Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförrÄd. Materialet bestÄr av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen Àr genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekrÀftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lÀrarna har en varierad ordkunskapsundervisning dÀr eleverna fÄr lÀra sig nya ord genom textlÀsning, skriftliga uppgifter, film, sÄnger, körlÀsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. LÀrarna undervisar om ordbildning nÀr det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare Àn att fokusera pÄ att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under sÀrskilda lektioner.     Samtliga lÀrare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.

Syftet med uppsatsen Àr att generellt beskriva och förklara hur kopplingen mellan intentionen med samt uppföljningen av kompetensutveckling förhÄller sig i det studerade kunskapsintensiva företaget. Uppsatsen Àr en fallstudie och bygger pÄ en kvantitativ del och en kvalitativ. Den kvantitativa bestÄr av en enkÀtundersökning genomförd pÄ fallföretagets anstÀllda och den kvalitativa delen grundar sig pÄ fem intervjuer med chefer pÄ olika nivÄer inom företaget. ArbetssÀttet har prÀglats av bÄde en induktiv och en deduktiv ansats. Syftet med kompetensutvecklingen i fallföretaget identifierade vi som prÀglat av kortsiktigt tÀnkande, snarare Àn en klar strategisk koppling.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Flera politiska teorier har under 1900-talet talat om hur moderna demokratiska partier riskerar bli mer lika varandra. Denna undersöknings syfte Àr att undersöka om detta förefaller vara fallet i Sverige mellan Ären 1994 och 2014. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av tvÄ sÀtt att betrakta demokratisk politisk representation, samt de tre ideologierna liberalism, konservatism och socialism som anvÀnds för att kategorisera partierna. Program, valmanifest och hemsidor frÄn partierna har studerats med metoden etnografisk innehÄllsanalys. Resultaten tyder pÄ att partierna var relativt ideologiskt utspridda Är 1994 men har 2014 kommit att bli övervÀgande liberala.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur pĂ„verkar de undervisningen i Ă„rskurs 9? Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i GĂ€vle. SammanfattningDetta Ă€r en studie om det nationella provet i svenska för Ă„rskurs 9.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Denna studie har genomförts i Är 4, 6, 7 och 9. MÄlet för undersökningen har varit att ta reda pÄ vilka attityder elever i dessa Ärskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de gÄr att pÄverka/förÀndra. För att ta reda pÄ vilka attityder som finns hos elever, har jag lÄtit jÀmföra min studie med vad annan litteratur sÀger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger pÄ en enkÀtundersökning genomförd i de tidigare nÀmnda skolÄren. Jag har sedan stÀllt enkÀterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolÄren.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

Anknytningsmönster och förklaringsstil (attribution) Àr tvÄ mentala modeller som pÄverkar hur vi ser oss sjÀlva, andra och vÄr omvÀrld. Tidigare forskning visar att ett samband existerar mellan konstrukten men ingen forskning har undersökt relationen mellan anknytningsmönster och de mentala modellerna av förklaringsstil. Syftet med denna studie var dÀrför att se hur dessa relaterar till varandra. I studien deltog 54 psykologistudenter och konstrukten mÀttes genom en sammansatt enkÀt med mÀtinstrument för anknytningsmönster och förklaringsstil. Resultatet visade att personer med trygg anknytning gjorde fler optimistiska förklaringar till negativa hÀndelser (snarare Àn positiva hÀndelser) medan personer med otrygg anknytning gjorde fler pessimistiska förklaringar.

?En komprimerad vertikal byggnad som frigör rum till offentliga platser och funktioner.?Byggnaden, som frĂ€mst Ă€r till för teknik, Ă€r uppbyggd som en rektangel med ett snittat hörn. Det snittade hörnet Ă€r byggnadens karaktĂ€r, och fungerar som ett transparent skal som tillĂ„ter en kommunikativ relation mellan insida och utsida. Vad som kommer att utspela sig i byggnaden, kommer i det snittade hörnets fasad Ă€ven att Ă„terspeglas utanpĂ„. Även entrĂ©n formas av snittet sĂ„ att det tillkommer en vinkel som för en inĂ„t, och gör entrĂ©n mer öppen och vĂ€lkomnande.

Denna uppsats har som syfte att undersöka huruvida det i MilitÀrstrategisk doktrin respektive Doktrin för marina operationer beskrivna manövertÀnkandet tillÀmpas vid internationella insatser med fartygsförband. Bakgrunden till detta Àr att det sedan doktrinerna skrevs har genomförts sÄdana, vilket innebÀr ett underlag som inte fanns under framtagandet av doktrinerna.Studien genomförs som en fallstudie av insatsen ME01 inom ramen för EUNAVFOR Operation Atalanta utanför Somalia mellan maj och september 2009. Data samlas in i huvudsak genom intervjuer med ett urval av deltagande officerare.Resultaten av studien visar att inom förbandet ME01 förekom manövertÀnkande, men det kan inte konstateras vara som ett resultat av nÄgot medvetet val eller av att det var en internationell insats. Avseende hela operationen konstateras snarare en avsaknad av manövertÀnkande som huvudmetod, vilket framförallt hÀnförs till egenskaper som Äterfinns i multinationella operationer..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

Nigeria Àr ett av vÀrldens mest etniskt mÄngfaldiga lÀnder. Landet har under senare Är, trots ett alltmer demokratiskt styre, erfarit ett uppsving av etniska konflikter. Med en konstruktivistisk syn pÄ etnicitet Àr orsaken till konflikterna inte given, utan kan elimineras. De nigerianska ledarna har dock inte lyckats med detta, utan snarare gjort problemen Àn mer komplicerade. DÀrför syftar denna fallstudie till att analysera civilsamhÀllets möjligheter och hinder att fÄ bukt med de etniska konflikterna.Genom tillÀmpande av teorier om inter- och intraetniskt civilsamhÀlle samt socialt kapital finner vi att civilsamhÀllet, som genom en bred definition Àr livfullt och heterogent i Nigeria, i dagslÀget Àr för svagt och fragmenterat.