Vid tidigare forskning inom redovisningsomrÄdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmÄga pÄverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebÀr att personen ifrÄga gör en mental avvÀgning mellan att utföra arbetet för att uppnÄ bÀsta effekt eller pÄ det effektivaste sÀttet under press. BedömningsförmÄgan pÄverkas i negativ men Àven i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd pÄ ett snabbt och tillrÀckligt sÀtt enligt gÀllande regler, men inte nödvÀndigtvis vara utförd pÄ bÀsta sÀttet.

TrycksÄr Àr en vÄrdrelaterad skada vars prevalens Àr utbredd pÄ sjukhus i Sverige. Denna hudskada uppkommer nÀr ett ihÄllande tryck orsakar att underliggande vÀvnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksÄr ska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksÄr. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors syn pÄ trycksÄrsprevention relaterat till patienter som ligger inlagda pÄ somatisk vÄrdavdelning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in via enkÀter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter.

Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjÀlp och detta Àmne vÀcker stor debatt vÀrlden över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader lÀnderna emellan. Syfte.

Spelmotor Àr benÀmningen pÄ den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns ocksÄ funktioner för rörelser, interaktion med vÀrlden etc. I detta examensarbete gÄr vi in pÄ hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hÄrdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel pÄ mobiltelefoner vÀxer stÀndigt och inom nÄgra Är bör hÄrdvaran vara ungefÀr densamma som pÄ PC.

Detta arbete Àmnar undersöka vilka kroppsdelar som effektivast kommunicerar nervositet och blyghet hos en karaktÀr. Detta för att etablera riktlinjer för en animerare sÄ han/hon ska veta vilken kroppsdel som det bör lÀggas mest tid pÄ under produktionen. Detta genomfördes genom en stadig grund i litteratur inom Àmnet kroppssprÄk samt filmmaterial i form av referensmaterial. En karaktÀr animerades med ett kroppssprÄk som tyder pÄ ett nervöst samt blygt beteende. Sedan utvÀrderades de olika kroppsdelarna genom en kvalitativ undersökning dÀr det visar sig att ansiktet var den kroppsdel kommunicerar den efterstrÀvande sinnestÀmningen effektivast.

Den traditionella miljöredovisningens tid Àr förbi och hÄllbarhetsredovisning Àr nÄgot som blir allt vanligare i samhÀllet. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar anvÀndas av svenska företag samt organisationer.Intressentanalysen Àr en stor del av hÄllbarhetsredovisningen och olika ramverk föresprÄkar vad den bör innehÄlla och inte hur den ska presenteras.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hÄllbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hÄllbarhetsredovisningar.Uppsatsen bygger pÄ granskningar, med hjÀlp av vÄr analysmodell, av samtliga företags hÄllbarhetsredovisning för att kunna faststÀlla hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vÄr granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vÄr granskning visat vara intressanta.Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer nÀr det gÀller vad intressentanalysen innehÄller. Trots detta visar vÄr studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer pÄ olika sÀtt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt frÄn matriser till löpande text i hÄllbarhetsredovisningarna.

 Sammanfattning Datum: 2009-05-29 NivÄ: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoÀngFörfattare:Magdalena StÄl, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄs                                Marina Vokbus, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄsHandledare: Leif CarlssonTitel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjerSyfte:  Syftet med uppsatsen Àr att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprÀttar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras pÄ. Vidare Àr syftet att studera vilka omrÄden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest pÄ samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀr­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angÄende deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprÀttar en uppförande­kod skiljer sig Ät. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affÀrer och lÄngsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingÄr det i den ursprung­liga affÀrsidén att utföra goda gÀrningar och Samhall har som ett statligt Àgt företag krav pÄ sig att leva upp till uppsatta mÄl.

Idag tar det 5-10 Är att fÄ diagnosen endometrios. Det vanligaste symtomet pÄ endometrios Àr svÄra menstruationssmÀrtor vilket kvinnor oftast lidit av sedan tonÄren. TonÄringar som har problem med svÄra menstruationssmÀrtor söker sig oftast till ungdomsmottagningen dÀr de trÀffar en barnmorska. Syftet med studien Àr att undersöka barnmorskors reflektioner kring tonÄringars svÄra menstruationssmÀrtor kopplat till endometrios. En kvalitativ ansats valdes dÀr sex barnmorskor intervjuades.

Barnens bÀsta ska enligt Konventionen om barnets rÀttigheter alltid sÀttas i frÀmsta rummet.Syftet med denna rapport Àr att reda ut pÄ vilket sÀtt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat tvÄ poliser samt tagit del av litteratur och övriga kÀllor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att bÄde Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ÀmnetÀr viktigt och ska efterföljas men att det Ànnu inte finns tydligt uppstÀllda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. VÄr egen slutsats av rapporten Àr bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgÀngliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rÀttigheter pÄ bÀsta sÀtt ska kunnatillgodoses..

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud nÀr de Àr ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig prÀster nÀr de Äker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten Àr att förstÄ vilka reaktioner som poliser kan mötas av nÀr dödsbud meddelas för att de ska kÀnna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel pÄ hur gemensamma riktlinjer kan se ut nÀr dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillstÄndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga nÀr dödsbud meddelas Àr hÀmtat frÄn litteratur och resultatet bestÄr av sex stycken intervjuer. Det Àr intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre prÀster, en polislÀrare och en begravningsentreprenör.

Introduktion: För att tandvÄrden skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvÄrd som ett stöd. Dessa grundas pÄ tidigare forskning och bygger pÄ evidens.Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning tandhygienister kÀnde till och tillÀmpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvÄrd avseende preventions- och behandlingsÄtgÀrder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention.FrÄgestÀllningar:Var har tandhygienisterna funnit information gÀllande NR?Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva ÄtgÀrder enligt NR anser tandhygienisterna Àr de bÀst lÀmpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av ÄtgÀrder efter jÀmfört med före implementeringen?Metod: TrettioÄtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förÀndringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg.Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtrÄd i kombination med fluorpreparat vid tillstÄndet ?Initial kronkaries? jÀmfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan ÄtgÀrd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , vÀrdena avsedde ?Kronisk parodontit?.Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förÀndringsagenter anvÀnde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit Àn tidigare.

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhÀlle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete Àr att se hur skolorna tolkar och omsÀtter styrdokumentens riktlinjer angÄende rasism och nazism. Jag vill ocksÄ undersöka hur nazisterna gÄr till vÀga nÀr de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har jag kommit fram till att det krÀvs betydligt mer engagemang och kunskap hos lÀrare för att kunna förebygga rasism och nazism.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan Àr det enda styrdokument som finns förskolmÄltider. DÀr beskrivs hur pedagogisk mÄltid med fördel ska ingÄ i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger kÀnner sig osÀkra i sin roll under mÄltiden,vilket kan bero pÄ pedagogernas brist pÄ utbildning och kunskap om mat och nutrition. FrÄganÀr hur lÀrare kan förvÀntas att agera som förebilder vid mÄltiden nÀr det inte finns nÄgraofficiella riktlinjer som stöd, eller nÀr det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlÀgga pedagogernas syn pÄ sin roll under den pedagogiska mÄltiden ochvilken instÀllning de har till denna.

Detta examensarbete Àr en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan anvÀndas i utvecklingen av trÀningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades pÄ en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjÀlpa till vid utvecklingen av inlÀrningsspel. Denna modell har anvÀnts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har anvÀnts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har Àven anvÀnts för att analysera det egna verket.Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lÀmpar sig för utveckling av trÀningsmoment i underhÄllningsspel dÄ kraven pÄ spel i Serious Games-genren och underhÄllningsspel Àr alltför olika..

Bakgrund och problem: PÄ senare Är har CSR-frÄgor, och i synnerhet miljöfrÄgor, blivitmer frekvent förekommande i massmedia. I takt med att CSR-medvetandet har vÀxt harföretagens olika intressenter börjat stÀlla allt högre krav pÄ företagen att de skall redovisahur de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor. En organisation som arbetat med att skapa riktlinjerför hur företag kan redovisa hur de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor Àr Global ReportingInitiative (GRI). Under 2007 beslutade den Svenska regeringen, som första landet ivÀrlden, att samtliga statliga företag frÄn och med 2008 skall presentera enhÄllbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Syftet med denna uppsats Àr att granska etturval av de statliga företagen och undersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fÄtt pÄmiljödelen i företagens hÄllbarhetsredovisningar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska ett urval av de statliga företagen ochundersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fÄtt pÄ miljödelen i företagenshÄllbarhetsredovisningar.AvgrÀnsningar: I denna uppsats kommer endast Ärsredovisningar ochhÄllbarhetsredovisningar frÄn fem statliga företag under Ären 2007 och 2009 attundersökas.Metod: I denna uppsats har texter frÄn hÄllbarhetsredovisningar och Ärsredovisningarsamlats in och analyserats manuellt.Slutsatser: Samtliga av oss undersökta företag har innehÄllsmÀssigt utökat sinmiljöredovisning sedan reglerna infördes.