Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan pÄverka beslutet om att anmÀla eller inte vid misstanke om barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingÄende artiklar.Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad pÄ femton vetenskapliga artiklar som söktes frÄn databaserna Pubmed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor kÀnner sig osÀkra nÀr tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestÀmde sig för att anmÀla. Sjuksköterskor var bekvÀma i sina observationer nÀr arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmÀla misstanke om barnmisshandel. Faktorer som visade sig pÄverka sjuksköterskans beslut om att anmÀla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, sjÀlvförtroende, attityder och instÀllning.Slutsats: Screening för barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd frÄn kollegor samt utbildning inom omrÄdet behövs..

Förberedelseklasser Àr nÄgot som blir allt mer vanligt i dagens skolor. SÄ snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna pÄ skolan. I lÀroplanen stÄr det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmÀnna riktlinjer för utbildning av nyanlÀnda elever. Genom en kvalitativ studie pÄ KörsbÀrsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.

Problem Är ISO standarder nĂ„got intressant för alla företag? Syfte Förklara vad ISO standarderna Ă€r, intresse, spridning och hur det prioriteras i företag.Förklara varför företag vĂ€ljer att inte certifierar sig, utan anvĂ€nder sig av standardernas riktlinjer. AvgrĂ€nsningar Det finns mĂ„nga standarder, men vi har valt att gĂ„ djupare in pĂ„ ISO 9 000, ISO 14 000 och ISO 17 000. Vi vill se hur företag förhĂ„ller sig till certifieringarna mot de olika standarderna. Metod För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen har vi utifrĂ„n bĂ„de primĂ€r och sekundĂ€rdata, inhĂ€mtat material för att redogöra och beskriva varför företag anvĂ€nder sig av de tre standarderna. Genom en enkĂ€tundersökning med nyckelpersoner inom de fyra utvalda företagen har vi samlat in data för att kunna analysera. SlutsatsArbetet har lett fram till att vi kan urskilja vissa samband. ? Företag vĂ€ljer hellre att anvĂ€nda sig av standardernas riktlinjer istĂ€llet för att certifiera sig.? Externa och interna intressenter har inga höga krav pĂ„ företaget nĂ€r det gĂ€ller certifiering mot standarderna, i synnerhet ISO 14 000 och ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att göra egna informationssĂ€kerhetssystem istĂ€llet för att certifiera sig mot ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att avvakta med certifiering mot ISO 17 000, tills marknaden krĂ€ver det..

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur tvÄ företag, som agerar pÄ samma geografiska marknad, valt att arbeta mot sina kunder och uppföljning av densammes effekter för att sedan stÀlla upp riktlinjer för hur ett bostadsföretag bör arbeta i den förÀndrade marknadssituation som idag rÄder..

HemsjukvĂ„rdens arbete utgĂ„r frĂ„n teamarbete med patienten i fokus dĂ€r distriktssköterskan samarbetar med flera aktörer för att samordna vĂ„rden. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor upplever samarbetet med olika professioner inom den kommunaliserade hemsjukvĂ„rden. Åtta distriktssköterskor i fyra norrbottniska kommuner intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i fem kategorier; Bristen pĂ„ riktlinjer i en ny organisation, AnvĂ€ndning av olika datasystem komplicerar det dagliga arbetet, Bristande kommunikation pĂ„verkar arbetet i hemsjukvĂ„rden, Arbeta tillsammans med patienten i fokus och Tiden Ă€r av betydelse för att kunna samarbeta. Resultatet visar att distriktssköterskor upplevde att samarbetet i den kommunaliserade hemsjukvĂ„rden var bristande nĂ€r det fattas tydliga riktlinjer och rutiner.

Titel Politisk opinionsbildning i gymnasieskolanFörfattare Marcus TapaninenKurs InterdisciplinÀr C-uppsats, Medie- ochkommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2010Handledare Jan StridSyfte Att undersöka hur den politiska opinionsbildningen i Göteborgs gymnasieskolor ser ut, samt undersöka hurregelverket kring bemötandet av politiska partier ser ut föratt kunna ge riktlinjer för hur man som lÀrare skall agera nÀr man sjÀlv kommer i kontakt med dessa frÄgor.Metod Kvalitativa intervjuer med fem rektorer för gymnasieskolor iGöteborg.Huvudresultat Resultatet visar att skolorna bedriver ett aktivtdemokratiarbete med ett deltagardemokratiskt perspektiv ochlÄter politiker komma till tals inom den verksamhet somskolan bedriver. Det visar ocksÄ att det finns en störreklarhet bland skolledningen vad det Àr för regler som gÀllerkring detta till skillnad frÄn den rapport som kom frÄnUtbildningsdepartementet i februari 2010. Hur den politiskaopinionsbildningen sker inför valet 2010. Samt undersöktvilka regler man som framtida lÀrare har att gÄ efter och serhur dessa riktlinjer appliceras ute i den verksamheten..

Mobila enheter sÄsom bÀrbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssÀkerhet byggts upp föratt skydda organisationer frÄn attacker utifrÄn, men nu mÄste man Àven skyddaorganisationen inifrÄn. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsÀtts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan pÄ nytt föras in i organisationensnÀtverk. BasnivÄ för informationssÀkerhet, BITS Àr riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.

Detta Àr en studie som undersöker om vÄra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i VÀrmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrÄn sin verksamhet kopplad till VÀrmlands ansvar.GenomgÄng har gjorts av ansökningar om medel hos LÀnsstyrelsen samt av rapporter till LÀnsstyrelsen om vad man gjort för erhÄllna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstÄnd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har Àndrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten Àr inte entydiga utan visar pÄ skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd pÄ frÄgorna.HuvudfrÄgan Àr om VÀrmland utifrÄn föreliggande redovisning kan sÀgas vara ett frisklÀn eller ett risklÀn.Svaret Àr inte klart och entydigt men pekar mot att VÀrmland Àr mer ett frisklÀn Àn ett risklÀn..

BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hÀlso- och sjukvÄrden och Àr idag en av de vanligaste vÄrdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner Àr den enskilt viktigaste ÄtgÀrden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan pÄverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide anvÀndes som stöd vid intervjuerna.

Modebloggar ses oftast som en positiv kÀlla till information och inspiration. Unga tjejer Àr de mest frekventa blogglÀsarna och enligt tidigare forskning har blogglÀsande en central betydelse för uppbyggnaden av unga kvinnors identitet. Syftet med studien Àr att undersöka vilka riktlinjer för identitetsskapande som modebloggarna ger samt pÄ vilket sÀtt modebloggarna vÀgleder individen till konsumtionssamhÀllet. Metoden utgörs av den kvalitativa innehÄllsanalysen, vilket syftar pÄ att blottlÀgga hur medietexter omedvetetreproducerar sÀrskilda dominerande normer och förestÀllningar. Resultatet visar i stora drag att olika konsumtionsbaserade teman som individualitet, karriÀr, lycka och effektivitet genomsyrar modebloggarna.

Detta arbete har haft som mÄlsÀttning att belysa och behandla möjligheter och problem vid utformande av informationsstrukturer i intranÀtsammanhang. Arbetet har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter i Skövde. En fallstudie har gjorts dÀr Volvos intranÀt utvÀrderats. Dessutom har ett experiment genomförts dÀr samband mellan katalog- och lÀnkstruktur klargjorts. Undersökningens syfte Àr att uppnÄ en lÀnkstruktur som tillÄter anvÀndarna att utföra sitt arbete effektivt och att uppnÄ en katalogstruktur som inte Àr förÀndringsbenÀgen.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som anvÀnds i uppsatsen Àr institutionell teori, intressentteori men Àven Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken Àr att med hjÀlp av dessa teorier kunna analysera innehÄllet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin bestÄr av tre delar dÀr den första och andra delen utgörs av innehÄllsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus pÄ uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmÀnt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillÀmpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men ocksÄ fÄr att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstÀrks varumÀrket och överlevnadsförmÄgan ökar..

Det diskuteras allt mer om vÄr pÄverkan pÄ omgivningen och hur vi arbetar för att framtida generationer skall ha samma möjligheter som vi haft till att tillfredsstÀlla sina behov. DÀrav har kraven om en utförligare redovisning uppstÄtt dÀr företag skall visa upp dess sociala och miljömÀssiga arbete sÄvÀl som det ekonomiska. MÄnga större företag har börjat upprÀtta nÄgon form av hÄllbarhetsredovisning dÀr sociala, ekonomiska och miljömÀssiga aspekter behandlas. Det har dock uppstÄtt viss kritik mot hÄllbarhetsredovisningen dÄ den fortfarande Àr frivillig och dÀr trovÀrdigheten och legitimiteten i redovisningen ifrÄgasÀtts. GRI Àr en organisation som upprÀttat riktlinjer för hÄllbarhetsredovisning och som alla slags företag skall ha möjlighet att anvÀnda för att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning.

Uppsatsen behandlar lÀroplansförÀndring i grundskolan kontra samhÀllsförÀndring i Sverige mellan Ären 1969 och 1994, dÄ tre lÀroplaner ges ut. Syftet Àr bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhÀllsförÀndringen kommer till uttryck i lÀroplanerna och om det finns förÀndringar i samhÀllet som man skulle förvÀntat sig speglas i lÀroplanerna, men som inte kommer till uttryck. PÄ ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och dÀrefter lÀroplanernas innehÄll. Metoden som anvÀnds Àr hypotetiskt - deduktiv, dÀr undersökningen utgÄr frÄn en hypotes. För att begrÀnsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt pÄ det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

MedellivslÀngden har ökat i Sverige sedan 1860- talet, detta leder till att den Àldre befolkningen ökar i samma takt. DÄ vÄrddygnen pÄ sjukhus kraftigt minskat lÀggs det mer ansvar pÄ primÀrvÄrd och kommunal vÄrd. Problemet Àr att dessa sjukvÄrdsinrÀttningar har en lÀngre kommunikationsvÀg kring en patient och har svÄrare att genomföra snabba förÀndringar, nÀr det gÀller medicinering eller förÀndrade omvÄrdnadsÄtgÀrder. MÄnga Àldre patienter Àr undermedicinerade vad gÀller smÀrtlindring och det trögare kommunikationsnÀtet gör det besvÀrligare att ÄtgÀrda problemet. I bakgrunden beskrivs vilka olika faktorer som kan pÄverka upplevelsen av smÀrta, vad lÄngvarig somatisk smÀrta Àr samt vilket ansvar sjuksköterskan har.