Bakgrund: Information har kommit att bli en alltmer kritisk ingrediens i dagens samhÀlle. Detta har drivit utvecklingen av informationsteknologi (IT) och informationssystem (IS), vilket har gjort det möjligt för organisationer att bearbeta stora mÀngder information. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva implementationsprocessen av ett informationssystem utifrÄn ett organisatoriskt perspektiv snarare Àn utifrÄn ett tekniskt sÄdant. Vi Àmnar analysera processen och de eventuella problem som denna medför genom att anvÀnda tvÄ olika perspektiv; nÀmligen det hÄrda och det mjuka perspektivet.AvgrÀnsningar: Uppsatsen behandlar inte uppköp som sÄdant. Vi inriktar oss pÄ implementationsprocessen av ISP i Nordic Lubricants AB.

Bakgrund: Information har kommit att bli en alltmer kritisk ingrediens i dagens samhÀlle. Detta har drivit utvecklingen av informationsteknologi (IT) och informationssystem (IS), vilket har gjort det möjligt för organisationer att bearbeta stora mÀngder information. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva implementationsprocessen av ett informationssystem utifrÄn ett organisatoriskt perspektiv snarare Àn utifrÄn ett tekniskt sÄdant. Vi Àmnar analysera processen och de eventuella problem som denna medför genom att anvÀnda tvÄ olika perspektiv; nÀmligen det hÄrda och det mjuka perspektivet. AvgrÀnsningar: Uppsatsen behandlar inte uppköp som sÄdant.

I den hÀr uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt Ätta narrativer. Dessa Àr hÀmtade ur intervjuer med en lÀrare och en elev vid Cirkus Cirkörs dÄvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning dÀr lÀrare och elever ofta inte hade ett gemensamt sprÄk att mötas i. Syftet med analysen Àr att synliggöra likheter och skillnader mellan hur lÀraren och eleven berÀttar berÀttelser om hÀndelser som har att göra med den sprÄkliga situationen pÄ skolan - vilken funktion berÀttelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till sprÄksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att lÀraren, till skillnad frÄn eleven, verkar ha en fÀrdig berÀttelserepertoar och att berÀttelserna fungerar som exempel i lÀrarens argumentation. För eleven verkar istÀllet berÀttelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar pÄ intervjufrÄgorna, och elevens berÀttelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare Àn att vara en del av ett etablerat berÀttande.

I detta examensarbete undersöks skrivuppgifter i tre lÀromedel: Svenska impulser 1 (2008) som anvÀnds i Svenska kurs 1, SprÄkporten- Svenska som andrasprÄk 123 (2012) menad att anvÀndas i Svenska som andrasprÄk i kurs 1, 2 och 3 och ?lqr?a ?l?rab?? (2013) som anvÀnds i Arabiska som modersmÄl i kurs 1. Syftet med studien Àr att synliggöra lÀromedlens skrivideologier och vilka förutsÀttningar som dessa ger för elevers skriftsprÄksutveckling samt vilken kunskapssyn som konstrueras utifrÄn skrivuppgifterna och hur det vidare konstruerar den avsedda mÄlgruppen. I studien har lÀromedlens skrivuppgifter delats in i olika skrivuppgifts kategorier dÀr exempel pÄ skrivuppgifter frÄn varje skrivuppgifts kategori har presenterats och analyserats mot bakgrund av Roz Ivani?s modell över sprÄksyn och hennes skriv- och inlÀrningsdiskurser. Studieresultaten uppvisar att Svenska impulser 1, SprÄkporten - Svenska som andrasprÄk 123 och ?lqr?a ?l?rab?? ger olika förutsÀttningar för skriftsprÄksutveckling och att det konstrueras en reproducerande kunskapssyn i merparten av lÀromedlens skrivuppgifter, vilken framstÀller lÀromedlens mÄlgrupper som objekt snarare Àn subjekt i sin inlÀrning och tilldelar de olika fÀrdigheter och sprÄkkunskaper..

OmrÄdesbestÀmmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd vÀrd att skydda Examensarbetet behandlar ett landsbygdsomrÄde pÄ SöderÄsen i Svalövs kommun i SkÄne. OmrÄdet, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktÀristisk bebyggelse typisk för den skÄnska skogsbygden. OmrÄdet Àr ett rikt kulturlandskap med en lÄng kontinuitet av boende och brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvÀrden. OmrÄdet Àr idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och bestÀmmelser för tillkommande bebyggelse saknas. Under senare tid har i omrÄdet ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.

Vad Àr svÀng och hur lÀr man ut det ?rÀtta svÀnget?? Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur folkmusikpedagoger uppfattar och förmedlar svÀng samt fÄ en inblick i vilka metoder som förekommer vid undervisning av svÀng i folkmusik. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra pedagoger som samtliga Àr aktiva inom folkmusikgenren. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av didaktiska perspektiv pÄ undervisning och lÀrande med sÀrskilt fokus pÄ de didaktiska frÄgorna hur, vad och varför.  Resultatet visar att flertalet informanter ansÄg att svÀng Àr ett viktigt moment inom folkmusiken men att det Àr nÄgot de sÀllan pratar om.

Vad definierar en bekvÀm kalsong? Vanligt förekommande problem, med kalsonger, Àr försÀmrad resÄr samt sömmarnas kvalité och hÄllbarhet. I följande studie analyseras och granskas boxerkalsonger, med syfte att, teoretiskt, presentera en kalsong som tÄl tvÀtt i 60°C och att torktumling, utan att kvaliteten förÀndras. I rapporten har olika metoder anvÀnts för att fÄ fram ett grundligt resultat. Sex olika typer av boxerkalsonger har tvÀttats och torktumlats, för att testa deras hÄllbarhet.

BrÀnt barn Àr historien om den unge Bengt och dennes liv efter att hans mor plötsligt gÄtt bort. Vi fÄr följa Bengt genom ett Ärs tid dÀr ett sorgearbete efter modern tar sig i uttryck genom hÀmnd, svartsjuka och mycket plÄgande. Bengts far Knut hittar snabbt en ny fru och Bengt som till en början skyr henne som pesten inleder sedermera ett kÀrleksförhÄllande med henne. Hon blir dÄ Bengts moderssubstitut. För mig har berÀttarstrukturen och karaktÀrsteckningen varit av sÀrskilt intresse.

Abstract För att vi i fortsÀttningen skall kunna ha ett allmÀnt försÀkringssystem med legitimitet, krÀvs det att tron pÄ systemet Àr sÄ pass stark att det inte finns en kÀnsla av att det gÄr att fuska sig till förmÄner. Det handlar inte i första hand om att minska statens utgifter genom att reducera fel och fusk. HuvudmÄlet Àr snarare att minska felen och fusket för att upprÀtthÄlla rÀttsordningen och framförallt legitimiteten i systemet. Om inte denna legitimitet finns fÄr vi ett brÀckligt system som nÀr som helst kan haverera. Syftet med uppsatsen Àr att analysera sjÀlva fenomenet bidragsfusk med hjÀlp av ekonomisk teori och göra en teoretisk analys av varför fusk förekommer.

Syftet med detta arbete Àr att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rÄdsverksamheten pÄ en skola dÀr alla elever deltar i nÄgot rÄd. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Resultatet frÄn intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrÄn styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rÄdsverksamheten men lyfter Àven att alla elever pÄ skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rÄdsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare Àr elevstyrt Àn lÀrarstyrt.

Extrem kÀnslighet för buller Àr ett problem som nÀstan alla autistiska barn har. Ett ljud som Àr extremt störande behöver inte vara starkt, det Àr snarare ljudets karaktÀr som Àr mest betydelsefull. Typiska ljudkÀllor som Àr störande och obehagliga Àr dammsugare, ventilationsljud, tvÀttmaskiner och rinnande kranvatten. KaraktÀren och temporala variationer hos denna typ av ljud Àr sparsamt undersökta med avseende pÄ autistism. Det Àr vanligt förekommande att personer med autism och ljudöverkÀnslighet behöver hörselskydd i normala situationer.

Extrem kÀnslighet för buller Àr ett problem som nÀstan alla autistiska barn har. Ett ljud som Àr extremt störande behöver inte vara starkt, det Àr snarare ljudets karaktÀr som Àr mest betydelsefull. Typiska ljudkÀllor som Àr störande och obehagliga Àr dammsugare, ventilationsljud, tvÀttmaskiner och rinnande kranvatten. KaraktÀren och temporala variationer hos denna typ av ljud Àr sparsamt undersökta med avseende pÄ autistism. Det Àr vanligt förekommande att personer med autism och ljudöverkÀnslighet behöver hörselskydd i normala situationer.

Syftet med denna uppsats Àr att studera sektorn obetalt arbete. En stress kan  bildas av att det obetalda arbetet tar tid frÄn andra Ätaganden i livet. Lösningar som presenteras för att komma runt denna stress Àr ofta inriktade pÄ individer. DÄ det hushÄllsnÀra obetalda arbetet oftast utförs av kvinnor och tar tid frÄn det som annars skulle kunnat anvÀndas till förvÀrvsarbete skulle man kunna hÀvda att det rÄder en strukturell obalans i samhÀllet. HÀr granskas om de individinriktade lösningarna för att skapa balans Àr med och bidrar till den strukturella obalansen.Teorin om work life balance granskas och Àven de förslag som teorin ger för att skapa en mer balanserad vardag.

VÄr undersökning har kommit fram till att det existerar vissa anomalimönster pÄ Stockholms fondbörs under Ären 1980-2002. Vi har kunnat konstatera att aktieavkastningarna i regel har varit högre i början av Äret jÀmfört med sista delen av Äret. Vi har Àven observerat en förÀndring samt mer tydliga anomalimönster under 1990-talet. Detta pÄvisas bÄde i vÄr studie av 15-15 mÄnadsavkastningar samt i vÄr studie av kalendermÄnadsavkastningar. Vi konstaterar att januarieffekten fortfarande Àr stark under 1990-talet samt att effekten Àven hÄller i sig in i februari mÄnad.

Den hĂ€r uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrĂ„n ett nerifrĂ„n-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyrĂ„kratiteorin. Uppsatsen syftar till att jĂ€mföra och beskriva frontlinjebyrĂ„kraters myndighetsutövning, med ett sĂ€rskilt fokus pĂ„ deras arbete med invandrarklienter. FrĂ„gan Ă€r i vad mĂ„n detta skiljer sig mellan de frontlinjebyrĂ„krater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhĂ€llet och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyrĂ„krater inom tvĂ„ kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro.