VÄrt val av Àmne grundar sig pÄ att vi ville undersöka vilka olika arbetssÀtt inom lÀs- och skrivinlÀrning samt lÀrmiljöer som sexÄringarna möter nÀr de börjar i förskoleklass. DÄ vi tidigare i vÄr utbildning stött pÄ och intresserat oss för utomhuspedagogiken sÄ ville vi se om arbetssÀtt med lÀs- och skrivinlÀrning eller lÀrmiljöer skiljer Ät mellan traditionell förskoleklass och förskoleklass med I Ur och Skur-inriktning.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer i fyra förskoleklasser, tvÄ I Ur och Skur samt tvÄ traditionella förskoleklasser.Det som framkommit i vÄr undersökning Àr att arbetssÀtten inte skiljer sig Ät beroende pÄ om det Àr en traditionell eller I Ur och Skur-förskoleklass. De skillnader som vi sett beror snarare pÄ lokala arbetsplaner och lÀraren/lÀrarna. DÀremot Àr en slutsats att lÀrandemiljöerna skiljer Ät mellan traditionell och I Ur och Skur-förskoleklass. I de traditionella Àr det mer skollikt och den pedagogiska verksamheten Àr förlagd inomhus.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad man som instrumentalist kan förmedla till sina lyssnare. Är de utommusikaliska kĂ€nslor och bilder jag som kompositör och interpret vill förmedla desamma som lyssnaren uppfattar, eller skapar lyssnaren sina egna kĂ€nslor och bilder utifrĂ„n sina preferenser? För att ta reda pĂ„ detta har jag komponerat tre stycken, vart och ett utifrĂ„n en bild eller kĂ€nsla, dĂ€refter lĂ„tit ett antal mĂ€nniskor med olika bakgrund lyssna till dessa stycken och sedan i intervjuform undersökt vilka upplevelser de fick av musiken. Under arbetets gĂ„ng har jag insett att det tenderar mot att varje mĂ€nniska skapar sina egna kĂ€nslor och bilder vid musiklyssnande utifrĂ„n vad han eller hon har för erfarenheter med sig i bagaget. Dock tyder resultaten pĂ„ att vi har en kollektiv ?lyssningsbank? som fĂ„r oss att reagera likartat pĂ„ vissa typer av musik.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Debatten om svenska elevers matematiska kunskaper Àr intensiv och matematikdelegationen har lÀmnat ett betÀnkande som bland annat innebÀr att resurser ska satsas pÄ matematikundervisningen. Denna studie sönderfaller i tvÄ delstudier dÀr syftet i den första delstudien var att undersöka vad gymnasielÀrare vill förÀndra för att förbÀttra matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med matematiklÀrare pÄ en gymnasie-skola. Analysen av intervjuerna visade att en stor del av lÀrarna vill bedriva en varierad undervisning, och de tycker att en förutsÀttning för det Àr att nivÄgruppera eleverna. I den andra delstudien var syftet att ge en teoretisk grund för, och beskriva för och nackdelar med en pedagogisk tillÀmpning av nivÄgruppering.

Denna text koncentrerar sig kring familjerepresentation samt tillhörande genus- och identitetsaspekter, med utgÄngspunkt i spansk och dansk melodramproduktion under perioden 1999-2004. Genom att med hjÀlp av nÀrlÀsningar undersöka filmernas familjebilder, samt aktörerna och deras drivkrafter vill vi granska huruvida dessa fiktioner kan betraktas som symptomatiska för den kultur som de producerats inom. FrÄgestÀllningen Àr alltsÄ huruvida filmernas familjerepresentationer kan utlÀsas som nationella skillnader och likheter, eller om det vi ser ? och anar ? snarare Àr en autencitet inom familjedramat, som inte nödvÀndigtvis Àr knuten till geografiska grÀnser utan skulle kunna betraktas som ett tidens tecken. VÄr uppsats syftar alltsÄ till att undersöka det kulturella upphovet samt hur dessa filmer stÄr i relation till den kulturella kontext i vilken de Àr gjorda..

Premiepensionsutredningen och Premiepensionsmyndigheten har presenterat förslag till justeringar av premiepensionssystemet med avsikt att öka premiepensionsspararnas aktivitet i förvaltandet av sin premiepension. Denna uppsats har som syfte att utifrÄn dynamiska portföljstrategier utreda om premiepensionsspararna kan kÀnna sig trygga fram till pensionen trots att de inte förvaltat sin premiepension aktivt. Strategierna har utgjort en teoretisk grund och hjÀlpt oss i analysen och bedömningen av premiepensionsspararnas aktivitet, eller snarare inaktivitet. Premiepensionssparandet har vissa generella och karakteristiska drag vilka vi har tagit stor hÀnsyn till i vÄr analys och slutsats. Strategierna Àr olika gynnsamma under olika marknadsförhÄllanden.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

En effektiv rÄvaruanvÀndning Àr viktig för att uppnÄ lönsamhet, sÀrskilt dÄ rÄvarukostnaden Àr den enskilt största kostnadsposten för flera skogsindustrier. Vidare kan inköp av skogsrÄvara med önskade egenskaper leda till lÀgre produktionskostnader, högre utbyte och ett högre kundvÀrde genom bÀttre produkter till konkurrenskraftigare priser. Fördelaktigare rÄvaruinköp skulle dÀrmed kunna bidra till ökad konkurrenskraft. Moelven VÀnerply AB genomför ett omfattande effektiviseringsarbete dÀr bl.a. ökad kunskap om timmerrÄvarans inverkan pÄ produktionskostnaderna samt utbytet av slutprodukter efterstrÀvas. Kunskapen skulle kunna öppna upp möjligheter till fördelaktigare rÄvaruinköp genom att den bÀst lÀmpade rÄvaran premieras medan sÀmre lÀmpad rÄvara undviks eller köps in till ett pris anpassat till de merkostnader rÄvaran orsakar. Examensarbetets syfte Àr att utveckla en kalkylmodell för Moelven VÀnerply AB, som utifrÄn kundernas betalningsvilja för slutprodukten, den egna industrins kostnader och rÄvarans egenskaper berÀknar företagets betalningsförmÄga för timmerrÄvaran.

AnvÀndningen av pellets har ökat kraftigt de senaste Ären och har blivit ett viktigt verktyg för att minska miljöpÄverkan. I energibranschen Àr viktigt utreda möjligheten att effektivisera tillverkningsprocessen för att ligga i framkant av utvecklingen och göra brÀnslet till ett attraktivt val för konsumenterna. En stor del av pelletstillverkarnas utgifter gÄr till att torka det rÄmaterial som pellets bestÄr av. Torkning och transport av material Àr tvÄ energikrÀvande processer som Àr nödvÀndiga i mÄnga industrier och kan ibland innebÀra stora utgifter sÄvÀl kostnadsmÀssigt som miljömÀssigt. Pneumatisk transporttorkning Àr ett sÀtt att kombinera torkning och transport av material och tekniken kan vara lÀmplig att anvÀnda vid pelletstillverkning.

Verksamheter som inte förstÄr sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. DÀrav syftar denna studie till att utreda förhÄllandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras pÄ intervjuer med organisationens rÄdgivare samt kunder som anvÀnt tjÀnsten det senaste Äret. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehÄllande en GAP-modell, vÀrdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. BÄde skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhÄllandet mellan parterna samt en avbruten vÀrdekedja. Dessutom pÄtrÀffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna Àr att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

HÀlsa anses vara en mÀnsklig rÀttighet och Àr svÄrdefinierbart dÄ det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohÀlsa behöver inte innebÀra en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrÄn hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas pÄ under livets gÄng. Schizofreni Àr en livslÄng och allvarlig sjukdom som pÄverkar hur personen tÀnker, kÀnner och beter sig. De svÄra symtomen som sjukdomen innebÀr kan vara begrÀnsande för den drabbade, vilket kan fÄ konsekvenser för den fysiska hÀlsan.

TAKK stÄr för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. TAKK kompletterar det talade ordet för att tydliggöra det som sÀgs. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om TAKK och dess betydelse för barnens kommunicerande. Det handlar Àven om att ta reda pÄ hur pedagogerna upplever att TAKK anvÀnds i förskolorna och pÄ sÀrskolan som ingÄr i studien samt vilket stöd pedagogerna har i anvÀndandet av metoden. Vi besökte en sÀrskola och tre förskolor och gjorde intervjuer med pedagoger som arbetar dÀr.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av omvÄrdnadshandledning, sÄ som den erfarits av sjuksköterskestudenter vid en högskola i södra Sverige under perioden 2007 -2009. OmvÄrdnadshandledning ingÄr som en obligatorisk del av utbildningen och pÄbörjas under utbildningens andra termin i form av regelbundet Äterkommande grupptrÀffar, ca fyra gÄnger per termin, och fortgÄr sedan under resterande del av studietiden. DÄ det har noterats att behÄllningen av omvÄrdnadshandledning skiljer sig radikalt mellan olika studenter finns det ett intresse hos författarna av att undersöka vilka faktorer som pÄverkar densamma. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie. Nio sjuksköterskestudenter deltog i studien som genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Vid tolkningsarbetet av datan har författarna lÄtit sig inspireras av fenomenografin, dÀr olikheter, snarare Àn likheter belyses.

Matematikboken har stor betydelse av flera skÀl: den anvÀnds, snarare Àn styrdokumenten, som definition av kursinnehÄll och svÄrighetsnivÄ av kursen. LÀrarna följer ofta lÀromedlet vÀldigt hÄrt. LÀroboken spelar stor roll för elevernas lust eller olust inför matematiklÀrandet. Eleverna anvÀnder det mesta av sin studietid till att försöka lösa uppgifterna i matematikboken.Hur eleverna anvÀnder sig av matematikboken och om de anvÀnder nÄgon studieteknik (och i sÄdana fall vilken) dÄ de studerar, har undersökts med en enkÀtundersökning.Resultatet Àr att eleverna lÀgger nÄgot mera tid pÄ typexemplen Àn pÄ teoridelen och den största delen (ca 50 %) pÄ att lösa övningsuppgifter. Flera elever uppger studietekniker som Àr bra men mÄnga verkar inte ha nÄgon djupare tanke bakom hur de studerar.