Sociala medier som exempelvis bloggar, nÀtverk och bild- och filmdelningstjÀnster Àr relativt nya former av kommunikationskanaler för museer. De nya och populÀra webbtjÀnsterna har lett till att bÄde svenska och internationella museer idag efterfrÄgar riktlinjer om hur de skall anvÀnda och verka i sociala medier.Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att utarbeta rÄd och riktlinjer om hur museer kan anvÀnda och verka i sociala medier. Syftet Àr Àven att presentera hur rÄden och riktlinjerna kan anvÀndas av tvÄ nya museer som planeras i FisksÀtra.Jag gjorde en undersökning om tvÄ internationella museer som redan har verkat pÄ den sociala webben under ett par Är och blivit omtalade för sina framgÄngsrika bruk av sociala webbtjÀnster. Med utgÄngspunkt i Àmnet informationsdesign avgrÀnsades undersökningen till aspekter som Àr typiska att studera inom Àmnet: kontexters pÄverkan pÄ mottagarens uppfattning av ett budskap, tillgÀnglighetsaspekter som informationens lÀslighet, lÀsbarhet och lÀsvÀrde samt andra retoriska och semiotiska aspekter. I undersökningen presenterade jag frÀmst lyckade exempel men Àven nÄgra mindre lyckade pÄ museernas bruk av sociala medier.En gemensam nÀmnare för slutsatserna var att relationen till anvÀndarna spelar en central roll för museets framgÄng i sociala medier.

I denna C-uppsats beskriver vi de organisations- och förÀndringsprocesser i vÀlfÀrdssamhÀllet som pÄverkat arbete inom vÄrd och omsorg. Genom en kvalitativ studie av ett gruppboende i Halmstad studerar vi hur förÀndringsprocesser i vÀlfÀrdssamhÀllet pÄverkar enskilda verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi belyser förhÄllandet mellan enhetschef och anstÀllda som arbetar pÄ boendet, hur dessa i samspel med vÀlfÀrdssystemet hanterar förÀndringar som sker inom organisationer. Trots minskade hierarkiska nivÄer formas arbete inom vÄrd och omsorg fortfarande av direktiv och riktlinjer, vilka Àr utformade av ledningen för organisationen dÀr bland annat politiker och SocialnÀmnd ingÄr. Hur anstÀllda Àr pÄverkade av dessa riktlinjer samt enhetschefens arbetsledning belyser vi i studien.  .

Det finns idag mÀngder med olika sorters portrÀttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det hÀr kandidatarbetet bearbetar vi frÄgestÀllningen: ?Hur kan vi med hjÀlp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeportrÀtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur lÄngt man som fotograf kan gÄ ifrÄn riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gÄ över den tunna grÀnsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som hÀnder nÀr man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fÄtt bevisat för oss att det Àr tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeportrÀtt med hjÀlp av att bryta riktlinjer..

Mjölken för tillverkning av dessertostar genomgÄr ibland inte pastörisering, det gör att det finns risk för patogena bakterier i ostarna. DÄ vattenaktiviteten i dessertostar inte minskar tillrÀckligt pÄ grund av kort lagringstid ger det goda förhÄllanden för bakterier att överleva. Författarna har dÀrför valt att genomföra en bakteriologisk undersökning av franska dessertostar tillverkade pÄ opastöriserad mjölk. Vi har Àven beaktat EU:s och Statens Livsmedelsverks (SLV) riktlinjer för att faststÀlla ostarnas bakteriologiska kvalité. Författarna har anvÀnt sig av en laborativ metod genom att utföra en bakteriologisk undersökning.

Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskans information till patienter, vid inlÀggning av perifer venkateter, följde gÀllande riktlinjer frÄn Handbok för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Författarna samlade in data genom att delta vid 60 inlÀggningar av perifer venkateter vilka genomfördes av femton olika sjuksköterskor. Insamlingen Àgde rum pÄ en dagkirurgiavdelning. Man observerade ett antal omrÄden, resultatet pÄ dessa kunde bli ja eller nej, dÀr ja var det resultat man eftersökte. Antal ja-svar summerades och analyserades med oberoende t-tester för att se eventuella skillnader i yngre/Àldre och mÀn/kvinnor, inga skillnader pÄfanns.

Begreppet etisk stress syftar till att beskrivakonflikten som uppstÄr nÀr en person pÄ grund av organisatoriska hinderupplever sig oförmögen att handla utifrÄn sin moral. I denna studieundersöks hur tolv primÀrvÄrdspsykologer beskriver sina upplevelser avetisk stress, i vilka situationer den uppkommer och hur de hanterar dessa. Urde semi-strukturerade intervjuerna framkom att de tillfrÄgade upplevde etiskstress i relation till ett flertal olika situationer varav mÄnga hÀrrörde frÄnresursbrist och oklara riktlinjer. En utökad patientgrupp, brist pÄvidareutbildning, standardiserade interventioner och begrÀnsadebehandlingstider var exempel pÄ orsaker till dess uppkomst. Psykologernahanterade detta genom att bland annat gÄ emot riktlinjer, föra fram sin Äsiktsamt att inta ett öppet förhÄllningssÀtt gentemot patienten kring de rÄdandebegrÀnsningarna..

I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion pĂ„verkar elevers vakenhet i skolan. LitteraturgenomgĂ„ngen behandlar aktuella rön kring nĂ€ringslĂ€ra, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrĂ„gan behandlas. I en enkĂ€tundersökning bland 35 sjĂ€tteklassare kartlĂ€ggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkĂ€tanalys, dĂ€r det framgĂ„r att kost och motion kan pĂ„verka elevernas vakenhet i skolan.

Det finns idag mÀngder med olika sorters portrÀttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det hÀr kandidatarbetet bearbetar vi frÄgestÀllningen: ?Hur kan vi med hjÀlp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeportrÀtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur lÄngt man som fotograf kan gÄ ifrÄn riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gÄ över den tunna grÀnsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som hÀnder nÀr man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fÄtt bevisat för oss att det Àr tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeportrÀtt med hjÀlp av att bryta riktlinjer..

Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som fÀrdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra fÀrdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra fÀrdmedel ska kunna konkurrera med bilen krÀvs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenÀt som kan göra att fÀrdmedlet anses mer vÀlfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen.

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur prÀster i nÄgra av Svenska kyrkans församlingar i VÀxjö stift har valt att utforma sitt konfirmandarbete. Studien undersöker hur konfirmandarbetet ser ut avseende rekryteringsarbete samt konfirmandundervisningens innehÄll och upplÀgg. Det undersöks ocksÄ hur detta överensstÀmmer med Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete och forskning kring konfirmanders tankar kring konfirmandarbete. För att genomföra undersökningen har en enkÀtundersökning genomförts bland prÀster i slumpvist utvalda församlingar i VÀxjö stift. Sammanlagt deltar 21 prÀster frÄn 16 församlingar.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, frÀmst lÀs- och skrivinlÀrning i förskolan. LikasÄ hur dessa pedagoger ser pÄ sin yrkesroll och sitt arbetssÀtt i förhÄllande till de riktlinjer och mÄl lÀroplanen anger. Följande forskningsfrÄgor har anvÀnts: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivinlÀrning med hjÀlp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhÄllande till de mÄl och riktlinjer lÀroplanen anger för lÀs- och skrivinlÀrning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i deras verksamhet? Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer, dÀr fyra förskollÀrare och fyra barnskötare deltar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visar pÄ att flera metoder och hjÀlpmedel anvÀnds i pedagogernas verksamheter men Àven vilken betydelse leken har för inlÀrning.

Ordet hÄllbarhetsredovisning hÀrstammar frÄn begreppet hÄllbar utveckling som per definition innebÀr att ?tillfredsstÀlla dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Idag upprÀttar flera företag sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de tar stÀllning till sitt sociala, ekonomiska och miljömÀssiga ansvar. Den svenska staten beslutade den 29 november Är 2007 att alla statligt Àgda bolag frÄn och med den 1 januari Är 2008 ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar som redovisas enligt Global Reporting Initiative?s (GRI) riktlinjer.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, dÀrför ska denna tid kÀnnas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som Àr samlade i lÀroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i lÀs- och skrivutveckling med utgÄngspunkt i gÀllande lÀroplan. LÀroplanens formuleringar innebÀr stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar pÄ att pedagogerna arbetar utifrÄn sin egen tolkning.

I den dagliga kontakten med patienter med endotrakealtub och trakealkanyl som respiratorbehandlas noterades tendens till oförvÀntade tecken pÄ luftvÀgsstopp. Syftet var att genom en litteraturstudie med systematisk metodansats identifiera beskrivna sugtekniker för att sÀkerstÀlla fria luftvÀgar pÄ patienter med endotrakealtub/trakealkanyl. Resultatet visar en fördel med att anvÀnda böjd sugkateterspets för att nÄ en specifik lunga och att slutet sugsystem inte Àr mer effektivt Àn öppet avseende mÀngden uppsuget sekret samt antal sugtillfÀllen. Ett visst mÄtt av rutinmÀssig sekretsugning per dag Àr till godo för patienten trots avsaknad av sekret. Att arbeta utifrÄn nationella riktlinjer Àr sÀkert bra men det Àr ocksÄ nödvÀndigt att respektive klinik med dess kategori av patienter förhÄller sig kritisk och vid behov utfÀrdar lokala föreskrifter och rutiner..