Studien sammanfattar uppbyggnaden av denna hemsida, dÀr forskningen lÄg pÄ att veta vilken typ av mÄlgrupp som skulle besöka hemsidan med syftet att vara arbetssökande. Dessutom att ta reda pÄ hur hemsidan skulle bli tilltalande genom att Äterspegla personlighet och emotion för mÄlgruppen pÄ ett tilltalande sÀtt. Studien genomfördes med hjÀlp av att ta reda pÄ riktlinjer inom webbdesign, analysering av andras hemsidor tillsammans med information om mÄlgruppen. Resultatet blev en fÀrdig producerad hemsida som Äterspeglar personlighet och emotion till mÄlgruppen pÄ ett tilltalande sÀtt enligt riktlinjerna som följts med vissa avvikelser, samt att analyseringen tagits i Ätanke till resultatet. .

HÄllbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste Ären. Organisationen GlobalReporting Initiative pÄbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hÄllbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fÄtt stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fÄtt ett betydelsefullt verktyg att anvÀnda i sin rapportering av det hÄllbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom nÀrliggande Àmnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som pÄverkar innehÄll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk.

Som IT-företag har man ett behov av att laborera med den teknik man levererar till sina kunder. För att öka effektiviteten i dessa laborationsmiljöer bör man strÀva efter att minska genomförandetiden för de olika arbetsmoment som ingÄr i labo-rationerna. TDC, som levererar kommunikationslösningar, har en laborationsmiljö pÄ sitt kontor i VÀxjö. Arbetet innefattar tidsödande ominstallationer av servrar. Ett annat problem Àr att man i dagslÀget ofta fysiskt mÄste befinna sig i laborat-ionsmiljön vilket begrÀnsar arbetet dÄ personer som inte befinner sig pÄ samma kontor inte kan anvÀnda utrustningen.

Syfte: Bakgrunden till uppsatsen har sitt ursprung i de anmÀlningar som görs mot fastighetsmÀklare dÀr en stor del av dessa anmÀlningar rör bristande information till parterna. AnmÀlningarna skapar, enligt oss, ett sÀmre förtroende för fastighetsmÀklarna dÄ anmÀlningar kan lyftas fram som nÄgot konkret i media. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en tydligare bild och ökad förstÄelse för hur fastighetsmÀklare arbetar rörande 16 § FastighetsmÀklarlagen. Om fastighetsmÀklarens information till parterna har brister Àr vÄr förhoppning att kunna belysa dessa för att i förlÀngningen kunna minska anmÀlningar mot fastighetsmÀklare.VÄr huvudfrÄga i denna uppsats Àr: Hur arbetar fastighetsmÀklare med att ge köpare och sÀljare de rÄd och upplysningar de behöver i samband med överlÄtelsen enligt 16 § FastighetsmÀklarlagen, brister arbetet nÄgonstans?Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod.

BAKGRUND:Var skolledare vÀljer att förlÀgga skolans avslutningar vid terminsuppehÄllen kan hÀrledas till vissa pÄverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor mÄste förhÄlla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rÀttsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering Àr ledaren för den enskilda skolan Älagd att i högre grad fatta egna beslut Àn vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har lÀnge fungerat som en maktfaktor betrÀffande den svenska skolgÄngen. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgÄtt har dock kyrkans inflytande minskat markant.

Denna kandidatuppsats unders?ker hur L?nsstyrelsen tolkar penningtv?ttslagen och hur redovisningsbyr?er har brustit i sin hantering mellan 2018 och 2023. Genom en omfattande dokumentanalys av sanktionsbesluten utgivna av L?nsstyrelsen i den valda perioden identifierar vi ett antal ?terkommande brister i byr?ernas implementering av lagen, s?rskilt g?llande verksamhetsanpassning, dokumentation och analys. Studien belyser en tydlig diskrepans mellan L?nsstyrelsens, byr?ernas och branschorganisationernas tolkning och till?mpning av penningtv?ttslagen.

Vi har skapat en unik pysselbok. En bok som bÄde innehÄller pedagogiska och underhÄllande pyssel. I denna dokumentation kan du lÀsa om hur vÄr skapandeprocess har sett ut, vilka olika vÀgar vi har gÄtt för att nÄ vÄrt mÄl. Arbetet har utgÄtt ifrÄn tvÄ olika syften dÀr vi har sökt efter riktlinjer för hur man grafiskt kan utforma en pysselbok och vi har undersökt hur innehÄllet i en sÄdan kan utvecklas. TvÄ kvalitativa intervjuer utfördes, en intervju med Skandinaviens ledande mediekoncern, Egmont KÀrnan och en annan med en barnpedagog, vi har Àven studerat marknadssituationen.

Eftersom webbokningssystem kan ge stora fördelar för feedback och valmöjligheter jÀmfört med övriga bokningstekniker, Àr detta ett sÀtt att boka pÄ som allt fler mÀnniskor vÀljer. I de webbokningssystem som existerar idag finns det dock flera brister, dels beroende pÄ att de ser ganska olika ut beroende pÄ vilket företag som stÄr för dem och dels dÀrför att inte alla möjliga funktioner utnyttjas. I detta examensarbete har det dÀrför genom intervjuer och enkÀter undersökts hur anvÀndarna vill att ett webbokningssystem ska se ut och vilka funktioner som ska finnas. De slutsatser som har arbetats fram Àr antalet sidor ett webbokningssystem bör vara uppbyggt av samt om och hur olika funktioner bör anvÀndas i ett webbokningssystem, och hur dessa i sÄ fall ska se ut. De resultat som framtagits i arbetet ger goda riktlinjer om hur ett webbokningssystem bör se ut och kan anvÀndas som en guide för uppbyggnaden av webbokningssystem.

Inom ramen för mentorskap finns skilda meningar och förvÀntningar bland elever och lÀrare. I alla former av mentorsrelationer kan faktorer som dessa leda till missnöje hos bÄda parter, sÀrskilt om det inte finns nÄgra uttalade riktlinjer. Forskningen beskriver mentorskap pÄ ett sÀtt som inte blir en realistisk verklighet i skolan idag. Mentorer tycker att de aldrig fÄr tiden att rÀcka till, och elever fÄr uppfattningen av att det Àr onödigt eller meningslöst med mentorskap, samt att de dÄ inte fÄr det stöd och den handledning de behöver för att nÄ högre mÄl. Genom att kombinera en vÀlstrukturerad enkÀtundersökning bland bÄde lÀrare och elever och intervjuer kan undersökningen förtydliga och ge konkreta svar pÄ hur vi kan jobba effektivare för att mentorskapet ska fylla sin funktion och vara sÄ givande som möjligt för alla inblandade..

AbstractTitle: Communicating Ethics ? An Analysis of Ethical Codes in Sweden?s Largest Banks( Att kommunicera etik ? en analys av de svenska storbankernas etiska riktlinjer)Number of pages: 49 (without enclosures)Author: Karolina SvenssonTutor: Peder HĂ„rd af SegerstadCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: The main purpose it to answer the main question how Sweden?s largest banks are communicating ethics externally? This question generates a number of questions with relevance to the purpose and subject of this thesis. The ambition is to answer all of these questions in order to achieve the main purpose.Material/Method: The method used for this study is a qualitative text analysis. Applying this method is also done through using a model presented by Norman Fairclough. This model belongs to the tradition of critical discourse analysis.

Kritik riktas till översiktsplanen som vĂ€gledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och lĂ„ngsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvĂ€ndning samt bebyggelseutveckling. Är dĂ€rmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrĂ„gasĂ€ttandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska anvĂ€ndning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnliga patienter med diagnosen reumatoid artrit upplever att leva med sjukdomen. Metoden var litteraturstudie dÀr nio vetenskapliga artiklar lÄg till grund, dessa granskades utifrÄn Polits m fl (2001) riktlinjer. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt Liv & Fuktionellt HÀlsotillstÄnd-modellen. Resultatet presenterades i fyra huvudteman och tio underteman som beskriver kvinnliga patienters upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Huvudteman var: fysiska upplevelser, psykiska upplevelser, psykosociala upplevelser och existentiella upplevelser.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur personal inom prim?rv?rden beskriver erfarenheter kring arbetet att bem?ta och identifiera tidiga tecken p??tst?rningsproblematik hos idrottande ungdomar. Samt belysa kunskapsl?get personal inom prim?rv?rden har kring ?tst?rningar hos unga idrottare.Metod: Studien har en kvalitativ design i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tre l?kare och tv? fysioterapeuter som arbetar inom prim?rv?rd.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriÀr, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsomrÄdet "RÄstablick" -industriomrÄdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av omrÄdet gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestÀmmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. DÀrefter följer en fördjupning om barriÀrer, trygghet och buller dÀr varje avsnitt innehÄller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av omrÄdet. UtifrÄn slutsatserna frÄn analysen har jag utarbetat riktlinjer för omrÄdet och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a.

Mindre samhÀllen som Àr starkt prÀglade av enskilda industrier Àr till stor del beroende av de arbetstillfÀllen industrin ger. DÄ svÀngningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfÀllen varierar, varierar Àven samhÀllets efterfrÄgan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhÀllsstruktur trots konjunktursvÀngningarna och minska samhÀllens pÄverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa nÀringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhÀlles identitet och attraktivitet Àr mycket viktiga i konjunkturkÀnsliga samhÀllen och detta kan frÀmja en arbetspendling istÀllet för flytt, dÄ platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer sÄ som vÀgar och jÀrnvÀgar Àr viktiga för att arbetspendlingen och dÀrmed Àven regionförstoring ska kunna ske.