Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

I have in this thesis studied how guidelines for organizing information in a custom- made user interface could be made. Teletal is service with a special designed user interface were information is stored. The purpose of this study is to encourage a consistent organization, and management of information in a user interface. The methods used in this study are as follows ? qualitative interviews and two card-sorting tests, of which one was closed and the other open.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

IT-marknaden förÀndras extremt snabbt och nya teknologier utvecklas konstant. Samma sak gÀller för en verksamhet, den Àr dynamisk och förÀndras hela tiden. En IT-strategi kan hjÀlpa till att hantera dessa förÀndringar samt underlÀtta och förbÀttra arbetet med IT.Studiens syfte Àr att undersöka hur arbetet med IT-strategier bör gÄ till enligt litteraturen och praktiken och ta fram riktlinjer som kan hjÀlpa verksamheter som arbetar med IT-strategier. För att svara pÄ studiens problemstÀllning genomfördes dÀrmed en litteraturstudie samt intervjuer med tre IT-chefer. Resultatet bestÄr av en lista över riktlinjer över hur arbetet kring IT-strategier bör gÄ till.

Syfte: Att undersöka i vilken utstrÀckning sjuksköterskor pÄ en akutmottagning följde riktlinjer om vÄldsutsatta kvinnor, sjuksköterskors instÀllning till att rutinmÀssigt frÄga om vÄld, sjuksköterskors erfarenheter av att upptÀcka och bemöta dessa kvinnor samt om det fanns skillnader mellan öppen- och slutenvÄrd samt mellan kvinnliga och manliga sjuksköterskor. Metod: TvÀrsnittsstudie i form av enkÀtundersökning. Ett bekvÀmlighetsurval gjordes och enkÀter lÀmnades ut till sjuksköterskor (n=110) pÄ akutmottagningar. Svarsfrekvensen var 45 %. Resultat: FÄ sjuksköterskor frÄgade om vÄld, de flesta gjorde detta endast vid misstanke om vÄld.

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingÄr det att verka i samband med larm vilket innebÀr signal som anger fara, exempelvis vid akuta tillbud som krÀver omedelbara vÄrdÄtgÀder. Larmsituationer innebÀr att anestesisjuksköterskan lÀmnar sin ordinarie arbetsplats och invanda miljö. Anestesisjuksköterskan kan i larmsituationen tappa kontrollen över arbetssituationen om kunskaper och fÀrdigheten Àr ofullstÀndiga, vilket kan hota patientsÀkerheten samt medföra vÄrdskada och vÄrdlidande hos patienter. Syftet med denna totalundersökning var att kartlÀgga vilka kompetenskrav som vÄrdenhetschefer stÀller pÄ anestesisjuksköterskor i samband med larm som sker utanför den normala miljön. För att svara pÄ studiens syfte valdes en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik samt kvalitativ innehÄllsanalys.

Davidsson-Mulà, B & Larsson, M. Vem tillkommer rÀtten till sin död och vem tillkommer det att döma? En litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid eutanasi. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2008.

I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, dÀr insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen.Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgÄng av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gÀller vid framstÀllning och drift av T5. Genom djupgÄende litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i omrÄden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tÀnkas appliceras pÄ systemet.Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 Àr tÀnkt att anvÀndas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, sÄ Àr systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska anvÀndas för patientövervakning i realtid..

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Verksamheter anvÀnder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte sÄ konstigt med tanke pÄ att IT har en betydande roll i dagens samhÀlle. För att följa med i utveckling och efterfrÄgan Àr det idag nödvÀndigt att större verksamheter anvÀnder sig utav nÄgon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas rÀcker det sÄledes inte att införa ett informationssystem dÄ det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmÄlen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förÀndras över tid.

Det övergripande syftet med detta arbete var att skapa en övergripande sammanstÀllning rörande Àmnena flödesproblem och silodesign och specifikt ta fram riktlinjer för hur massflöde ska uppnÄs i silos för hantering av olika biobrÀnslen. Dessutom syftade arbetet till att ta upp tvÄ autentiska exempel med flödesproblem och hur dessa kunde designas om för massflöde. För att ta fram riktlinjer har arbetet utgÄtt frÄn vÀrden framtagna av Wu, Schott & Lojdewijks (2011). Dessa har sedan bearbetats i programvaran Silo Stress Tool skapad av Dietmar Schulze (2013) för att utvinna grÀnsvÀrden för massflöde beroende av egenskaperna internfriktion, vÀggfriktion och vinkel pÄ silons ficka. Resultatet visar grÀnsvÀrden för massflöde för bÄde cirkulÀra och rektangulÀra silos.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Detta arbete behandlar vÀgledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsÀttning att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med arbetet Àr delvis att undersöka vÀgledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlÀtta för personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr Àven att undersöka hur vÀgledare anvÀnder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsÀttning. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsÀttning, kÀnner de vÀgledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vÀgledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsÀttning? Vi har anvÀnt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.