vattenledningsnätet om denna uppfyller de krav en sprinkleranläggning ställer på vattenflöde. Det allmänna ledningsnätet har i primär uppgift att leverera dricksvatten till vattenverkens abonnenter.

Skred är en sluttningsprocess som orsakar stora materiella skador och som dödar många människor, runt om i världen. Med de svenska markförhållanden förekommer skred främst i lera, lågväxt vegetation och i sluttningar som överstiger 5.71 graders lutning. Syftet med denna studie är att ge en övergripande bild över skredproblematiken i Köpings kommun. Metoder som har använts är litteraturstudier, rumslig analys med geografiska informationssystem (GIS) och intervju med Köpings kommuns gatu- och parkchef.I Köpings kommun har det tidigare förekommit små skred som gett upphov till mindre omfattande konsekvenser. Det är sannolikt att skred kommer att inträffa vid slänter mot vattendrag i Köping och Kolsva.

Efter problemdiskussion och presentation av syftet kommer en kort beskrivning av revisorn och den lagstiftning som revisorn måste följa. Vi beskriver de rekvisit som måste uppnås för att ansvar skall kunna krävas. Fortsättningsvis presenteras den del i revisionsverksamheten som utgör rådgivning. Denna typ av rådgivning är försäkrad genom revisorns obligatoriska ansvarsförsäkring. Koncentrationen ligger slutligen på den fristående rådgivningen.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram är väldigt liten och specialinriktad. De program som ändå finns inriktar sig på att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk inträffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker ännu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie på ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mätning av risker medför på riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram är väldigt liten och specialinriktad. De program som ändå finns inriktar sig på att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk inträffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker ännu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie på ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mätning av risker medför på riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k. SEVESO företag. Våran undersökning kommer använda ett hermeneutisk synsätt och en kvalitativ forskningsansats.

Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete vid Luleå tekniska universitet initierat av Ovako i Hofors. Vid rörverk 4 tillverkas rör och vid hålverket sker pluggbytet med olämpliga arbetsställningar. Problematiken är att pluggens fäste är en gänga och för att lossa pluggen från dess stång används slägga och slagnyckel. Bruket av släggan innebär att operatören arbetar med stora kroppsrörelser och medför att många operatörer har ådragit sig belastningsskador i rygg, armbågar och handleder. Syftet med examensarbetet är att utveckla konkreta för att underlätta pluggbytet samt dess hantering av pluggar ur ett belastningsergonomiskt perspektiv men även ur ett perspektiv av tillgänglighet för rörtillverkningen vid hålverket.

Bakgrund och mål: I dagsläget har Scania inget vedertaget samlat tillvägagångssätt för att, i den dagliga verksamheten, arbeta med riskbedömning av arbetsmiljöfaktorer. Scania har köpt ett riskhanteringssystem för bedömning av fysiska arbetsmiljörisker och vill undersöka om metoden är tillämpbar inom företaget. Modellen heter SARA- Samlad Riskbedömningar Arbetsplatser. Syftet med examensarbetet var att utvärdera Scanias möjligheter att arbeta kontinuerligt och systematiskt med Riskanalyser av arbetsmiljöfaktorer enligt den metod som SARA beskriver och definierar och utveckla en anpassad version av SARA, utformad för Scanias förutsättningar. Den Scania-anpassade versionen av SARA fick den preliminära titeln WERA - Work Enivronment Risk Assessment.

Sjuksköterskor ifrågasätter ibland sin närvaro under ronden och för motivation krävs förståelse för yrkesrollens betydelse. Trots rondens potential för vårdutveckling saknar den erkännande som ett viktigt forskningsområde. Syftet var att studera ronden som företeelse på sjukhus. En litteraturstudie grundad på 13 artiklar utfördes. Resultatet belyser att ronden skedde på rutin, aldrig ställdes in samt innehade främst tre funktioner: planering och utvärdering av patientvården, en pedagogisk funktion samt en samordnande funktion.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av företaget Stegia AB, som vid examenarbetets uppstart behövde hjälp med kvalitetssäkringen av deras projektprocess. Det som först och främst saknades var en dokumenterad riskanalys. Valet gjordes att införa en riskanalys i form av en FMEA som skulle passa till Stegias projekt som ofta skiljer från varandra i storlek och omfattning. FMEAn har utvecklats med hänsyn till den version av Stegias projektmodell, APQP, som användes vid examenarbetets uppstart och är uppbyggd med denna som grund. FMEAn är också utvecklad för att vara så flexibel som möjligt och därför gå att anpassa till flera olikatyper av Riskanalyser inom olika branscher.

När företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder på att det finns en del olikheter i sättet, på vilket det vardagliga affärs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna är inte så stora i en internationell jämförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvärs över den svensk-danska gränsen. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om och i sådana fall hur danskar och svenskar skilljer sig åt vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer är ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

I föreliggande examensarbete var syftet att undersöka vad personalen på ett energibolag har för attityder till användning av personlig skyddsutrustning, tillbudsrapportering och till de Riskanalyser/checklistor som ska utföras samt hur de anställda ser på företagets säkerhetsarbete. I examensarbetet sökes följande frågeställningar besvaras: Vad har de underställda för attityd till tillbudsrapporteringen? Vad har de underställda för attityd till riskanalysrapportering? Hur ser de anställda på företagets säkerhetsarbete? Tjugotvå intervjuer genomfördes med underställda, arbetsledare och högre chefer på företaget. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes på intervjupersonernas arbetsplats. Resultaten visar att det slarvades med viss utrustning som exempelvis hjälm.