Transportbranschen Àr en av de branscher som ofta förekommer i debatten kring klimatförÀndringar, men de Àr Àven en av de branscher som ligger lÄngt fram i utvecklingen vad gÀller redovisning kring hÄllbar utveckling. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda vad som ger en lyckad eller god hÄllbarhetsredovisning. Med lyckad eller god menas att hÄllbarhetsredovisningen bidrar till att ge företaget legitimitet frÄn sina intressenter samt att hÄllbarhetsredovisningen tillgodoser intressenternas informationsbehov och att företaget lyckas kommunicera sin hÄllbarhetsredovisning till sina intressenter. Detta skall göras genom att utifrÄn teorier kring intressenter, legitimitet och kommunikation analysera riktlinjer som finns för hÄllbarhetsredovisning samt genom att studera tvÄ fallföretag inom transportbranschen, vilka har prisats som goda förebilder. En lyckad hÄllbarhetsredovisning Àr en redovisning som följer de uppsatta riktlinjer och standarder t.ex GRI och FN:s Global Compact, som idag finns och som erbjuds till företag som vill anvÀnda sig av hÄllbarhetsredovisning.

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Enligt den svenska skollagen (SFS 2010:800) har elever i skolan rÀtt till nÀringsriktiga skolmÄltider. I lagtexten saknas förklaring om vad den nÀringsriktiga mÄltiden innebÀr, men regeringen hÀnvisar till de svenska nÀringsrekommendationerna som utgÄngspunkt. Syftet med denna rapport var att undersöka skolors tillvÀgagÄngssÀtt för att servera en nÀringsriktig mÄltid i skolan. Den kvalitativa intervjun anvÀndes som metod för att under-söka detta i fem skolor belÀgna i Uppsala kommun. Livsmedelsverket har skapat en vÀgledning, ?Bra mat i skolan?, som ger rekommendat-ioner för skolmaten baserat pÄ de svenska och nordiska nÀringsrekommendationerna.

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebÀr stÀndiga möten med mÀnniskor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhÄlla sig till i möten med patienter som inte talar sprÄket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvÄrdnad och frÀmja hÀlsa visar tidigare studier pÄ att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesÀtt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd frÄn en strukturerad intervjuguide med öppna frÄgor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder innefattade livsstilsförÀndringar och egenvÄrdsrÄd.

I dagens samhÀlle Àr det vanligt att patienter söker vÄrd hos olika vÄrdgivare, vilket resulterar i att vÄrdinformationen blir splittrad och allt högre krav stÀlls pÄ de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssÀtt för att samla information frÄn samma vÄrdprocess. VÄrdinformationen mÄste dÀrför vara tillgÀnglig över organisationsgrÀnser och olika journalsystem mÄste kunna kommunicera med varandra, dÀr en ökad tillgÀnglighet stÀller högre krav pÄ informationssÀkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer.Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet Àr att dessa arbeten sker pÄ olika nivÄer och gÀller olika delar av journalsystemen.

SamhÀllets normer och riktlinjer Àr att dagens byggnader ska minska sinenergianvÀndning för att erhÄlla en bÀttre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att sÀkerstÀlla att sÄ Àr fallet. Högskolan i Halmstad (HH) bestÄridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvÀndning. För att fÄen helhetsblick över HHs energisituation har mÀtvÀrden för fjÀrrvÀrme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att fÄ fram dessa mÀtvÀrden har varit mödosam dÄ flera instanser frÄnbÄde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rÄdfrÄgas.

Att diagnostisera lungemboli pÄ gravida kvinnor Àr en utmaning. Bland annat för att symtomen som andnöd, bröstsmÀrtor och trötthet Àr vanliga tecken pÄ mÄnga andra sjukdomar som kan drabba kvinnor under en graviditet. Utredningsmetoderna som finns att tillgÄ anses inte alltid som lÀmpliga nÀr det gÀller strÄldosen som ges till den gravida kvinnan samt fostret. Syftet med denna studie var att söka evidens för vilken av dessa olika utredningsmetoder som generar bÀttre bildkvalité, diagnostik och strÄldos. UtifrÄn syftet och litteraturöversikten utvecklades vÄra tvÄ frÄgestÀllningar; vilken av metoderna Àr mest lÀmplig med tanke pÄ kvinnan respektive fostret i strÄldossynpunkt och vilken ger bÀst diagnostiskt utfall? Metoden vi anvÀnde oss av för att fÄ fram svar pÄ vÄra frÄgor var en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt vilket innebar att vi följde Goodmans sju steg.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan nÄgra utvalda faktorer av betydelse vid förskrivning av fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) pÄ hÀlso- och vÄrdcentraler i Sverige.Metod: En enkÀtundersökning genomfördes pÄ 37 icke-privata hÀlso- och vÄrdcentraler i Malmö, Stockholm och UmeÄ. Totalt 241 enkÀter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrÀtt av FaR. Studerade faktorer, uttryckta som enkÀtfrÄgor, var: förskrivarens kön, Älder, befattning, landstingstillhörighet, anvÀndning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-utbildning, tidsbrist, riktlinjer, uppföljning, samarbete med friskvÄrdsaktör, FaR-ansvarig, hÀnvisning av FaR-patienter, kunskap i att motivera till fysisk aktivitet samt kunskap om vilka sjukdomstillstÄnd som kan behandlas med fysisk aktivitet. En webb-baserad enkÀt distri-buerades och samlades in via e-post och en pappersenkÀt anvÀndes pÄ ett par hÀlso- och vÄrdcentraler. Resultatet frÄn enkÀtundersökningen analyserades med chitvÄtest och binÀr logistisk regression. Resultat: Sannolikheten att förskriva FaR var signifikant sju gÄnger högre hos personal som visste vart de kunde hÀnvisa patienter med FaR-ordination i jÀmförelse med dem som inte visste vart hÀnvisning kunde ske.

SAMMANFATTNINGInledning VĂ„rdrelaterade infektioner Ă€r infektionstillstĂ„nd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vĂ„rden. Tidig föresprĂ„kare gĂ€llande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien Ă€r fortfarande aktuellt dĂ„ smittspridningen ökar inom vĂ„rden trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vĂ„rdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vĂ„rdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvĂ€gen Ă€r kontaktsmitta via personalens hĂ€nder och detta kan till stor del undvikas med god handhygien.

I Sverige Àr det Finansinspektionen (FI) som för tillsyn över finansiella företag. För det första fungerar FI som ett vÀgledande organ genom att utfÀrda policies och riktlinjer samt upprÀtthÄller regelefterlevnad hos företag. FI arbetar för att vÀrdepappersmarknaden ska fungera effektivt och samtidigt vara stabil samt att allmÀnhetens förtroende för marknaden upprÀtthÄlls. NÀr finansiella företag ÄsidosÀtter sina skyldigheter i enlighet med 25:e kapitlet 1 § lagen (2007:528) om vÀrdepappersmarknaden riskerar detta att pÄverka vÀrdepappersmarknadens stabilitet och effektivitet och dÄ ocksÄ allmÀnhetens förtroende negativt. FI ingriper dÄ genom att utfÀrda olika sanktioner beroende pÄ hur allvarlig övertrÀdelsen Àr.

Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men ocksÄ hot för företag. VÀstvÀrldens företag kan lÀgga produktionen i delar av vÀrlden dÀr kostnaden för att tillverka en vara Àr lÀgre Àn i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhÄllanden uppstÄ sÄsom krÀnkningar av mÀnskliga rÀttigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill sÀga de krÀver information utöver den finansiella i företagens rapporter.HÄllbarhetsredovisning Àr en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehÄlla information om företagets ekonomiska, miljömÀssiga och sociala prestanda. I jÀmförelse med den finansiella redovisningen existerar det Ànnu inga standarder för denna form av rapportering.

Syftet med denna uppsats var att analysera Mina kvarter som metod för medborgardialog vid stadsutvecklingen utifrÄn ett planerarperspektiv i miljonprogramsomrÄdena FisksÀtra, Hovsjö och Drottninghög i Stockholm, med hjÀlp av frÄgestÀllningen vilka kvaliteter och brister har Mina kvarter som metod för medborgardialog sÄ som den anvÀnts i FisksÀtra, Hovsjö och Drottninghög? Materialet samlades in genom litteraturstudie och intervjuer med tjÀnstemÀn som arbetade med stadsplanering. Kvaliteter och brister av Mina kvarter analyserades utifrÄn tre av SKLs elva riktlinjer för en framgÄngsrik dialog. Resultatet utifrÄn SKLs riktlinjer innebar att Mina kvarter hade potential att skapa ett förtroende för de förtroendevalda. Genom Mina kvarter breddades deltagandet och i Fisk-sÀtra hade Mina kvarter bÀst förutsÀttningar till en meningsfull dialog. InnehÄllet i Äter-kopplingen till ungdomarna var svÄrtolkat.