Den ökade konkurrensen gör att det blir viktigare för företagen att effektivisera och speciali-sera sin verksamhet för att skaffa sig fördelar mot konkurrenter och för att överleva pÄ en allt hÄrdare och mer globaliserad marknad. Att lÀgga in ett vÀrde utöver produktens fysiska attri-but kan göra att man skiljer sig frÄn konkurrenterna. Man talar om att leverera abstrakta vÀr-den snarare Àn enbart fysiska produkter.Uppsatsens syfte Àr att, genom studier av fyra företag, analysera och utvÀrdera vad företagen gör för att fortsÀtta skapa mervÀrde nÀr de outsourcar en del i produktionen. Vi valde att göra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorierna vi har valt behandlar skapande av mer-vÀrde och outsourcing.I undersökningen kom det fram att företagen, i jÀmförelse med teorin, gör det som krÀvs för att bibehÄlla mervÀrdet vid outsourcing.Undersökningens slutsats blev bland annat att faktorer som att inte lÀgga ut sin kÀrnverksam-het och att ha rÀtt relation till sina leverantörer Àr relevanta för att fortsÀtta skapa mervÀrde vid outsourcing..

Fenomenet sociala medier tar i och med det ökande internetanvÀndandet allt större plats i vÄr vardag. Behovet av att kommunicera och uttrycka sina Äsikter online har lett till att anvÀndandet av sociala medier ökat lavinartat vÀrlden över ? nÄgot som skapar stora fördelar för företag nÀr det kommer till att marknadsföra sig pÄ effektiva sÀtt. Idag Àr det inte lÀngre en frÄga om ett företag ska anvÀnda sig utav sociala medier, utan snarare pÄ vilket sÀtt. Denna uppsats handlar om hur skandinaviska textil- och modeföretag arbetar med sociala medier och i synnerhet med den mobila applikationen Instagram.

Denna uppsats handlar om bildÀmnets roll i undervisningen. Den huvudsakliga frÄgestÀllning som arbetet cirkulerar kring kan uttryckas pÄ följande vis hur hanteras arbetet med bilder, och bildÀmnet i synnerhet, av lÀrare i yngre Ärskurser, i den svenska grundskolan? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och min intervjuguide var semistrukturerad, dÄ jag ville att intervjuerna skulle upplevas som samtal snarare Àn en utfrÄgningsprocess. Min undersökning visar att bildÀmnets status kan anses som relativt lÄg utifrÄn den tid som lÀggs pÄ Àmnet samt graden av utbildning i bildÀmnet som lÀrare har. Framförallt i jÀmförelse med andra Àmnen som matematik och svenska.

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser pÄ, vad ett kriminellt ungdomsgÀng betyder för den enskilde gÀngmedlemmen, Àven att fÄ större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. FrÄgestÀllningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgÀng har för pÄverkan pÄ den enskilde gÀngmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgÀng? Metoden vi anvÀnde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, tvÄ socialsekreterare, tvÄ behandlingspersonaler pÄ ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lÀrare pÄ en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgÀng eftersom de sökte en tillhörighet, bekrÀftelse, att bli nÄgon.

Syftet med denna uppsats var att beskriva lÀrares erfarenheter av att undervisa i en förberedelseklass. Med fokus pÄ sprÄk, kultur och undervisningsmetoder som anvÀnds av lÀrarna vid undervisningen. Vi valde en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som metod och var inspirerade av hermeneutiken som tolkningssÀtt. Vi intervjuade fem kvinnliga förberedelseklasslÀrare och en svenska2 lÀrare. Förberedelseklassen, som vi valde att utföra vÄr studie pÄ, finns i en kommun i södra Sverige.

Idag anvÀnds mÄnga olika byggsystem, prefabricerade enheter som tillverkas i fabrik enligt fÀrdigstÀllda ritningar. Uppförandet av byggnaderna gÄr snabbare pÄ byggplatsen och dÀrmed spara tid och pengar. Det kommer hela tiden nya byggsystem och i dagslÀget finns ett intresse kring de byggsystem som utvecklas i trÀ, frÀmst pÄ grund av enkel bygglogistik beroende pÄ lÄg vikt och Àven ur miljösynpunkt. NÀr ett nytt byggsystem tas fram undersöks först och frÀmst vilka tekniska byggegenskaper det har. Bland annat identifieras systemets bÀrförmÄga, ljudklass, brandmotstÄnd och miljöpÄverkan.

BakgrundÖverkonsumtion av alkohol Ă€r ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka bĂ„de kroppslig och sjĂ€lslig skada hos individen. DĂ€rför pĂ„trĂ€ffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvĂ„rden. Tidigare forskning har visat att vĂ„rdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan pĂ„verka bemötandet. Samtidigt har alla rĂ€tt till vĂ„rd pĂ„ lika villkor, oavsett vad de har för problem.SyfteStudiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvĂ„rd.MetodFör att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades.

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

Det hÀr arbetet handlar om hur lÀrare i Ärskurs nio arbetar med svenskÀmnet. DÄ kursplanen Àr ganska öppen och inte ger nÄgra direktiv om hur undervisningen bör gÄ till kan det vara svÄrt att fÄ en enhetlig bild av svenskÀmnet.Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ vilka Àmneskonceptioner som gÄr att finna i lÀrarnas undervisning och kursplanen, samt om de Àr förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt fÄ lÀrarnas syn pÄ Àmnet. Jag har utgÄtt frÄn teoretiska Àmneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och Àven grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte gÄr att tala om ett enhetligt svenskÀmne. Det finns heller inga renodlade Àmneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.

Undersökningens syfte Àr att pröva hypotesen att elevers skrivförmÄga har försÀmrats mellan Är 2002 och Är 2012. Hypotesen Àr uppstÀlld utifrÄn en samstÀmmig debatt i media de senaste Ären om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmÄga.40 stycken elevtexter frÄn det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrÄn textuella variabler sÄsom textlÀngd, meningslÀngd, innehÄllslig tÀthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med nÀrlÀsningar av tvÄ texter, en text frÄn varje Ärsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmÄga har försÀmrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan Ärsgrupperna. .

Syftet med uppsatsen Àr att analysera mÄngfaldskonsulters syn pÄ mÄngfald och mÄngfaldsarbete utifrÄn nyinstitutionell teori och sociologen Lauren B. Edelmans begrepp om lagens ledarskapifiering. Uppsatsens analysdel Àr baserad pÄ intervjuer med 14 mÄngfaldskonsulter. Analysen visar att mÄngfaldskonsulter anvÀnder ett "brett" begrepp om mÄngfald, som inkluderar bÄde diskrimineringslagens kategorier och dÀrtill ickerÀttsliga dimensioner som kompetens, fÀrdigheter, arbetssÀtt och klÀdstil. Det breda mÄngfaldsbegreppet tillsammans med en betoning pÄ organisationsnytta snarare Àn rÀttvisemotiv tolkas i denna uppsats som en ledarskapifiering av lagen ? en tolkningsprocess varigenom diskrimineringslagen och dess rÀttviseprinciper retoriskt omgestaltas för att bÀttre överensstÀmma med arbetsgivarintressen.

Följande studie handlar om tvÄsprÄkighet och syftar till att öka förstÄelsen kring tvÄsprÄkiga barns sprÄkliga vÀrld. Empiri har samlats in frÄn bÄde videoobservationer och stimulated recall intervjuer med tvÄ arabisktalande barn i Sverige. Resultatet visade att tvÄsprÄkighet Àr en tillgÄng snarare Àn ett hinder och att det ocksÄ Àr nÄgot helt normalt i tvÄsprÄkiga barns vÀrld. TvÄsprÄkiga individer har kapacitet att lÀra sig och kommunicera pÄ mer Àn ett sprÄk. Att kodvÀxla mellan olika sprÄk behöver inte betyda brist pÄ förmÄga att skilja mellan sprÄken ? det kan vara ett hjÀlpmedel och ett tecken pÄ en vÀlutvecklad sprÄkförmÄga.

I vÄr studie avser vi söka svar pÄ vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det Àr en sociologisk studie dÀr vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar Àven hur elever umgÄs, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, dÀr vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument anvÀnder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar.

Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att, utifrĂ„n den kritik som ofta riktas mot lĂ€rarutbildningen, undersöka hur lĂ€rarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehĂ„ll. För att nĂ„ syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lĂ€rarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning pĂ„ lĂ€rarstudenter som lĂ€ser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vĂ„rterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten.

Kunder som beter sig illa i kundmo?tet sta?ller till problem fo?r ba?de andra kunder och fo?r na?ringsidkare. Detta kan resultera i fo?rlorade inkomster, pa?verkan pa? andra kunder och att fo?retagets ansta?llda drabbas av ba?de psykisk och fysisk oha?lsa. Fra?n fo?retagens sida kra?vs en balansga?ng mellan att sa?tta upp gra?nser fo?r vad som inte a?r accepterat beteende och att fo?rso?ka tillfredssta?lla sina kunder fo?r att uppna? kundno?jdhet som leder till a?terkommande beso?k.