Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier vid, och pÄverkan av hot och/eller vÄld riktat mot behandlingsassistenter pÄ boenden utan krav pÄ drogfrihet inom Social resursförvaltning. Vi ville ta reda pÄ hur hot och vÄld pÄverkar behandlingsassistenter professionellt och privat, vilka strategier de utarbetat samt vilket stöd och hjÀlp de fÄr frÄn kollegor, ledning och externa parter.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Insamlandet av empiriskt material har utförts med hjÀlp av Ätta semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av meningskoncentrering med ett hermeneutiskt helhetsperspektiv.Resultaten visar att behandlingsassistenterna upplever en förhöjd stressnivÄ, nÄgot som ocksÄ följer med vissa av dem utanför arbetet. De har normaliserat mindre hot och vÄldsincidenter och anser att det Àr en del av arbetet.

Internationella företag vÀrlden över vÀljer att i allt större utstrÀckning förlÀgga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige Àr det land dÀr utvecklingen gÄr snabbast. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder pÄ att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion Àr de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar Àn ersÀtter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhÄller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga pÄ utlÀndska marknader.

I bordsrollspel, eller bara rollspel, skapar man med sprÄket en fiktiv vÀrld och agerar iden. Deltagarna tar pÄ sig varsin karaktÀr och beskriver vad dessa gör. En deltagare,spelledaren, beskriver i stÀllet vad rollpersonerna ser och vad som hÀnder omkringdem, och spelar personer de möter. Denna uppsats syftar till att med utgÄngspunkt i ettinspelat rollspelsmöte beskriva hur rollspel fungerar sprÄkligt, med avseende frÀmst pÄhur man gemensamt bygger upp en fiktiv vÀrld och agerar i den, samt hur man hÄllerisÀr verklighet och fiktion och undviker missförstÄnd.En kronologisk genomgÄng av rollspelsmötet med fokus pÄ inledningen visar hurmötet kan delas in i olika faser, samt hur spelledaren för ?handlingen? framÄt pÄ ett sÀttsom ofta pÄminner om en bok eller film.

Syftet med föreliggande undersökning var att med en diskursteoretisk anknytning belysa hur lÀrare med behörighet att undervisa i teoretiska Àmnen i skolÄr 7-9 talar om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla. I denna kvalitativa undersökning fÄr lÀsaren ta del av en litteraturgenomgÄng som behandlar specialpedagogisk forskning och verksamhet, elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en inkluderande skola för alla. För insamlingen av den empiriska undersökningen genomfördes enskilda och delvis strukturerade intervjuer med sex lÀrare. Intervjuerna utgick frÄn frÄgeomrÄden rörande elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en skola för alla. LitteraturgenomgÄngen och resultatet av intervjuerna ligger till grund för den diskursteoretiskt anknutna diskussionen. Sammanfattningsvis tyder mina litteraturstudier och resultat pÄ att det inte fanns en absolut kunskap eller sanning i talet om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla.

Rapporten syftar till att avgöra om entreprenörernas stora anvÀndning av GNSSteknikinom vÀgbyggnation Àr berÀttigad med avseende pÄ stÀllda toleranskrav.GNSS betyder ?Global Navigation Satellite Systems? och Àr ett samlingsnamn förde satellitsystem som idag anvÀnds för att utföra precisionsmÀtningar.En litteraturstudie har gjorts för att fÄ svar pÄ frÄgorna om vilka toleranser somgÀller för vÀgutsÀttning samt vilken noggrannhet de olika mÀtmetoderna har.Kontakt har tagits med ett antal vÀgentreprenörer frÄn olika företag som Àr insattai vÀgutsÀttning. De har fÄtt besvara ett antal frÄgor som reder ut vilkenmetod/utrustning de anvÀnder idag samt hur stor kunskapen Àr om GNSS iblandentreprenörerna. De har dessutom fÄtt svara pÄ vad de anser Àr för-, respektivenackdelar med anvÀndning av GNSS vid vÀgutsÀttning.En litteraturstudie av byggtoleranser resulterar i de vÀrden som mÄste uppnÄs vidbygget. Dessa jÀmförs sedan med de noggrannheter som de olika mÀtmetodernahar enligt en litteraturstudie av dessa.FrÄgeformulÀr har skickats ut och sammanstÀlls i rapporten vilket ger en godÄterspegling av entreprenörernas Äsikter och kunskaper om GNSS samt vad deanvÀnder sig av idag.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Denna uppsats behandlar frÄgan om lÀrarens förhÄllande till matematikdidaktik. Genom intervjuer av fyra lÀrare i Är 3 och 4 har denna frÄga försökt besvaras. Resultatet visar att lÀrarna har ett visst matematikdidaktiskt tÀnkande Àven om detta inte Àr nÄgot direkt medvetet utan snarare ett förhÄllningssÀtt gentemot de olika begreppen lÀrarkompetens, didaktik och Àmnesdidaktik som tillsammans ger begreppet matematikdidaktik dess innehÄll. LÀrarna förhÄller sig till matematikdidaktiken genom att de stÀller sig de sÄ viktiga didaktiska frÄgorna vad, hur och varför i sin matematikundervisning. Att göra just detta Àr en matematikdidaktisk handling i sig.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

ProblemomrÄde: Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebÀr tyvÀrr en hel del problem. Det tydligaste vi stÄr inför idag Àr att IP-adresserna hÄller pÄ att ta slut. För att bli av med problemet anvÀnds olika temporÀra lösningar ("lappningsteknik") men Àven en permanent lösning utvecklas, nÀmligen Ipv6 (Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har Àven mÄnga andra funktioner sÄ som sÀkerhet och bÀttre routinglösningar. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan varför har ingen övergÄng skett trots dessa fördelar.

Jag har valt att kalla mitt projekt ?Whereabouts?, vilket betyder plats eller tillhÄll. Och det Àr just en plats som jag försöker skapa i mitt examensarbete. Arbetet handlar om textil i rum och hur jag kan anvÀnda mig utav textil för att bygga upp en rumslighet. Fokus ligger pÄ offentlig miljö, och hur jag i en sÄdan miljö kan skapa en plats för avskildhet och lugn.

HIV/Aids Àr ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika Àr sÀrskilt drabbat och detta pÄverkar mÄnga olika delar av mÀnskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förstÄelse för hur maktstrukturer, utifrÄn fem rÄdgivares upplevelser, pÄverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall maktstrukturer bidrar till att inte förÀndring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska omrÄdet för studien var södra Zambia.

Sammanfattning                                                     Situationen pÄ arbetsmarknaden idag ser annorlunda ut Àn tidigare ur flera olika avseenden, vilket kan pÄverka mÀnniskors hÀlsa bÄde positivt och negativt. Syftet med denna undersökning var att identifiera nÄgra uppfattningar av lönearbete, för att genom dessa fÄ en ökad förstÄelse för mÀnniskors handlingar utifrÄn ett arbetsmarknadsperspektiv samt arbetssituationens pÄverkan pÄ hÀlsan. Detta undersöktes genom intervjuer som transkriberades och analyserades, vilket resulterade i beskrivningskategorier. Resultatet visade att lönearbete inte per automatik innebÀr vÀlmÄende utan vÀlmÄende bestÀms snarare utifrÄn individuella faktorer som meningsfullhet och kÀnslan av tillhörighet. Uppfattningarnas gemensamma bild av lönearbete visade att arbetet var en kÀlla till gemenskap och tillÀgnande av en identitet.

Den övergripande frÄgestÀllningen för denna studie Àr hur arbetsmotivation pÄverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning pÄ följande vis ?Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersÀttning för en prestation eller som en allmÀn förmÄn som gÀller alla.? I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens pÄverkan pÄ arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes pÄ ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte Àr den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter.

En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvÀndare har önskemÄl om att lÀttare hitta information pÄ offentlig sektors webbplatser. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbÀttras sÄ att anvÀndarna lÀttare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hÀmtade frÄn omrÄdet för webbdesign och anvÀndbarhet pÄverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta pÄ webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mÄn och i olika utstrÀckning av de olika kommunerna. FrÀmst förekommer brister inom omrÄdena struktur samt text och etikettering.