ProblemomrÄde: Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebÀr tyvÀrr en hel del problem. Det tydligaste vi stÄr inför idag Àr att IP-adresserna hÄller pÄ att ta slut. För att bli av med problemet anvÀnds olika temporÀra lösningar ("lappningsteknik") men Àven en permanent lösning utvecklas, nÀmligen Ipv6 (Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har Àven mÄnga andra funktioner sÄ som sÀkerhet och bÀttre routinglösningar. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan varför har ingen övergÄng skett trots dessa fördelar. FrÄgestÀllning: Var i övergÄngen mellan IPv4 och IPv6 stÄr vi idag? Varför har inte övergÄngen mellan IPv4 och IPv6 redan skett? Vilka Àr de största anledningarna och vilka fler möjliga finns det? Slutsats: Arbetet visar att tiden för en övergÄng Ànnu inte Àr inne.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

Uppsatsens huvudsakliga tema Àr internationaliseringsprocessen för smÄ innovativa företag. VÄrt syfte har varit att undersöka huruvida de evolutionistiska modellerna kan förklara internationaliseringsmönstret hos smÄ innovativa företag eller om det Àr andra faktorer som styr. NÄgra av de teorier vi behandlar Àr uppsalamodellen och nÀtverksmodellen samt den sÄ kallade born global teorin. Vi vill med vÄr studie komma fram till om den stegvisa internationaliseringen, som uppsalamodellen föresprÄkar, Àven kan förklara de innovativa företagens internationaliseringsprocess. Den huvudsakliga empirin har vi hÀmtat frÄn fallstudier med tre smÄ innovativa företag dÀr vi nÀrmare granskat dess olika internationaliseringsprocesser.

Syftet med följande uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning gymnasielÀrare uppfattar islamofobiska Äsikter hos sina elever, och hur detta pÄverkar deras didaktiska val nÀr de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gÀllande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess anvÀndning, samt litteratur gÀllande islamofobi och religionsundervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielÀrare i religionskunskap ser pÄ problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar pÄ att de ser islamofobi som ett problematiskt omrÄde att arbeta med, och de menar att eleverna fÄr mÄnga av sina uppfattningar gÀllande islam frÄn media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utstrÀckning sÀgas gÀlla lÀromedel.

PatientsÀkerhet har under de senaste Ären antagit internationell fokus. Sjuksköterskan har skyldighet att anmÀla intrÀffade hÀndelser som kan leda till, eller har letttill skada hos patienten. Avvikelserapporten Àr ett av de viktigaste verktygen för att förbÀttra vÄrdkvalitet och upprÀtthÄlla patientsÀkerheten. Studien genomfördes som enlitteraturstudie dÀr syftet var att undersöka sjuksköterskans instÀllning till avvikelserapporten. Studien innefattar fjorton artiklar som har kvalitetsgranskats och bearbetats.

Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk frĂ„ga? Det Ă€r denna frĂ„ga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet anvĂ€nds i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rĂ€tten till landet, samt för nĂ„gra aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehĂ„llslig idĂ©analys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat pĂ„ Ă€r palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt VĂ€stbanken.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.

Den hĂ€r uppsatsen söker svar pĂ„ i vilken utstrĂ€ckning som marina stridskrafter kan bidra till att avskrĂ€cka en irreguljĂ€r motstĂ„ndare. Genom det bristfĂ€lliga forskningslĂ€get pĂ„ detta omrĂ„de gör uppsatsen en ansats till att skapa ett analysverktyg pĂ„ taktisk nivĂ„ inom den marina kontexten och dess roll i avskrĂ€ckning mot en irreguljĂ€r motstĂ„ndare. Under det kalla kriget, men Ă€ven efterĂ„t, har mĂ„nga teoretiker försökt sig pĂ„ att beskriva och förstĂ„ avskrĂ€ckningens komplexitet med olika teorier. Även om historien inte alltid belönar detta som en framgĂ„ngsrik metod för att pĂ„verka en motstĂ„ndare med, Ă€r det Ă€ndĂ„ nĂ€r det lyckas en vĂ€senskilt mycket bĂ€ttre och humanare metod Ă€n krig. Ur teorierna kring avskrĂ€ckning har ett antal framgĂ„ngsfaktorer identifierats.

Bakgrund: En vÀl fungerande psykosocial arbetsmiljö Àr den som anpassas efter individers behov och begrÀnsningar. Sjuksköterskan har genom historien utsatts för hÄrda prövningar dÄ yrket har setts som ett kall snarare Àn en profession, vilket har lett till hög arbetsbelastning och lÄg status. HÀlso- och sjukvÄrdslagen, arbetsmiljölagen och patientsÀkerhetslagen beskriver hur god vÄrd och bra arbetsmiljö ska samverka för att gynna bÄde vÄrdpersonal och patienter. Arbetsmiljöverket beskriver olika faktorer som kan skapa en dÄlig psykosocial arbetsmiljö, exempelvis högt arbetstempo, oklara roller och stÀndiga förÀndringar. En arbetsmiljö som Àr begriplig, hanterbar och meningsfull skapar arbetstillfredsstÀllelse och ökar vÀlmÄendet.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Det har i stora internationella undersökningar framkommit att svenska skolbarns lÀs- och skrivförmÄga försÀmrats alltmer de senaste Ären. För att förbÀttra resultaten har fokus riktats mer mot förskolan och skolans tidiga Är, detta för att de grundlÀggande förmÄgorna att kunna avlÀsa och förstÄ en text utvecklas under dessa Är i ett barns liv, och det ingÄr Àven i en förskollÀrares uppdrag att frÀmja barns sprÄkutveckling och att lÀgga en viktig grund för barns fortsatta utveckling. En central del av detta arbete Àr att pÄ ett lustfyllt sÀtt frÀmja barnens progression mot en god sprÄkförstÄelse och sprÄkutveckling genom berÀttande och höglÀsning. Vi har valt att göra en kvalitativ jÀmförande studie med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som innefattar en förskola med kultur som profil och en förskola utan nÄgon uttalad profil för att undersöka deras arbetssÀtt och se om och hur dessa skiljer sig Ät mellan förskolorna. Vi har anvÀnt oss av sociokulturell teori som teoretisk referensram för att analysera vÄr insamlade empiri. VÄrt resultat visade att det inte fanns tydliga skillnader förskolorna emellan utan snarare pedagogernas arbetssÀtt emellan oavsett förskola..

Syftet med denna uppsats Àr att studera sektorn obetalt arbete. En stress kan  bildas av att det obetalda arbetet tar tid frÄn andra Ätaganden i livet. Lösningar som presenteras för att komma runt denna stress Àr ofta inriktade pÄ individer. DÄ det hushÄllsnÀra obetalda arbetet oftast utförs av kvinnor och tar tid frÄn det som annars skulle kunnat anvÀndas till förvÀrvsarbete skulle man kunna hÀvda att det rÄder en strukturell obalans i samhÀllet. HÀr granskas om de individinriktade lösningarna för att skapa balans Àr med och bidrar till den strukturella obalansen.Teorin om work life balance granskas och Àven de förslag som teorin ger för att skapa en mer balanserad vardag.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Detta examensarbete behandlar pedagogers arbete i förskolan ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv, hur de motverkar stereotypa könsroller och könsmönster i sin verksamhet. En av anledningarna till att jag valt detta Àmne Àr att jag fÄtt höra att mÀn i förskolan fÄr akta sig för att förstÀrka de stereotypa könsmönster som finns, vilket ökade mitt intresse för vad som kan förstÀrka och vad som kan motverka stereotypa könsmönster. Syftet med arbetet Àr att belysa hur det ser ut med jÀmstÀlldheten i förskolan. Hur pedagoger arbetar med jÀmstÀlldhet och vilka förhÄllningssÀtt de har med anknytning till kön. För att undersöka detta anvÀnds intervjuer och observationer som metod, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ intervjuer. I undersökningen medverkar fem förskollÀrare frÄn tre förskolor, dÀr förskolorna har nÄgorlunda skiljda upptagningsomrÄden. I tidigare forskning kring Àmnet visar det sig att pedagoger i förskolan snarare förstÀrker rÄdande könsmönster Àn motverkar dem. NÄgot som framkom i undersökningen var att det finns olika nivÄer av medvetenhet och kunskap kring genus pÄ förskolorna och att detta pÄverkar arbetet med jÀmstÀlldhet. Om inte kunskapen finns kan arbetet fÄ motsatt effekt. Ett intressant omrÄde att forska vidare kring Àr hur tydligt jÀmstÀlldhetsaspekten belyses frÄn ledningshÄll..

HIV/aids Àr en humanitÀr katastrof dÀr Botswana Àr det land med störst andel smittade i befolkningen. Sjukdomen har gjort avtryck pÄ hela samhÀllet i Botswana och diskuteras oftast utifrÄn hÀlso- eller ekonomiska termer. Men vilka avtryck har epidemin gjort pÄ det demokratiska samhÀllet, och pÄ en av demokratins viktigaste byggstenar, det civila samhÀllet?DÄ över 30% av den vuxna befolkningen i Botswana bÀr pÄ viruset borde den tid som tidigare lagts pÄ det civila samhÀllet numera lÀggas pÄ att leva med och överleva sjukdomen, varför det civila samhÀllet i Botswana bör ha försvagats i takt med att HIV/aids spridit sig. Uppsatsen jÀmför beskrivningar av Botswanas civila samhÀlle frÄn tvÄ olika tidpunkter, före och under HIV/aids var en nationell epidemi.