Syftet med vÄr studie har dels varit att undersöka vilka aktiviteter kring lÀsning av skönlitteratur lÀrare anvÀnder sig av, med fokus pÄ sprÄkutveckling samt att undersöka vilka grunder dessa lÀrare vilar sina val av aktiviteter pÄ. VÄr hypotes var att endast lÀsning i sig inte bidrar till sprÄkutveckling, snarare att det Àr aktiviteterna kring det lÀsta som frÀmjar sprÄkutvecklingen. Vi gjorde en kvalitativ studie, med tre observationer, dÀr vi ville se hur lÀrarna jobbar med aktiviteter och kring skönlitteratur och vilka förutsÀttningar dessa kan ha pÄ sprÄkutvecklingen utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi gjorde Àven fyra semistrukturerade intervjuer, för att ta reda pÄ vilka grunder lÀrarnas val av aktiviteter vilar pÄ och deras resonemang kring sprÄkutvecklingen. Den tidigare forskningen som vi har presenterat, sÀger att det Àr av stor vikt att man följer upp det lÀsta i form av olika aktiviteter, bÄde muntligt och skriftligt, eftersom att det stimulerar elevernas sprÄk och lust att lÀra.

Denna studie har genomförts i Är 4, 6, 7 och 9. MÄlet för undersökningen har varit att ta reda pÄ vilka attityder elever i dessa Ärskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de gÄr att pÄverka/förÀndra. För att ta reda pÄ vilka attityder som finns hos elever, har jag lÄtit jÀmföra min studie med vad annan litteratur sÀger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger pÄ en enkÀtundersökning genomförd i de tidigare nÀmnda skolÄren. Jag har sedan stÀllt enkÀterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolÄren.

Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Idag rÄder synsÀttet att individens delaktighet Àr att föredra i sÄ gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjÀlpen Àr av stor vikt. TvÄngsvÄrd och tvÄngsÄtgÀrder Àr nÄgot som strider mot den allmÀnna synen pÄ hur man bÀst tar hand om mÀnniskor. I situationer dÀr nÄgon kan vara till fara för sig sjÀlv eller andra och inte inser detta kan dock tvÄng vara nödvÀndigt. Hur Àr det möjligt att göra nÄgon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvÄngsvÄrd gÄr tillvÀga för att skapa en god behandlingsrelation och för att fÄ klienten delaktig i behandlingen.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Detta arbete Ă€r genomfört i samarbete med ÅF Ingemanssons i Göteborg . Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka hur ljudkĂ€llor ska modelleras för att dess ljudeffekt och riktningskarakteristik ska överensstĂ€mma med dess verkliga motsvarighet. Syftet Ă€r att utifrĂ„n enkla mĂ€tningar i fĂ€lt kunna modellera upp ljudkĂ€llorna i rumsakustisk programvara för att kunna bedöma hur de sprider buller i lokalen. Detta examensarbete utgör en första del i detta arbete och fokuserar pĂ„ sjĂ€lva kĂ€llan och tar inte hĂ€nsyn till bullerspridningen i lokalen. AllmĂ€nna akustiska begrepp som berör rumsakustik och ljudkĂ€llors egenskaper undersöks.

Vi har i vÄr uppsats studerat frihet och kontroll i postbyrÄkratiska organisationer. Enligt föresprÄkare för demokratiska företag ger denna nya organisationsform de anstÀllda större frihet samtidigt som kontrollen minskar. Men en organisation förutsÀtter styrning och kontroll, var har dÄ kontrollen tagit vÀgen? Vi anvÀnder det brasilianska företaget Semco som exempel pÄ ett postbyrÄkratiskt företag och tittar pÄ hur de arbetar rent teoretiskt med frihet och kontroll. Semcos VD Ricardo Semler har skrivit flera böcker om hur han förÀndrade Semco frÄn ett auktoritÀrt och byrÄkratiskt företag med motivations- och lönsamhetsproblem till ett organiskt och dynamiskt företag dÀr de anstÀllda kÀnner sig delaktiga och lÀngtar efter att gÄ till jobbet pÄ morgonen.

I 1 Korintierbrevet finns tvĂ„ ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus pĂ„ kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhĂ„lla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillrĂ€cklig kunskap? GĂ„r det att skilja pĂ„ vad som Ă€r omstritt av exegetiska respektive teologiska skĂ€l?Slutsatsen Ă€r att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den vĂ€rderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra nĂ„got av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och vĂ€ger olika uppfattningar mot varandra.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i tvÄ lÀseböcker avsedda för grundskolans tidigare Äldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i lÀromedlen förstÀrker och/eller bryter mot rÄdande genusstereotyper. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare Àn som biologiskt nedÀrvda, bestÀndiga och oförÀnderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssÀtt. Analysen syftar dÀrmed till att analysera lÀsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar pÄ hur genus konstrueras i texterna.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Idag rÄder synsÀttet att individens delaktighet Àr att föredra i sÄ gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjÀlpen Àr av stor vikt. TvÄngsvÄrd och tvÄngsÄtgÀrder Àr nÄgot som strider mot den allmÀnna synen pÄ hur man bÀst tar hand om mÀnniskor. I situationer dÀr nÄgon kan vara till fara för sig sjÀlv eller andra och inte inser detta kan dock tvÄng vara nödvÀndigt. Hur Àr det möjligt att göra nÄgon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvÄngsvÄrd gÄr tillvÀga för att skapa en god behandlingsrelation och för att fÄ klienten delaktig i behandlingen.

Det nya speciallÀrarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet som redan gÀllde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallÀrarprogrammet en fördjupad ÀmneskÀnnedom i lÀs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De bÄda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallÀrarprogrammet, bygger emellertid pÄ examensordningar som till stora delar Àr samstÀmmiga. Huvudsyftet med denna studie Àr att granska hur utbildningsansvariga vid tre lÀrosÀten har förhÄllit sig till sitt förÀndrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrÄn studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallÀrare och sedan utvecklat tvÄ specifika utbildningar, samt hur de ser pÄ de bÄda yrkesrollerna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken mÄn tillÀmpningen av lag (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd uppfyller de rÀttssÀkerhetskrav som stÀlls pÄ denna form av lagstiftning. Psykiatrisk tvÄngsvÄrd innebÀr ett allvarligt ingrepp i patientens personliga integritet och det Àr dÀrför av stor vikt att de i lagen faststÀllda rÀttssÀkerhetsgarantierna Àr effektiva och verkar ÀndamÄls-enligt.Som utgÄngspunkt för uppsatsen tjÀnar de 753 domar och slutgiltiga beslut i mÄl om psykiatrisk tvÄngsvÄrd som meddelades vid dÄvarande lÀnsrÀtten i Göteborg under Är 2009. Vid granskning av dessa domar framkommer vissa grundlÀggande rÀttssÀkerhetsbrister, brister som snarare rör det sÀtt som lagen tillÀmpas pÄ Àn pÄ lagstiftningens utformning i sig. Det offentliga bitrÀdet och den sakkunniga lÀkarens roll Àr tvÄ exempel pÄ vad lagstiftaren ansett utgör garantier för den enskilde patientens rÀttssÀkerhet men som enligt min mening i den faktiskt processen inte nödvÀndigtvis fyller denna funktion.Uppsatsen bidrar Àven med att ge en övergripande bild av det rÀttsfallsmaterial som presenteras, dels utifrÄn demografiska och medicinska aspekter och dels utifrÄn vilka sakfrÄgor som berörs och i vilken utstrÀckning rÀtten vÀljer att bifalla ansökningar och överklaganden..

Den 1 januari 1994 reste sig Zapatistgerillan i en revolt och förklarade krig mot den mexikanska staten. Men ganska snabbt stod det klart att Zapatisterna inte var en vanlig gerilla. Efter 12 dagar slöts en vapenvila och det sÀgs att Zapatisterna inte avfyrat en kula sedan dess. Zapatisterna fick snabbt sympatier frÄn hela vÀrlden och genom en seriös politisk agenda presenterade Zapatisterna sina krav och sina idéer om hur det demokratiska projektet kunde radikaliseras. Kampen för ett rÀttvist och inkluderande samhÀlle har allt sedan 1994 ocksÄ bedrivits pÄ ett globalt plan dÀr man genom universella vÀrden som frihet, demokrati och rÀttvisa utlyst behovet av en dynamisk global rörelse, för att infria dessa för alla vÀrldens marginaliserade och förtryckta grupper.

FM köpte satellitkapacitet för nÀrmare 20 miljoner kronor under 2014 för utbildning, övning och internationella operationer. Enligt HKV rÀcker dock inte upphandlad kapacitet för att tÀcka behoven ute hos förbanden.Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ mer hur kapacitetsanvÀndningen ser ut vid en operativ stab utifrÄn deras arbete och dÀrigenom se om det finns nÄgon militÀr nytta att vinna kopplad till kapacitetsanvÀndning.UtgÄngspunkten för arbetet Àr insamlad information om datornÀtverkstrafiken i de olika nÀtverken. Detta kvantitativa data jÀmförs med stabens arbete utifrÄn kvantitativ och kvalitativ data i krigsdagbok, styrdokument och deltagande studie.Studien visar pÄ att kapacitetsanvÀndningen ej Àr relaterad till stabens arbete utan snarare Àr kopplad till nÀr personal Àr pÄ plats och personalens internetanvÀndning. Studien pekar pÄ att det kan finnas en potential att fÄ mer militÀr nytta, dock mÄste mekanismer för prioritering i nÀtverket införas och vidare studier avseende trafiken genomföras..