Kunder som beter sig illa i kundmo?tet sta?ller till problem fo?r ba?de andra kunder och fo?r na?ringsidkare. Detta kan resultera i fo?rlorade inkomster, pa?verkan pa? andra kunder och att fo?retagets ansta?llda drabbas av ba?de psykisk och fysisk oha?lsa. Fra?n fo?retagens sida kra?vs en balansga?ng mellan att sa?tta upp gra?nser fo?r vad som inte a?r accepterat beteende och att fo?rso?ka tillfredssta?lla sina kunder fo?r att uppna? kundno?jdhet som leder till a?terkommande beso?k.

DÄ anvÀndare av nÄgon produkt anvÀnder sig av dess manual, Àr det vanligt han eller hon hoppar över stycken som verkar irrelevanta eller för mödosamma att ta till sig i för hÄllande till den nyttan som informationen kan tÀnkas ge. DÄ kan anvÀndaren ocksÄ missa information, som Àr nödvÀndig för att en uppgift/problem skall lösas. Denna studie har undersökt och jÀmfört tre olika sÀtt att markera ut ett stycke information i en manual. Med manualens hjÀlp har försöksdeltagarna sorterat kanaler pÄ en TV. De olika sÀtten att markera informationen skiljer sig Ät i den grad av relevans de har till uppgiften.

Under den första halvan av 2010 kommer troligtvis en ny fastighetsmÀklarlag att trÀda i kraft. Lagförslaget som har lÀmnats till regeringen innehÄller förslaget att fastighetsmÀklaren fÄr förmedla kringtjÀnster mot ersÀttning. Detta Àr efterlÀngtat bland de intervjuade fastighetsmÀklarna, dÄ de upplever att de utför motsvarande arbete i dagslÀget utan att tillÄtas ta betalt för denna typ av tjÀnst. Avsikten med uppsatsen Àr att förklara pÄ vilket sÀtt kringtjÀnster kan anvÀndas för att skapa konkurrensfördelar för mÀklarbolagen.VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ studie i vilken tio respondenter intervjuades varav sju Àr fastighetsmÀklare och tre företrÀdare för huvud kontoren pÄ HusmanHagberg samt FastighetsbyrÄn. Den empiriska delen visar att fastighetsmÀklarna Àr tÀmligen dÄligt insatta i vad kringtjÀnstdelen av det nya lagförslaget innebÀr.

Kognitiva modeller har föreslagit selektiv uppmĂ€rksamhet som en bidragande faktor till vidmakthĂ„llande av insomni. I denna studie tillĂ€mpades Dot-probe task inom ett experiment i syfte att undersöka huruvida graden av selektiv uppmĂ€rksamhet skiljer individer med insomni frĂ„n en matchad grupp individer med normal sömn och hur en sĂ„dan selektiv uppmĂ€rksamhet i sĂ„ fall Ă€r beskaffad. Även selektiv uppmĂ€rksamhet i relation till Ă„ngest och depression undersöktes. Resultaten visar pĂ„ en signifikant skillnad mellan grupperna avseende selektiv uppmĂ€rksamhet samt att skillnaden inte kan förklaras av Ă„ngest och depression. Resultaten visar specifikt att den selektiva uppmĂ€rksamheten utgörs av svĂ„righeter att avbryta fokus mot hot, snarare Ă€n en högre kĂ€nslighet för upptĂ€ckande av hot.

För att kunna styra vÄra avverkningsoperationer i skogen Àr vi beroende av nÄgon form av beslutsunderlag. En form beslutsunderlag Àr prognoser pÄ utfall vid avverkning som ger en skattning av lÀngd-, diameter- och kvalitetsfördelning i ett avverkningsobjekt Prognoser kan vara till hjÀlp vid styrning av timmerflöden frÄn skog till sÄg. Denna uppsats har till syfte att besvara frÄgorna: Vilken prognosnoggrannhet kan erhÄllas med hjÀlp av SkogForsks apteringssimulator Aptan i praktisk drift? Hur pÄverkas möjligheterna att styra timmerflödet mot vad marknaden efterfrÄgar av hur stor traktbanken Àr? Arbetet har bestÄtt i att jÀmföra stocknotor frÄn prognos, skördare, inmÀtning och postning samt simuleringar av hur olika traktbanksstorlekar kan uppfylla skiftande efterfrÄgan. Skiftande efterfrÄgan har simulerats genom att skapa önskestocknotor ( detaljerad efterfrÄgan) för fyra olika efterfrÄgescenarier.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka tre lÀrares arbete med lÀsförstÄelse, samt se om de har förÀndrat sina undervisningsmetoder nÀr det gÀller lÀsförstÄelse efter den nya lÀroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella teori för inlÀrning. En central tankegÄng i denna teori Àr att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjÀlp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda pÄ lÀrarnas undervisningsmetoder gÀllande lÀsförstÄelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som lÀrarna anvÀnder sig mer eller mindre.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera den mest effektiva egenskapen av en text eller sida för att uppnÄ visuell hierarki, som Àr ett verktyg för att fÄ det önskade flödet av uppmÀrksamhet i en sida eller webbsida genom att ge vissa element en viss vikt i kontrast, storlek och placering. Vi vill ge en möjlighet för vidare forskning snarare Àn att ge en slutsats som ger ett slutgiltigt svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det finns fler sÀtt att manipulera text för att uppnÄ önskad visuell hierarki men vi valde de vanligaste. Detta arbete Àr baserat pÄ ett experiment som görs pÄ 50 deltagare med ett onlinefrÄgeformulÀr och tre sjÀlvgjorda bilder dÀr vi kan utvÀrdera resultaten, jÀmföra dem med andra teorier och berÀkna den mest effektiva uppmÀrksamhetsgivaren. Vi har ocksÄ utvecklat en hypotes om vad resultatet kommer att visa.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrÄn Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nÀmnvÀrt ifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten orientalismen, och Àven frÄn tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fÄtt stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begrÀnsat detta utrymme.

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

Enheten för skÀrtillverkning pÄ Sandvik Coromant i Gimo ansvarar bland annat för nytillverkningen av pressverktyg. Avdelningen som gör detta Àr GHB5. Kunden för pressverktyg Àr pressverktygsförrÄdet pÄ Sandvik Coromant i Gimo samt andra produktionsenheter inom Sandvikkoncernen. Pressverktyg fördelas in i tvÄ system; det gamla och det nya. I rapporten studeras det nyare pressverktygssystemet vars efterfrÄgan förvÀntas öka i framtiden.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

Titel Mediebilden av invandrare ? en kvantitativ innehÄllanalys av morgon- och kvÀllstidningar.Författare Rubi NilssonKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Hösttermin 2011Syfte Studiens syfte Àr att undersöka hur media behandlar invandrare.Metod Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial Artiklar dÀr ordet ?invandrare? förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, KvÀllsposten ochSydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011.Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet?invandrare? förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jÀmfört med skÄnska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utstrÀckning ÀnkvÀllstidningar rapporterar om frÄgor som berör invandrare. FrÄgor som rör invandrare behandlas ofta som Äsiktsmaterial i de undersökta kvÀllstidningarna. I de undersöktamorgontidningarna behandlas det frÄgor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare Àn i Äsiktsmaterial.

I denna uppsats exploateras möjligheten att med hjÀlp av statistiska modeller skapa relativt tillförlitliga prognoser över framtida varians-, kovarians- och avkastningstermer för en portfölj av riskfyllda tillgÄngar. Prognoserna anvÀnds som inputvariabler i Markowitz?s portföljoptimeringsalgoritm som i sin tur bygger upp en aktieportfölj vars riskjusterade avkastning Àr lÄngsiktigt bÀttre Àn sitt jÀmförelseindex, SBXCAP. Resultaten visar att tradingstrategin lyckas uppnÄ en 26 procent högre Sharpekvot Àn portföljernas relevanta jÀmförelseindex. Denna relativt stora, men inte statistiskt signifikanta, förbÀttring Àr möjlig genom att göra mÄnadsvisa rebalanseringar och minimera den förvÀntade volatiliteten snarare Àn att försöka maximera den förvÀntade Sharpekvoten.

Syftet med min studie Àr att undersöka vad högstadielÀrare kÀnner sig stressade av och vilka strategier de anvÀnder för att stressa ner. Teoristudierna och min undersökning ska utmynna i att följande frÄgestÀllning besvaras: Vilka copingstrategier erfordras för en högstadielÀrare? Studien Àr en kvantitativ undersökning dÀr jag har anvÀnt mig av enkÀter med ratningsskala, flervalsalternativ och öppna frÄgor som svarsalternativ.  En klar majoritet av samtliga högstadielÀrare i studien upplevde att de hade tillrÀcklig tid att utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. De ansÄg Àven att kraven inte kom frÄn chefer, kollegor eller eleverna, utan snarare frÄn dem sjÀlva.