Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Syftet med föreliggande studie var att belysa hur nÄgra individer, pÄ ett positivt sÀtt, handskats med problematiken runt alopeci vid cytostaticabehandling. Följande frÄgestÀllningar har varit i fokus: Hur sÄg dessa individers copingstrategier ut innan, under och efter hÄravfall? Finns det nÄgon gemensam nÀmnare mellan individer som till synes har en vÀl fungerande  copingstrategi? Ostrukturerade intervjuer genomfördes samt skriftliga kÀllor sÄsom bloggar och berÀttelser anvÀndes.Det resultat som kunde utlÀsas ur materialet har bland annat pekat pÄ hur olika kamoufalgestrategier anvÀnts samt hur situationsbundna dessa var. Flertalet deltagare anvÀnde sig av sÄkallade anicipatory coping, sÄsom att införskaffa olika typer av camoufalge som inte nödvÀndigtvis kom till anvÀndning senare. TvÄ olika strategier anvÀndes för att handskas med alopecin, antingen inkorporrerades hÄrlösheten som en del av personligheten eller sÄ sÄgs utseendeförÀndringen som en ovidkommande del av sjukdomsförloppet som var skiljd frÄn personligheten.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning lÄg- och mellanstadielÀrare anser sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ reda pÄ vad som sagts om Àmnet skönlitteratur i undervisningen började jag med att lÀsa aktuell forskning pÄ omrÄdet. Vidare intervjuade jag fem nu verksamma lÄg- och mellanstadielÀrare i kvalitativa öppna intervjuer dÀr mina huvudfrÄgestÀllningar var: Hur anvÀnds skönlitteratur i undervisningen. Kompletteras fÀrdigt lÀromedel med skönlitteratur och vilka för- och nackdelar finns det med att anvÀnda skönlitteratur i undervisningen. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv bild av att anvÀnda skönlitteratur i sin undervisning. Det vanligaste sÀttet att arbeta med skönlitteratur visade sig vara höglÀsning dÀr lÀraren eller eleverna lÀser högt för varandra eller egen tyst lÀsning.

Konkurrens av privata aktörer pÄ skolomrÄdet verkar inte leda till ökad effektivitet, snarare tvÀrt om. Effekten pÄ medelbetyg verkar vara marginell, samtidigt som de elever i en kommun som redan har svaga resultat drabbas negativt, och effekten i det sambandet kan vÀxa över tid. De elever som drabbas behöver inte vara samma som gÄr i friskolorna. Friskolor ser ut att ha en kostnadsdrivande effekt. Inom den teori som kallas New Public Management antar man att marknadens strukturer kan föras över pÄ den offentliga förvaltningen, men det verkar inte stÀmma pÄ skolomrÄdet.

I grÀnslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och Ähörare finns nÄgot som inte gÄr att sa?tta ord pÄ. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frÄgan vara 'varför?'.

Detta arbete Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer av tvÄ lÀrare och sexton elever. Vi har valt att undersöka vilka avspeglingar av lÀrarens miljösyn och engagemang i miljöfrÄgor vi kan se hos eleverna. Vi har ocksÄ undersökt hur elevernas miljömedvetenhet pÄverkas av olika faktorer i barnets nÀrhet, till exempel lÀraren, förÀldrarna, media och andra vuxna i barnets nÀrhet sÄ som ledare inom föreningslivet. VÄr undersökning har genomförts i tvÄ klasser i Ärskurs fem, eleverna Àr alltsÄ 11-12 Är. LÀrarna vi har intervjuat arbetar som klasslÀrare i de bÀgge klasserna vi har undersökt. Vi har i undersökningen sett att eleverna har en positiv instÀllning till miljöfrÄgor.

Idag lever vi lite grann pÄ var sitt hÄll i Sverige. Var generation för sig. Platserna dÀr barn, vuxna och pensionÀrer umgÄs Àr fÄ. Förebilder och nÀrstÄende Àr begrÀnsat av kÀrnfamilj och karriÀr. Barnen fÄr husera i baracker omgÀrdade av stÀngsel, medan förÀldrarna arbetar heltid pÄ annat hÄll. I det hÀr projektet kombineras en förskolas program med danslokaler, restaurang och ett publikt torg. Danslokaler dÀrför att det har med pedagogik, tradition, sjÀlvkÀnsla och identitet att göra och utgör tillsammans med musik nÄgra av de viktigare pedagogiska verktygen pÄ förskolan.Restaurang för att höja standarden pÄ barnens mat och locka andra generationer till förskolan.Publikt torg för att skapa en mötesplats generationerna emellan omgÀrdade av barnens vÀrld istÀllet för tvÀrtom, vilket oftast Àr fallet. Ambitionen med det hÀr projektet har varit att genom olika arkitektoniska grepp höja statusen pÄ barnens rum, barnens plats i staden, och med det, förstÀrka deras kontakt med omvÀrlden.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur pĂ„verkar de undervisningen i Ă„rskurs 9? Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i GĂ€vle. SammanfattningDetta Ă€r en studie om det nationella provet i svenska för Ă„rskurs 9.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.Metod: Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ metod. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av litteratur inom omrÄdet, artiklar, propositioner och material frÄn förelÀsning inom revision. VÄrt empiriska material har vi fÄtt genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, tvÄ företagare, en skatterevisor pÄ Skatteverket samt en kontorschef pÄ en bank för att fÄ ett svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. I vÄr analys jÀmför vi teorin med empirin och gör dÀrefter vÄra slutsatser. Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna Àr revisorernas kompetens och noggrannhet.

Detta Àr en kvalitativ studie av ledartexter pÄ fyra av Stockholms största nyhetstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med utgÄngspunkt i Lars Nords avhandling frÄn 2001 dÀr han förutspÄr den klassiska ledartextens tillbakagÄng har vi undersökt ledartexters sprÄk, argumentation och hur de hanterar politiska Àmnen i dagens press mot bakgrund av dels en förÀndrad situation inom medier och opinion, dels partipressens försvagade stÀllning. Vi har valt ut 8 skribenter, en man och en kvinna frÄn varje redaktion. Varje skribent bidrar med 3 texter var. Detta ger en slutsumma pÄ 24 texter.

Denna upppsats syfter till att undersöka hur kommuner hanterar ekonomiska faktorer samt vilken rollsom ekonomisk aktör de tar, i den översiktliga planeringen.Arbetet utgÄr ifrÄn tvÄ stycken frÄgestÀllningar: ?Hur hanteras ekonomiska faktorer (i form av tillvÀxt,konkurrens och sysselsÀttning) i den översiktliga planeringen?? samt ?Vilken roll har kommunen somekonomisk aktör i den översiktliga planeringen??. För att besvara dessa frÄgor har 30 stycken översiktsplaner för totalt 32 kommuner undersökts med en innehÄllsanalys.Undersökningen visar hur kommunerna ofta vÀljer att vÀlja att lÀgga fokus pÄ sin ?attraktivitet? för alla tre av de berörda faktorerna. Boende- och livsmiljö pekas ut som sÀrskilt viktiga.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka Àr den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. UtifrÄn ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredstÀllelse och otillfredstÀllelse pÄ arbetet, mÀnniskosyn, och hÀnsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkÀtundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrÄgor. Resultat har visat pÄ minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istÀllet pÄ att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse Àn i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta omrÄde gÀllande chefskap och ger pÄ sÄ sÀtt en ny utgÄngspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i Àmnet..

Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att försöka ge klarhet pÄ nÄgra vanliga argument för respektive mot dödsstraffet. Vi vill öka vÄr kunskap inom detta omrÄde för att om möjligt möjliggöra ett stÀllningstagande gjort utifrÄn empiriska studier snarare Àn antaganden. I det inledande kapitlet beskriver vi dödsstraffet genom historiens gÄng. Vi tar Àven upp FN:s och Europakonventionens arbete att stoppa nyttjandet av denna straffpÄföljd. Vi har sammanstÀllt vÄrt resultat genom att fördjupa oss i dels fyra facklitterÀra böcker med olika instÀllningar till dödsstraffet, dels genom en BrÄ-rapport samt Amnesty internationell.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Nya generationer av datorer, digitalkameror, mobiltelefoner och annan elektronisk/teknisk utrustning tenderar att bli mindre utrymmeskrÀvande i förhÄllande till sin kapacitet i jÀmförelse med föregÄende modeller. Detsamma gÀller ocksÄ nya diagnostiska verktyg inom sjukvÄrd, miljöövervakning m.m. Ett behov av aktiva komponenter av mindre format finns alltsÄ pÄ olika hÄll och möjligheten att skapa komponenter med proteiner som utgÄngspunkt har börjat undersökas. I denna studie fokuseras pÄ aktin och myosin som tillsammans utgör de viktigaste proteinkomponenterna i skelettmuskler hos t.ex. mÀnniskor och dÀggdjur.