Sökresultat:
3770 Uppsatser om Riktlinjer för logistik - Sida 2 av 252
Riktlinjer för yttre hot : En inblick i riktlinjer angÄende yttre hot för Karlskrona kommun
MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..
Ledningsbehov, ett tomt uttryck : Eller ett centralt begrepp för ledning?
Försvarsmakter genomgÄr en transformerning som en följd av omvÀrldsutvecklingen. Dessutomhar EU ambitioner att spela en större och aktivare roll. Transformeringen innebÀr en utvecklingmot att delta i snabba och kortsiktiga operationer. Detta innebÀr förmÄga till expeditionÀraoperationer och snabbinsatser vilket stÀller mÄnga krav, ett av dem Àr inom logistikens omrÄde.En fungerande logistik Àr en förutsÀttning.Syftet Àr att undersöka vilka kriterier som krÀvs för att genomföra expeditionÀra operationer ochsnabbinsatser med fokus pÄ logistik.Uppsatsen Àr en beskrivande studie bestÄende av en kvalitativ textanalys av begreppenexpeditionÀra operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt enkvalitativ textanalys av tvÄ fallstudier, brittiska Operation Palliser i maj 2000 och det svenskadeltagandet i Tchad-insatsen 2008, följt av en analys dÀr kriterierna operationaliseras pÄfallstudierna.Resultatet definierar ett antal kriterier samt anger ett antal slutsatser som mÄste uppfyllasavseende innehÄll och ÄtgÀrder för att förmÄgan till expeditionÀra operationer, snabbinsatser ochlogistik ska vara möjlig. Slutsatserna Àr bland annat att kunna lÀmna sitt omrÄde, disponerandetav tiden samt att logistiken mÄste vara med frÄn början med en gemensam logistik..
Riktlinjer för yttre hot - En inblick i riktlinjer angÄende yttre hot för Karlskrona kommun
MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och
anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal
incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i
KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med
frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att
bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid
arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som
anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga
för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer
tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för
identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ
arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över
befintliga riktlinjer för yttre hot..
Logistik för ekonomisk lagerstyrning
Med arbetet försöker jag belysa och ÄtgÀrda vissa av de problem som hÀnger samman med lagerhÄllning. Arbetet utfördes pÄ SWEDOOR i Forserum. MÄlet med mitt arbete Àr att minska omkostnaderna för lagerhÄllning av skivmaterial genom ökning av flexibiliteten i produktionen varigenom samtliga skivmaterial kan anpassas till en modulstandard. PÄ sÄ sÀtt kan lagerstorleken minskas och det behövs ingen förbearbetning av nÄgra skivmaterial innan de anvÀnds i produktionen. Lösningen medför inte bara en kapitalvinst utan Àven en förbÀttring av arbetsmiljön..
Prototyp pÄ webbgrÀnssnitt av en orderlÀggningsmodul
FLB Logistik i GÀvle Àr en lagerfirma som arbetar med lagerhÄllning och logistik Ät andra stora företag. FLB har idag en webbsida dÀr deras kunder kan logga in och se saldo och produkter som de lagerhÄller. Problemet Àr att denna webbsida saknar en ?orderlÀggningsmodul?, en funktion dÀr deras kunder kan lÀgga bestÀllningar pÄ pallar som de vill ha utkörda. BestÀllningar görs idag via e-post eller telefon till anstÀllda hos FLB Logistik, som i sin tur skriver in alla bestÀllningar manuellt i ett system.
Prototyp pÄ webbgrÀnssnitt av en orderlÀggningsmodul
FLB Logistik i GÀvle Àr en lagerfirma som arbetar med lagerhÄllning och logistik Ät andra stora företag. FLB har idag en webbsida dÀr deras kunder kan logga in och se saldo och produkter som de lagerhÄller. Problemet Àr att denna webbsida saknar en ?orderlÀggningsmodul?, en funktion dÀr deras kunder kan lÀgga bestÀllningar pÄ pallar som de vill ha utkörda. BestÀllningar görs idag via e-post eller telefon till anstÀllda hos FLB Logistik, som i sin tur skriver in alla bestÀllningar manuellt i ett system.
Skillnader i hur riktlinjer styr olika handlÀggare
Politikerna i kommunen Àr de som har ansvaret för hur Àldre- och
handikappomsorgen ser ut. Det Àr politikerna tillsammans med tjÀnstemÀnnen
som tar fram riktlinjer och rutiner som handlÀggarna ska arbeta efter.
Forskning visar att riktlinjerna blir mer och mer styrande och klientens
behov blir Äsidosatt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns
skillnad i hur kommunala riktlinjer styr olika handlÀggares bedömning.
Hypotesen Àr att handikappkonsulenter styrs mindre av riktlinjer Àn
bistÄndshandlÀggarna. Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning bland 50
handlÀggare inom Àldre- och handikappomsorgen i Norrbotten, VÀsterbotten,
VĂ€sternorrland och JĂ€mtland. Resultatet visade att det finns en skillnad
bland handlÀggarna, och handlÀggarna inom handikappomsorgen styrs mindre av
riktlinjer, skillnaden Àr dock liten.
.
Logistik - en begrÀnsande funktion för manöverkrigföring?
Uppsatsen belyser huruvida logistiken som funktion kan pÄstÄs ha varit begrÀnsandeför möjligheterna att tillÀmpa manöverkrigföring inom ramen för den amerikanskledda koalitionens operation Iraqi Freedom under 2003. Framförallt koncentrerasfrÄgestÀllningarna till logistikledning, analys av tjÀnstegrenar samt materielsystemsstandard och anvÀndbarhet. Som grund för den empiriska undersökningen ligger enbeskrivning av den amerikanska logistikmodellen för gemensamma operationer ochmilitÀrteoretikern Robert R Leonhards tolkning av manöverteorin. Den empiriskadelen omfattas av en fallstudie dÀr operationen Iraqi Freedom diskuteras..
Har Försvarsmakten behov av simuleringssystem för logistik?
Försvarsmaktens nya inriktning med förskjutning frÄn invasionsförsvar till insatsförsvar samt Sverigesökande internationella engagemang krÀver en försvarsmakt som aktivt kan utnyttjas som ett sÀkerhetspolitiskt instrument.Detta stÀller krav pÄ att Försvarsmakten flexibelt kan genomföra insatser med kort varsel vid sÄvÀl nationell sominternationell konflikthantering. För att genomföra det krÀvs ett fokuserat stöd i form av snabb och flexibel logistik. DetmilitÀra försvarets agerande skall prÀglas av manövertÀnkande vilket innebÀr att logistikresurserna bör utformas sÄ att destridande enheternas manöverförmÄga vidmakthÄlls och helst förstÀrks av ett robust och dynamiskt logistiksystem. Ett sÀttatt stödja den utvecklingen kan vara att anvÀnda simuleringssystem i större omfattning.Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilket behov av simuleringssystem för logistik som Försvarsmakten har samt att studeravilka befintliga system som Àr anvÀndbara i framtiden. Kvalitativa intervjuer och litteraturstudier utgör kÀllmaterialet föruppsatsen.
Logistik : En studie som belyser ett företags outsourcing av sin logistikverksamhet
I dagens tuffa företagsklimat Àr det extra viktigt att kunna effektiviseras och snabbt utvecklas för att skapa eller behÄlla sina marknadsandelar. En allt viktigare del för att effektivisera företagen Àr att logistiken fungerar bra. Alla delar i ett företag kan inte fungera perfekt, vilket har lett till att allt fler företag har valt att lÀgga ut delar av sin verksamhet pÄ en extern part.Denna magisteruppsats beskriver varför ett företag outsourcar sin logistikverksamhet Ät ett tredjepartslogistikföretag, samt hur försörjningskedjan ser ut och fungerar inom det valda tredjepartslogistikföretaget.Vi har gjort vÄr empiriska undersökning i form av en fallstudie pÄ McDonaldŽs som har outsourcat sin logistikverksamhet Ät Scandlog.Den största drivkraften till att företag vÀljer att utkontraktera sin logistikverksamhet Àr för att de ska kunna Àgna sig Ät sin kÀrnverksamhet och utveckla den pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Genom att överlÀmna logistikverksamheten till ett externt företag, som Àr specialiserade inom logistik, utvecklas Àven denna del av företaget pÄ ett effektivt sÀtt..
Audionomens syn pÄ sin yrkesutövning mot bakgrund av nuvarande lagstiftning och riktlinjer
Audionomprogrammet.
Fokus pÄ : utveckling av nyckeltal för effektiv internlogistik
Detta arbete inom prestationsmÀtning av effektiv logistik Àr utfört pÄ Scanias produktionsenhet MB i Oskarshamn. Denna produktionsenhet tillverkar hytterna till Scanias lastbilar pÄ europamarknaden, frÄn plÄtrulle till fÀrdigmÄlad hyttkaross. Produktionsenheten MB bestÄr av en pressverkstad, en karossverkstad och ett mÄleri.Uppgiften i detta arbete Àr att utveckla ett antal mÀtetal för prestationsmÀtning av MB:s internlogistik, och utifrÄn dessa ge förslag pÄ förbÀttringsmöjligheter i verksamheten.Uppgiften löses genom att anvÀnda Bourne och Neelys metoder för utveckling av mÀtetal, sÄ som en framgÄngskarta för den kritiska framgÄngsfaktorn effektiv logistik och utformandet av ett definitionsblad, vilket explicit definierar varje mÀtetal. Detta tillsammans med Parmenters definitioner angÄende mÀtetal och arbetssÀtt vad det gÀller prestationsmÀtning, avser att spegla moderna tillvÀgagÄngssÀtt för prestationsmÀtning och för implementering av dessa i ett företag.De mÀtetal som rekommenderas för implementering i MB:s logistiska verksamhet Àr trucktimmar per hytt, leveranspÄlitlighet, lageryta, energianvÀndning per hytt för transporter och materialhanteringskostnad per hytt. Flera förbÀttringsförslag rekommenderas ocksÄ vad det gÀller den förbÀttringspotential som finns vid införandet av en gemensam materialhanteringsfunktion pÄ MB.
Kommuners riktlinjer för bistÄndsbedömning : En studie av 16 kommuner
Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vÄrd och Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stÀmmer överens med SocialtjÀnstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrÄn teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förÀndrat ledarskapsideal inom byrÄkratiska organisationer. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sÀtta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.
Att handskas med trender inom Logistik : Supply Chain Management
Logistikens vikt för företag blir allt större. En mÀngd faktorer i företagens omvÀrld tvingar företag att följa med i utvecklingen för att behÄlla sin konkurrenskraft. Den stÀndiga förÀndringen som sker inom logistikomrÄdet prÀglas av en mÀngd tidstypiska trender. Företag med en betydande logistik tvingas dÀrför ta stÀllning till dessa trender, som pÄ olika sÀtt sÀtter avtryck i organisationer dÄ de vÀljer att implementera tillhörande arbetssÀtt och metoder frÄn trenderna.Studien undersöker hur företag pÄverkas av logistiska trender. Detta sker genom att beskriva hur de ser pÄ utvecklingen inom logistik och de trender som utvecklas inom omrÄdet, samt att se till hur trenderna har satt spÄr i företagens verksamheter.
Framtidens Energisystem : Kunskapshöjning för barn och ungdomar
MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..