Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemaläggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hänföras till kategorinschemaläggningsproblem. Det vill säga någon form av verksamhet där aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sätt att lösa denna typ av problem är att använda sig avoptimeringsmetoder. Det vill säga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbästa (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jämförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som används i Turkiet kan användasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det är möjligt att erhålla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det är svårt att direkt överföra erfarenheter frånett problem till ett annat. En viktig slutsats är att effektiviteten i planeringen i första hand ärberoende av organisation, arbetssätt och principer för resursutnyttjande snarare än användande avoptimeringsmetoder..

Syftet med denna studie har varit att undersöka professionellas syn på självskadebeteende hos ungdomar i högstadiet och gymnasiet undersökts. Hur de arbetar med självskadeproblematik hos ungdomar, om de anser att självskadebeteende är ett socialt fenomen samt även eventuell förekomst av likheter och skillnader beroende på profession. En kvalitativ undersökningsmetod har använts med semistrukturerade intervjuer med personal på Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning samt skriftlig intervju med personal på Elevhälsan i en medelstor stad i Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade skillnader mellan de professionella som hade en medicinsk bakgrund och de som hade en socionombakgrund.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade.En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar.Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte..

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Uppsatsen behandlar folkgruppen assyrier/syrianers upplevelser och erfarenheter av livet i diaspora i allmänhet och förhållande till hemlandet Turabdin i synnerhet. Fenomenet hemlandet utgör uppsatsens centrala tema. Vad betyder hemlandet och vad ges det för innebörd? Svaren på dessa frågor har jag funnit i de artiklar, insändare, reportage och dikter som jag studerat i tidskrifterna Hujådå och Bahro Suryoyo. Uppsatsens syfte är att belysa livet i diaspora och dess komplexitet utifrån assyriers/syrianers egna beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av livet i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.

I uppsatsen behandlas aktieägarnas bundenhet av styrelsens ogiltiga beslut främst utifrån ett ratihabitions- och klanderperspektiv. Uttryckt på annat sätt behandlas aktieägares möjlighet att neutralisera ett internt ogiltigt styrelsebeslut. Av betydande intresse är därför att redogöra för de situationer då ett styrelsebeslut anses internt ogiltigt samt att åskådliggöra skälen för detta. Bolagets förhållande till tredje man ges därför begränsat utrymme. Den avtalsrättsliga principen om ratihabition har ansetts tillämplig för de fall en bolagsföreträdare företagit en rättshandling utan att binda bolaget.

Trafficking är ett problem som ökat markant under de senaste decennierna i takt med det allt mer globaliserade samhället. Given den transnationella karaktären hos problemet, krävs det ett internationellt samarbete för att komma till en lösning på trafficking. Icke- statliga organisationernas arbete mot problemet är vitalt för att få ett slut på den moderna formen av slavhandel Vi gör en komparativ fallstudie över tre organisationer som, med olika intressen och syn på problemet, föreslår olika åtgärder. Genom denna fallstudie har vi som intention att se till hur dessa organisationers olika formuleringsprocesser snarare bidrar till konflikt än till samarbete. Dessa organisationer ställer vi i relation till FN, som vi menar kan verka som medlande part och ett instrument för organisationerna att få sina röster hörda..

Ändamålet med detta examensarbete har varit att ta fram ett gestaltningsförslag för en cirkulationsplats i Uddevalla i linje med kommunens slogan Hjärtat i Bohuslän. Ett syfte har också varit att utifrån ett Bohuslänskt växtmaterial skapa en attraktiv vägmiljö med mål att minska de skötselinsatser som i dagsläget krävs. Litteraturstudier har genomförts och informationen har legat till grund för platsens utformning. Här är havsstranden den främsta huvudmiljön i förslaget och de vegetationstyper som ansetts mest relevanta för gestaltningen har stått som inspirationskälla. Litteraturen har delats upp och riktats inom de områden som ansetts mest väsentliga för utformningen. Skisser på plats, fotografering och en mindre inventering har genomförts för ökad förståelse av platsen. Resultatet blev en gestaltning med stenblock och svarttall som bas, en naturlik vägmiljö.

Ekologisk mat har blivit ett hett ämne. Då forskningen är tvetydig är det intressant att uppmärksamma vad  människor faktiskt tycker. Studien bestod av två delar, en enkät där deltagarna fick skatta sina tankar kring ekologiska produkter, och ett kompletterande experiment där deltagarna fick skatta eko-märkt eller omärkt kaffe. Studien undersökte 133 högskolestudenters självskattade intresse för hälsa, miljö och tankar kring ekomärkning mot deras skattning av tre ekologiska produkter. Experimentet hade 43 deltagare och syftade till att undersöka om en halo-effekt förelåg hos märkningen på ekologiskt kaffe.

Sker det någon uppföljning av företags hälsosatsningar, och i sådant fall hur ser denna uppföljning ut? Vilka komplikationer uppstår vid uppföljning av hälsosatsningar?Vi har undersökt uppföljning av och arbete kring gjorda satsningar på hälsa för anställda inom svenska företag. Vårt syfte blir således att lyfta fram de problem företagen stöter på med uppföljning av hälsosatsningar, samt utreda vikten av att uppföljning sker. Uppföljning av hälsosatsningar bör genomföras då en god uppföljning synliggör projektets starka respektive svaga sidor, samt möjliggör för förbättringar inför framtida projekt. Under undersökningens gång har vi dock blivit varse om att strategiska handlingsplaner för utvärderingar av hälsosatsningar i stor utsträckning saknats hos de undersökta företagen och att uppföljning sällan görs.

I takt med att kvaliteten på EMV stiger, samt att allt fler lågprisaktörer etablerar sig på den svenska livsmedelsmarknaden, hårdnar konkurrensen. För att stå sig i denna hårdnande konkurrens krävs det att man skapar ett starkt varumärkeskapital. Någon modell för hur man skapar varumärkeskapital inom livsmedelsbranschen finns dock inte idag och framför allt inte relaterat till den svenska marknaden. Uppsatsens syfte har därför varit att genom en kombinerat explorativ och beskrivande undersökning utveckla befintliga modeller med en mer detaljerad begreppsbild över hur svenska företag inom livsmedelsbranschen skapar varumärkeskapital. Det har visat sig att man framför allt satsar på att förmedla produkternas funktionella egenskaper snarare än att skapa en image.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för gymnasieelevers egenuppfattning om vad som gör ett skolämne meningsfullt i gymnasieskolan. Dettagenomförs via fokusgruppintervjuer utförda med andra- och tredjeårselever från engymnasieskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras och kategoriserassedan utifrån de kognitiva motivationsteorierna om inre motivation, yttre motivationoch prestationsmotivation.Undersökningen visade i första hand att uppfattningen av meningsfullhet hosgymnasieelever är högst individuell, men vissa generella mönster kunde utläsas.Majoriteten av respondenterna hävdade att yttre faktorer såsom praktisk nytta ochanvändning var viktigast för en aktivitet skulle kännas meningsfull, men vid närmaregranskning av deras uttalanden tycktes det snarare som att inre faktorer såsom intresseoch att ha roligt hade störst påverkan i praktiken. Vidare framgick det tydligt attrespondenternas svar med enkelhet kunde kategoriserat enligt de motivationsteorierarbetet utgått ifrån..