IntranÀt har blivit ett vanligt verktyg för informationshantering inom företag. Under 2003 övergick Scania frÄn sitt gamla intranÀt till det nya, förbÀttrade intranÀtet Scania InLine. IntranÀtet har nu uppnÄtt en mognadsgrad som gör det möjligt att se över vilken information som saknas eller Àr svÄrhittad.Uppgiften var att genom en kvantitativ studie (analys av intranÀtets söklogg) och en kvalitativ studie (intervjuer med anvÀndare) identifiera vilken information som anvÀndarna av Scania InLine förvÀntar sig ska finnas dÀr, men som de av nÄgon orsak inte lyckas hitta, samt att genom detta arbete visa pÄ en metod som kan anvÀndas vid liknande undersökningar av saknad eller svÄrhittad information pÄ intranÀt. Slutsatsen blev att det inte Àr sÄ mycket information som verkligen saknas pÄ Scania InLine. Problemet Àr snarare att informationen Àr svÄr att hitta.Examensarbetets resultat bestÄr av en redogörelse för hur det analyserade materialet sammanstÀlldes samt förslag pÄ förbÀttringar för intranÀtet Scania InLine.

Vi ville undersöka hur lÀrarna pÄ högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville Àven ta reda pÄ nÀr lÀrarna bedömer sina elever samt granska deras tillvÀgagÄngssÀtt. Vi anvÀnde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in pÄ ljudband. Sex intervjuer stÄr som underlag till resultatet. Intervjuerna hölls inom skolans lokaler och pÄgick under en veckas tid.

Syftet med vĂ„r magisteruppsats Ă€r att undersöka kunders förvĂ€ntningar pĂ„ butiksutbudet i förhĂ„llande till en plats som frĂ„n början inte varit Ă€mnad för handel av varor och tjĂ€nster men som nu Ă€r under förĂ€ndring.Vi har anvĂ€nt oss av en kombinerad strategi. Detta innebĂ€r att vi kombinerat en kvantitativ enkĂ€tundersökning som genomfördes under tre dagar pĂ„ en flygbuss mellan Helsingborg och Ängelholm med tre stycken kvalitativa telefonintervjuer som vardera tog mellan 15-20 minuter. Vi analyserar vĂ„rt empiriska material ur ett kvalitativt perspektiv.Denna magisteruppsats grundas frĂ€mst pĂ„ teorier om förvĂ€ntningar och förestĂ€llningar som pĂ„verkar dessa, samt platser. Vi anvĂ€nder oss av begrepp som förvĂ€ntningsdynamik, plats och ickeplats. Teorikapitlet utmynnar sedan i en modell baserad pĂ„ dessa teorier.Vi har kunnat visa att flygplatsen som plats starkt pĂ„verkar flygresenĂ€rernas förvĂ€ntningar.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

FN:s barnrÀttskommitté har rekommenderat Sverige att ÄtgÀrda skillnader som finns i implementerandet av barnkonventionen i de svenska kommunerna. Som ett led i det arbetet har Sveriges regering initierat framstÀllandet av ett indikatorsystem för att mÀta barnets rÀttigheter. Uppsatsen syftar till att utvÀrdera om indikatorerna utgör den mest behjÀlpliga metoden för kommuner i att mÀta, utvÀrdera och följa upp barnets rÀttigheter och deras rÀttighetsbaserade arbete. Uppsatsens utvÀrdering sker via en kvalitativ jÀmförelse mellan indikatorerna och metoderna Balanserat styrkort, Kollegial granskning och Nöjt barn-index. Bedömningen av de olika metodernas förtjÀnster och brister utförs genom att identifiera kriterierna för ett rÀttighetsbaserat arbete, som omfattar mÀnskliga rÀttigheters grundlÀggande principer i relation till ansvaret och förvaltningsprocessen i kommunerna.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka Àr den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. UtifrÄn ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredstÀllelse och otillfredstÀllelse pÄ arbetet, mÀnniskosyn, och hÀnsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkÀtundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrÄgor. Resultat har visat pÄ minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istÀllet pÄ att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse Àn i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta omrÄde gÀllande chefskap och ger pÄ sÄ sÀtt en ny utgÄngspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i Àmnet..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken betydelseanmÀlningsplikten har för förhÄllandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förÀndringarna avanmÀlningsplikten skulle kunna fÄ pÄ den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnÄ syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktÀr med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gÄng inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom omrÄdet.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har Àven presenterat revisornsuppgifter samt anmÀlningspliktens utformande.FörvÀntningsgapet och förtroende Àr ocksÄ centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och Äsikter som vÄrarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgÄngen.VÄra slutsatser Àr att anmÀlningsplikten, som den ser ut idag, inte har nÄgon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare Àr det revisionen i sig som har detta. DÀrmed borde förÀndringar av anmÀlningsplikten inte fÄ nÄgon större effekt..

Under vÄra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion Àr lÄgt.Syftet med denna studie Àr att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lÄgt. I studien undersöks ocksÄ hur elever uppfattar lÀrarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsÄskÄdningar och etik. Med utgÄngspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för lÀraren, nya förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lÀrande.Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex elever pÄ gymnasienivÄ. Det vi fann i undersökningen sammanstÀlldes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhÄllande till teorier.Resultatet av denna studie pÄvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.

NedskÀrningar, effektiviseringar och omstruktureringar Àr idag nödvÀndigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förÀndringar i arbetslivet dÀr individer allt oftare utsÀtts för situationer som framkallar upplevelser av anstÀllningsotrygghet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anstÀllningsotrygghet relaterat till individers yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anstÀllningsbarhet och anstÀllningsform kan predicera den upplevda anstÀllningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmÀssigt urval frÄn Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras pÄ enkÀtsvar frÄn 1548 individer.

Museerna har genom Ären lÄngsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strÀvan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste Ären blivit allt mer inriktat pÄ deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om svenska lÀnsmuseer och centralmuseer anvÀnder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar ocksÄ upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnÄ en högre grad av interaktion pÄ internet. De svenska lÀns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig anvÀndares perspektiv. De aspekter som tas upp Àr huruvida texten eller funktionerna pÄ webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet.

Denna studie har utförts i syfte att utifrÄn begreppet ekosystemtjÀnster spÄra hur lÀrarstudenter resonerar om mÀnniskans beroende av och relation till naturen. Data utgÄr huvudsakligen frÄn ett för- och eftertest som utförts pÄ 29 lÀrarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehÄllande fyra av de 29 studenterna anvÀnts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till naturen.Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sÀtt att resonera om villkor och förutsÀtt-ningar för mÀnsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet dÀr mÀnniskans beroende av naturen kunde urskiljas i tre av dessa.

Syfte Mitt syfte Àr att undersöka hur komponerandet samt arbetsflödet eventuellt kan förbÀttras/pÄverkas genom att arbeta med ett tydligt koncept som bas. FrÄgestÀllning Hur pÄverkar ett starkt koncepttÀnkande ens komponerande arbete? Vad finns det för fördelar/nackdelar med att jobba pÄ detta sÀtt? Metod Jag har valt att undersöka detta genom att sjÀlv skriva musik i form av en fulllÀngds-cd i pop/rock-stil och sedan analysera det egna arbetet. Den största delen av detta arbete ligger dÀrför av naturliga tidsskÀl i sjÀlva skapandet av musiken och inte i den skriftliga delen. Slutsats Mycket av de koncept och idéer som dyker upp under ett projekt av detta slag kommer inte nödvÀndigtvis att gagna lyssnaren i första hand utan ger snarare den som skriver musiken en riktlinje att följa.

Kraftindustrin arbetar oavbrutet med att försöka höja och upprÀtthÄlla dammsÀkerheten i Sverige. Erosionsskydd för fyllningsdammar skall dimensioneras och utformas sÄ att de medverkar till en god dammsÀkerhet. Vid dimensionering och projektering av erosionskydd mÄste vÄgberÀkningar utföras för att bedöma angripande vÄglast. I Sverige genomförs dessa berÀkningar utifrÄn kraftföretagens riktlinjer för dammsÀkerhet, RIDAS. UtrÀkningarna och bedömningar av vÄglasterna Àr ur dammsÀkerhetssynpunkt viktiga eftersom de ofta avgör erforderligt fribord.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.