Sökresultat:
3770 Uppsatser om Riktlinjer för logistik - Sida 1 av 252
Logistik - En vÀg till leveransservice
Handlar om hur producerande företag kan arbeta med sin logistik för att uppnÄ leveransservice gentemot kunder..
Logistik och leverensavtal pĂ„ Skanska : Â
Logistik pÄ projekt inom byggbranschen Àr en avgörande faktor för framgÄng. Att i mÄngaavseenden detta behöver optimeras och förbÀttras i produktionen av byggnadsverk harförfattarna till detta examensarbete fÄtt uppleva vilket Àr bakgrunden och syftet till arbetet.Examensarbetet handlar om logistik pÄ Skanska projektet Norra lÀnken, del 52. Arbetet bestÄrav tvÄ delar, en frÄgeenkÀt som undersöker logistik arbetet generellt pÄ projektet och en analysav leveranser av material till projektet. Dessa tvÄ omrÄden som Àr ihopkopplade analyseras isyfte att fÄ fram svÄrigheter inom logistik pÄ projektet.Arbetet belyser att planering och planeringsverktyg Àr en förutsÀttning för att logistiken skafungera. Ett planeringsverktyg som Àr under implementering inom Skanska kommer anvÀndasför att visa dess fördelar inom logistik för att förhoppningsvis fÄ hela projektets personal merintresserade och insatta i logistikens betydelse..
Logistikprincipers anvÀndning vid militÀr planering : en studie av Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991 utifrÄn fem principer för logistik
Att anvÀnda erfarenheter, i form av principer, vid militÀr planering Àr inget nytt fenomen. SedanNapoleontiden har det vuxit fram riktlinjer för militÀr planering och genomförande i form avKrigföringens grundprinciper och principer för att skapa en framgÄngsrik logistik. Exempel pÄprinciper och hur de ska tolkas finns i de flesta av vÀrldens försvarsmakters doktriner.Syftet med uppsatsen Àr att ge exempel pÄ hur principer för logistik kan anvÀndas för att reflekteraöver de logistiska utmaningar, som en befÀlhavare eller stabsofficer stÀlls inför vid en militÀrplanering.Som empiri, för att vÀrdera principerna mot, har Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991, med ettbrittiskt/amerikansk perspektiv anvÀnts. De Àr bÄda konventionella krig med ett tydligt militÀrtslutmÄl, men har vÀldigt olika förutsÀttningar för logistiken i bÄde en tid-, rum- ochstyrkejÀmförelse.Uppsatsen anvÀnder abduktion som metod. Fem principer för logistik bildar hypoteser förframgÄng som stÀlls mot empirin, i form av de tvÄ krigen.
Omdaning Försvarslogistik : UtifrÄn fem grundlÀggande principer
Svensk försvarslogistik genomgÄr i skrivande stund en stor organisationsförÀndring som innebÀr att stora delar av verksamhets- och ansvarsomrÄden som tidigare funnits under Försvarsmaktens logistik, FMLOG, nu överförs till den civila myndigheten Försvarets Materielverk, FMV. Försvarsmakten och FMV skall genom reformen tillsammans spara 760 miljoner kronor per Är. Besparingar som skall skapa ekonomiska förutsÀttningar att utveckla Försvarsmakten mot ett mer anvÀndbart och tillgÀngligt försvar.I uppsatsen analyseras i vilken utstrÀckning de fem grundlÀggande principerna för militÀr logistik; Helhetssyn, Resurseffektivitet, Behovsstyrd logistik, Anpassad tillgÀnglighet och Interoperabilitet varit integrerade i reformen Omdaning Försvarslogistik vilket svarar pÄ frÄgan om det finns en spÄrbarhet till Försvarsmaktens Grundsyn Logistik i densamma.  Undersökningen visar att principen Resurseffektivitet Àr fokus för reformens mÄl och syfte men att Àven övriga principer till viss del gÄr att spÄra i reformsarbetet. En slutsats jag dragit av detta Àr att Försvarsmaktens Grundsyn Logistik och de fem grundlÀggande principerna för militÀr logistik anvÀnds vid planering av militÀr logistik och bedöms dÀrför inte vara inaktuella. I uppsatsens avslutande del diskuteras undersökningens resultat och slutsatser och paralleller dras till bÄde teori kring militÀr logistik och till rÄdande forskningslÀge inom omrÄdet..
Logistik vid en svensk expeditionÀr fartygsinsats : En studie av ML01/02 och ME01 med hjÀlp av de amerikanska principerna för logistik
Under senare Är har svenska marina enheter deltagit i expeditionÀra insatser vilket stÀller större krav pÄ en fungerande logistik. Uppsatsen handlar om huruvida de amerikanska principerna för logistik Àr applicerbara pÄ svensk marin logistik.Syftet med uppsatsen Àr att analysera marin logistik vid en svensk expeditionÀr fartygsinsats, samt att studera om logistiken under de marina insatserna i Libanon och Adenviken överensstÀmde med teorin om marin logistik.En deduktiv metod har anvÀnds i uppsatsen dÀr de sju amerikanska principerna har fungerat som teori och analysverktyg avseende logistiken vid svenska korvettinsatser. Fallstudierna baseras pÄ rapporter och artiklar vilka behandlar tvÄ olika korvettinsatser. Den första insatsen Àr det svenska deltagandet i UNIFIL och den andra Àr EUNAVFOR:s Operation Atalanta.Resultatet visar att nÀstan samtliga principer gÄr att identifiera i bÄda insatserna. Det fanns ocksÄ mÄnga likheter mellan insatsernas logistikorganisation.
Den romerska arméns logistik - utifrÄn verk av Caesar, Tacitus och Ammianus Marcellinus
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur den romerska arméns logistik fungerade och vad för slags mat den romerska legionÀren Ät i fÀlt. Den tidsperiod uppsatsen behandlar Àr 50 f. Kr, 100 e. Kr och 350/70 e. Kr.
Den romerska arméns logistik - utifrÄn verk av Caesar, Tacitus och Ammianus Marcellinus
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur den romerska arméns logistik fungerade och vad för slags mat den romerska legionÀren Ät i fÀlt. Den tidsperiod uppsatsen behandlar Àr 50 f. Kr, 100 e. Kr och 350/70 e. Kr.
Riktlinjer för elektronisk handel i mindre företag
Uppsatsen behandlar mindre företags införande och anvÀndande av elektronisk handel. UtifrÄn teorier för elektronisk handel har vi sammanstÀllt riktlinjer som tillsammans utgör ett nytt teoretiskt ramverk. Under författandet av uppsatsen har ramverket kontrollerats och delvis förfinats utifrÄn vÄr empiriska studie och genomförda analys. Ramverket innefattar mindre företags införande och anvÀndande av elektronisk handel. Uppsatsen framhÀver riktlinjer angÄende elektronisk handel som mindre företag bör ta hÀnsyn till.
Vad Àr logistik?
NÀr man studerar logistik finner man att det Àr ett mÄngdimensionellt omrÄde sett bÄde ur civiltoch militÀrt perspektiv. Man finner att begreppet logistik anvÀnds i stor omfattning i dagenssamhÀlle och kan betecknas som ett modeord. Ser man till svensk försvarsmakt, kan man undersenare Är se en snabb utveckling och förÀndring avseende uppgifter och struktur och dÀr sÀkerhetspolitiskaförÀndringar i omvÀrlden pÄverkar pÄ olika sÀtt. Detta inverkar Àven pÄ logistikfunktionensom mÄste anpassa sitt funktionsomrÄde utifrÄn de nya uppgifterna.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva likheter och olikheter mellan Rysslands, Sveriges ochNATO:s logistikfunktioner avseende; syfte och definition, ingÄende delfunktioner och delfunktionernasorganisatoriska koppling. Studien har genomförts utifrÄn operativ och strategisk nivÄoch endast den militÀra logistikfunktionen har studerats.
ExpeditionÀra operationer, snabbinsatser och logistik
Försvarsmakter genomgÄr en transformerning som en följd av omvÀrldsutvecklingen. Dessutomhar EU ambitioner att spela en större och aktivare roll. Transformeringen innebÀr en utvecklingmot att delta i snabba och kortsiktiga operationer. Detta innebÀr förmÄga till expeditionÀraoperationer och snabbinsatser vilket stÀller mÄnga krav, ett av dem Àr inom logistikens omrÄde.En fungerande logistik Àr en förutsÀttning.Syftet Àr att undersöka vilka kriterier som krÀvs för att genomföra expeditionÀra operationer ochsnabbinsatser med fokus pÄ logistik.Uppsatsen Àr en beskrivande studie bestÄende av en kvalitativ textanalys av begreppenexpeditionÀra operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt enkvalitativ textanalys av tvÄ fallstudier, brittiska Operation Palliser i maj 2000 och det svenskadeltagandet i Tchad-insatsen 2008, följt av en analys dÀr kriterierna operationaliseras pÄfallstudierna.Resultatet definierar ett antal kriterier samt anger ett antal slutsatser som mÄste uppfyllasavseende innehÄll och ÄtgÀrder för att förmÄgan till expeditionÀra operationer, snabbinsatser ochlogistik ska vara möjlig. Slutsatserna Àr bland annat att kunna lÀmna sitt omrÄde, disponerandetav tiden samt att logistiken mÄste vara med frÄn början med en gemensam logistik..
För en grÀnslös logistik och arena i tiden!
Syftet med uppsatsen Àr att studera i vilken omfattning teorin för den grÀnslösaorganisationen kan appliceras och förbÀttra FMLOG: s förmÄga att stödja Försvarsmaktensinternationella insatser samt att besvara pÄ vilket sÀtt ?Den grÀnslösa organisationen?pÄverkar Försvarsmaktens Logistikorganisation genom att besvara följande frÄgor:1. I vilken grad pÄverkar Försvarsbeslut 2004 Förvarsmaktens logistik organisation?2. I vilken grad kan Försvarsmaktens logistik göras till grÀnslös organisation?För att besvara dessa frÄgor har gjorts en litteraturstudie och en enkÀtundersökning, somteoretisk koppling har anvÀnts Ron Ashkenas ?Den grÀnslösa organisationen?.Av uppsatsens resultat framgÄr att det finns möjlighet att applicera den grÀnslösaorganisationsteorin pÄ Försvarsmaktens logistikorganisation.
Informationsflöden i e-logistik : En studie av elektroniskt informationsutbyte i den nya logistiken
Elektroniska affÀrer mellan företag har skapat en ny generation av logistik, e-logistiken. I e-logistiken Àr kraven pÄ informations- och kunskapstillgÀnglighet större Àn pÄ fysiska resurser. E-logistik bygger pÄ att ha tillgÄng till rÀtt information pÄ rÀtt plats i rÀtt tid. Det Àr dÀrför viktigt att ha en sÄ klar bild som möjligt av informationsutbyten i logistikprocesserna. Detta arbete syftar pÄ att belysa vilka informationsflödena Àr i dagens e-logistik, samt vilka aspekter Àr viktiga att beakta med avseende pÄ elektroniska informationsflöden i e-logistiken?En tÀnkbar uppdelning av informationsflödena i e-logistik Àr före, under och efter transport.
Optimering mot den operativa miljön - en studie av logistik i stabiliseringsoperationer
SammandragStudien omfattar ÀmnesomrÄdena operativ miljö i instabila stater, tillsammans med militÀr operativ och taktisk logistik. Eftersom den operativa miljön och ocksÄ syftet med det militÀra maktmedlet i viktiga avseenden Àr sÀrskiljande vid stabiliseringsoperationer, i jÀmförelse med reguljÀr krigföring, innebÀr detta att Àven anpassningsbehoven för logistiken förÀndras.Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur logistik kan utformas vid stabiliseringsoperationer, för att dÀrefter teoretiskt bidra till en logistik som Àr anpassad för de generiska dragen i denna typ av operativ miljö.Empirin till studien Àr framtagen frÄn vÀsterlÀndska operativa och taktiska stabiliseringsdoktriner och teorin Àr hÀmtad frÄn Moshe Kress Operational Logistics. Analysen genomförs med ett logistiksystems operationaliserade kriterier, och redovisar de framtrÀdande anpassningsbehoven för varje skede i operationen.Resultatet visar att det framtrÀdande behovet Àr att sÀkerstÀlla kontinuitet i flödet, vilket förutsÀtter operativ flexibilitet. Undantaget Àr Secure-skedet dÀr tillgÀnglighet, som i sin tur förutsÀtter överlevnadsförmÄga, Àr det framtrÀdande för att optimera logistiksystemet. En viktig slutsats Àr att Hold-skedet sannolikt innebÀr störst behov av anpassning och kapacitet i ett operativt logistiksystem, sett till operationen som helhet.Nyckelord: Stabiliseringsoperation, operativ miljö, logistik, Comprehensive Approach Antal ord: 17967 (18192).
Den stora parameterjakten : Riktlinjer för skapande av en artikelklassificering ur ett logistiskt perspektiv
Effektiv logistik Àr ofta nyckeln bakom framgÄngsrika företag. DÄ logistik Àr ett vÀldigt komplext problemomrÄde har det blivit nödvÀndigt att utveckla intelligenta system som hjÀlpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar Àr ett sÄdant system, vilket ska underlÀtta att flytta fokus frÄn den enskilda artikeln till artiklar som krÀver extra mycket uppmÀrksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsomrÄdet de senaste Ären. Denna har dock varit av ren matematisk karaktÀr dÀr olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrÄn en samling parametrar. Hur parametrarna vÀljs och vilka implikationer valet av matematisk modell fÄr Àr Ànnu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.
Corporate Social Responsibility som förtroendeskapande faktor - En studie om AA Logistik VÀsterÄs
FrÄgestÀllningar: Hur pÄverkas kundens förtroende till AA Logistik VÀsterÄs av AA Logistik VÀsterÄs CSR-arbete?Hur pÄverkas kundens förtroende till AA Logistik VÀsterÄs av kundens förvÀntningar pÄ AA Logistik VÀsterÄs CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur kundens förtroende till sin transportleverantör pÄverkas av leverantörens CSR-arbete, samt hur förtroendet pÄverkas av kundens förvÀntningar pÄ leverantörens CSR-arbete.Slutsats: Studien visar att transportleverantörens CSR-arbete pÄverkar kundens förtroende för leverantören positivt. I tvÄ av de undersökta kundrelationerna finns det inte nÄgra upplevda brister angÄende nÄgon av komponenterna delade vÀrderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. I den tredje kundrelationen finns mindre brister angÄende komponenterna kommunikation och opportunistiskt beteende, men de Àr förknippade med en sÄ liten del av relationen att det inte har nÄgon större betydelse för hur det pÄverkar förtroendet frÄn kund till leverantör. Att en stor majoritet av förvÀntningarna hos kunderna har uppfyllts gÀllande CSR-arbetet, styrker pÄstÄendet om att CSR-arbetet pÄverkar förtroendet positivt ytterligare..