I detta arbete har jag försökt att kartlÀgga soundet till musiken till filmen ?Inception?, frÄn 2010, frÄn tvÄ olika vinklar. Fokusen ligger dels pÄ den musikaliska kompositionen, alltsÄ det musikteoretiska, dels pÄ ljudbilden, alltsÄ det klingande. MÄlet har ocksÄ delvis varit att ta reda pÄ om nÄgon av de tvÄ vinklarna har större betydelse Àn den andra för soundet. Jag har gjort en djupgÄende analys och tagit reda pÄ vad som gör ?Inception-musiken? till vad den Àr och skapat egen musik frÄn de tvÄ infallsvinklarna, bÄde kombinerade och var för sig.

Syftet var att undersöka hur informatörerna pÄ Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgÄngspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap gÄr att implementera pÄ en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare Àn brukarnas viktiga inifrÄnperspektiv.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer pÄ en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring studiens Àmne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begrÀnsningar utan de som anmÀlde sitt intresse, var vÀlkomna att delta.Resultatet visar pÄ att det finns önskemÄl om en samhÀllsutveckling som innebÀr fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förÀndringsarbetet gÀller personalens roll och instÀllning samt hur information framstÀlls sÄ att alla förstÄr den.

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

I Stockholms skĂ€rgĂ„rd finns det över 30 000 fritidshus som utgör en del av landskapet. Det har tidigare visat sig att fritidsbebyggelse pĂ„verkar omkringliggande landskap och natur pĂ„ flera olika sĂ€tt, exempelvis genom att orsaka vattenbrist, habitatförlust och föroreningsutslĂ€pp. Även möjliga positiva aspekter nĂ€r det kommer till fritishustometers pĂ„verkan pĂ„ artrikedom har identifierats.Detta examensarbete undersöker fritidshusĂ€gares relationer till landskapet i Stockholms skĂ€rgĂ„rd i syfte att se bakomliggande orsaker och tydliggöra denna centrala aktörs perspektiv pĂ„ landskapspĂ„verkan. Genom en kvalitativ intervjustudie konstateras att fritidshusĂ€garna kĂ€nner en stark koppling till naturlandskapet som Ă€r centralt för deras trivsel. TvĂ„ olika sĂ€tt att anvĂ€nda landskapet identifieras, den ena mer estetiskt och betraktande, och den andra mer handgriplig och resursutnyttjande.

I denna uppsats undersöker jag hur det Àr att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte Àr att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.Jag undersöker pÄ vilka sÀtt litauiska hbt-aktivister förhÄller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material bestÄr av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.Resultatet visar att det litauiska samhÀllets i mÄngt och mycket negativa instÀllning till hbt-personer pÄverkar hur aktivisterna vÀljer att presentera sig sjÀlva som grupp. I presentationen av sig sjÀlva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensÀtta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebÀr detta en slags Anti-Pride, dÀr iscensÀttningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare Àn att anvÀnda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden..

Titel Vad hÀnde efter Viskastrandsgymnasiet? Författare Louice Schoultz Eriksson Uppdragsgivare Viskastrandsgymnasiets medieprogram, BorÄs Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik- och masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin VÄrterminen 2010 Handledare Jan Strid Sidantal 61, inklusive bilaga Syfte Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vad Viskastrandsgymnasiets medieprograms avgÄngselever frÄn Är 2003 arbetar med idag, för att se om deras arbetssituationer ser olika ut beroende pÄ genus, etnicitet, klass och utbildningsgrad. Metod Kvantitativa telefonenkÀter med Viskastrandsgymnasiets avgÄngselever frÄn Är 2003. Material 30 telefonenkÀter Huvudresultat Studien visar att de skillnader som funnits, gÀllande vad eleverna arbetar med i dag, oftare har ett samband med elevernas klassbakgrund och utbildningsgrad snarare Àn med deras kön eller etniska bakgrund. Det visade sig att nÀstan hÀlften av eleverna arbetade inom annat omrÄde Àn sin utbildning, 30 procent studerade, 20 procent arbetade inom mediebranschen och endast 3 procent, viket motsvarar en person, var arbetslös..

Denna avhandling tar upp filmmusiken i Fantastic Mr. Fox.Syftet Àr mer specifikt att ta reda pÄ vad musiken har för funktion i filmen, hur man anvÀnder musiken för att hjÀlpa till att föra fram handlingen och varför anvÀnder man sig av bÄde egen komponerad musik och redan befintlig musik.Urvalet av lÄtar Àr grundat pÄ hur stor betydelse de har för samspelet mellan musik och bild.Metoden som Àr anvÀnd Àr ett nÀrstuderande, eller snarare ett nÀrlyssnande, av musiken i filmen med hjÀlp av teoretisk grund i tidigare forskning och litteratur.Texten behandlar dels de lÄtar som Àr specifikt komponerade för filmen och dels de som Àr tagna utifrÄn, det vill sÀga redan befintlig musik, som har anvÀnts i filmen.Genom en diskussion utrönas ocksÄ det olika musikala bestÄndsdelarnas viktigare element dÀr diskussionen utmynnar i en jÀmförelse mellan de tvÄ musikala huvudgrupperna, det vill sÀga de sammanstÀllda (de redan befintliga) lÄtarna och de sammansatta (de speciellt komponerade) lÄtarna.Avhandlingen slutar med att diskutera olika metoder man kan anvÀnda sig av för att studerna musiken i Fantastic Mr. Fox och Àven att förklara resultaten i analysen mer djupgÄende..

DÄ IT idag spelar en central roll inom i stort sett varje organisation ökar Àven kravet pÄ organisationen att förstÄ verksamheten och dess processer och vilka problem man försöker lösa med hjÀlp av IT. I denna studie kommer vi försöka identifiera de problem som Àr kopplade till kravhantering och kommunikation i ett multi-nationellt företag dÀr kravinhÀmtningsprocessen sker kontinuerligt snarare Àn projektbaserad. Vi kommer ocksÄ att försöka föreslÄ lösningar pÄ de problem vi identifierar. Datainsamlingen har skett via enkÀter och intervjuer. EnkÀten skickades ut till slutanvÀndarna av systemen och intervjuerna riktades till fyra nyckelintressenter i kravhanteringsarbetet.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för taktisk kompetens som omhÀndertar den inneboende komplexiteten i militÀr verksamhet. Problemet hÀri Àr att kompetens kan anses vara nÄgot sÀllsynt och att inkompetens snarare Àr normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militÀr kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestÄende av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förstÄelsen av taktisk kompetens analyseras dÀrefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet Àr att taktisk kompetens Àr möjlig att förstÄ utifrÄn förutsÀttningarna att hantera den förÀnderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rÄdande förhÄllanden och förutsÀttningarna för att Ästadkomma förÀndring och utveckling.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

Gunnarsdotter, Sofie & Karlsson, Caroline (2008) YrkeslÀrarrollen i förÀndring i den nya lÀrlingsutbildningen. (Changes in the Vocational TeacherŽs Role in the New Educational Program for Apprentices). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. LÀrlingsutbildningens lÀrarrollsförÀndring Àr ett examensarbete och en C-uppsats pÄ 15 HögskolepoÀng pÄ LÀrarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet Àr vÄra funderingar kring hur lÀrarrollen förÀndras dÄ den nya lÀrlingsutbildningen införs i gymnasieskolan hösten 2008. Uppsatsens syfte Àr att, undersöka hur den nya lÀrlingsutbildningen pÄverkar lÀrarrollen.

Syftet med denna fallstudie Àr att skapa förstÄelse för hur flexibla arbetstider kan anvÀndas som styrmedel bland tjÀnstemÀn. Problemformuleringen bestÄr av att undersöka pÄ vilket sÀtt sjÀlvstyre genom flexibla arbetstider kan anvÀndas för att styra organisationer. Studien bestÄr Àven av att ta reda pÄ hur arbete med flexibla arbetstider kan kontrolleras och följas upp. Studiens metod utgÄr frÄn hermeneutiken med kvalitativ ansats. AktörssynsÀtt tillÀmpas som gÄr ut pÄ att med hjÀlp av aktörer skildra deras verklighet för att skapa förstÄelse för studien. Fallstudien vÀnder sig till chefer inom olika branscher för att besvara syftet. Empiri samlas in genom att utföra personliga intervjuer, samtidigt som teori inom verksamhetsstyrning med inslag av psykologiska och sociologiska aspekter utgör föremÄl för studien. Rapportens slutsats Àr att flexibla arbetstider anvÀnds som styrmedel genom att lÀgga styrning i huvudet pÄ anstÀllda.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur pĂ„verkar de undervisningen i Ă„rskurs 9? Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i GĂ€vle. SammanfattningDetta Ă€r en studie om det nationella provet i svenska för Ă„rskurs 9.

De grundlÀggande vÀrdena för statsförvaltningen Àr demokrati, rÀttssÀkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rÀttssÀkerhet och effektivitet förmedlas pÄ Skatteverket, hur tjÀnstemÀnnen pÄ Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstÄ att tjÀnstemÀnnen mÄste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjÀnstemÀnnen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som anvÀnts i denna studie. Den teori som anvÀnts Àr Max Webers teori om byrÄkrati och tjÀnstemÀn. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven pÄ rÀttssÀkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för tvÄ reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste Ärtionden.