Manuell sÀkerhetsgranskning av Linuxsystems konfigurationer Àr en tidskrÀvandeoch mödosam uppgift. Det existerar flera automatiserade verktyg som sÀger sigkunna underlÀtta arbetet, upptÀcka uppenbara sÀkerhetsrisker och genereraunderlag för manuella granskningar.I detta arbetet stÀller vi oss frÄgorna; ?Hur vÀl klarar befintliga verktyg, pÄ ettautomatiserat vis, att identifiera kritiska konfigurationsbrister i ett linuxsystem??och ?GÄr det att ta fram metoder som bÀttre identifierar dessa brister??. Arbetetundersöker detta genom att samla verktyg för automatisk auditing och testar dessa iavsiktligt sÄrbart konfigurerade testmiljöer baserade pÄ vedertagna riktlinjer försystemhÀrdning. Parallellt med detta tog vi ocksÄ ta fram förbÀttradeidentifieringsmetoder genom att utveckla ett eget verktyg som inkluderas iundersökningen..

Det förekommer ett eftersatt underhÄll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anlÀggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt UnderhÄllsskulden som Àmnar belysa problematiken. Begravningsplatser Àr en del av vÄrt kulturarv och deras kulturhistoriska vÀrden ska skyddas enligt 4 kap. kulturminneslagen. UnderhÄllet ska sÀkerstÀlla ett bevarande.

I följande rapport behandlas en analys av Axel Larsson MaskinaffĂ€r ABs datanĂ€tverk. En modell av nĂ€tverket togs fram för att ligga som grund för resterande arbete. Dokumenteringsmetoden UML anvĂ€ndes till de diagram som gjordes över nĂ€tverkets uppbyggnad. Datatrafiken i nĂ€tverket analyserade för att ta reda pĂ„ bandbreddsanvĂ€ndning vid normal och max belastning. Portspegling valdes som metod för att avlyssna nĂ€tverket och Wireshark anvĂ€ndes som verktyg vid insamling och undersökning av data.Även befintlig IT-policy undersöktes och förslag till en ny arbetades fram tillsammans med riktlinjer för vad man bör tĂ€nka pĂ„ vid framstĂ€llning av en IT-policy.Resultatet av dataanalysen visade pĂ„ att problemet som upplevts inte ligger i datanĂ€tverket utan i antingen servrar eller i CRM programmet Jeeves.TvĂ„ förslag pĂ„ IT-policy togs fram som redovisas i Appendix A..

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

VÄrdrelaterade infektioner Àr ett problem som kan innebÀra ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vÄrden. Inom operationssjukvÄrden finns riktlinjer som styr hur personalen ska agera pÄ ett patientsÀkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprÀtthÄlla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner och komplikationer. En riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde riktlinjen.Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare Àn vad som kan anses vara nödvÀndigt.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka socialtjÀnstens förutsÀttningar att samtala med barn inom ramen för barnavÄrdsutredningar. Studiens utgÄngspunkt Àr att undersöka socialsekreterares upplevelser av de potentiella effekter som den lagÀndring som trÀdde ikraft den första augusti 2010 kan ha medfört i det praktiska barnavÄrdsutredande arbetet. Genom lagÀndringen som stadgas i 11 kap. 10 § socialtjÀnstlagen har socialtjÀnsten givits befogenhet att samtala med barn utan vÄrdnadshavares samtycke. Syftet med lagÀndringen beskrivs utifrÄn dess förarbeten vara att stÀrka barnperspektivet, barnets perspektiv och principen om barnets bÀsta.

Undersöknings syfte var att nÀrmare ta reda pÄ hur ett grafiskt grÀnssnitt för en och samma webbplats lÀmpligt kan anpassas för att ge en likvÀrdigt god anvÀndarupplevelse oberoende anvÀndaren anvÀnder sig av en vanlig dator eller en tablet.För att undersöka problemlösande designmönster prövades en teorisyntes baserad pÄ befÀsta anvÀndbarhetslÀror, sÄ som metoder för visibility, affordance, mapping, begrÀnsningar och feedback samt tekniker för grafisk grÀnssnittsdesign och navigation mot en fallstudie.Fallstudien utgjorde en del av ett större projekt, att ta fram ett koncept för en webbplats avseende ett arkitekturmagasin, att vara kompatibel med sÄvÀl en desktop som en tablet avseende möjligheten att med gott resultat ta del av samma tjÀnstekoncept oberoende plattform.Fallstudien gjordes i flera steg genom att först skapa ett passande tjÀnstekoncept avseende webbplatsens syfte, för att sedan i iterationer skapa ett interaktions- och ett grafiskt ramverk. Under produktionen togs framför all tvÄ saker i beaktande; inputmöjligheter bÄde för desktop med mus och tablet med hand eller finger samt konceptuell modeller vad gÀllande navigation frÄn bÄde tablet och desktopbruk. Iterationerna avslutades med anvÀndartester dÀr fyra personer fick prova de framkomna koncepten.Resultatet och analysen av fallstudien pekar pÄ att det finns riktlinjer vilka en designer kan och eventuellt bör följa för att fÄ ett lyckat resultat.Bland dessa riktlinjer Àr finkÀnsligheten gÀllande input den klara skillnaden mellan en desktop med en mus och en tablet med pekskÀrm. DÀrför bör alla interaktiva objekt alltid utformas och placeras sÄ att de Àr lÀtta att aktivera oberoende metod för input.För ökad lÀsbarhet bör inte för liten text anvÀndas och dessutom tillkommer avvÀgning för navigation dÀr det Àr viktigt att inte fastna i gamla webbdesignkonventioner med djupa hierarkier, utan i stÀllet strÀva mot en informationsarkitektur som möjliggör för enkel översikt och navigering.Analysen visar Àven pÄ att överdÄdig grafik bör undvikas för att inte försÀtta anvÀndaren i en situation dÀr den behöver fundera över hur den ska göra nÄgot snarare Àn vad..

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam vĂ€rdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, vĂ€rderingar Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och undersöka hur en gemensam vĂ€rdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur implementeras och sprids visioner och vĂ€rderingar pĂ„ ett framgĂ„ngsrikt sĂ€tt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrĂ„n en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Med hĂ€nsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgĂ„ ifrĂ„n en hermeneutisk forskningsansats, dĂ€r tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB IDESTA Kök i Eskilstuna av tvÄ studenter pÄ MÀlardalens högskola. Examensarbetet ligger pÄ D-nivÄ och innefattar 30 högskolepoÀng. Uppdraget frÄn IDESTA innefattade att ta fram en ny vattenkanna i rostfritt stÄl för konsumentmarknaden för design produkter. Syftet med vattenkannan var att göra en marknadsintroduktion för en större produktserie bestÄende av kannor och kantiner. Vid utformning av vattenkannan var det viktigt att ta hÀnsyn till krav bÄde frÄn produktion och frÄn anvÀndare. IDESTA sökte en vattenkanna med ett estetiskt vackert utseende, problemfri anvÀndning och lÄg produktionskostnad. Den skulle dessutom urskilja sig pÄ frÄn konkurrenter och Àga en samhörighet med kannor och kantiner. MÄlet med examensarbete var att ritningar skulle tas fram för att företaget skulle kunna bygga en fullskalig prototyp. För att faststÀlla riktlinjer för vattenkannans design genomfördes först en informationsinsamling bestÄende av kundintervjuer, litteraturstudier, konkurrentanalyser, besök av IDESTA och besök pÄ mÀssor.

ABB Àr ett globalt företag med kontor och fabriker över hela vÀrlden och affÀrsenheten i Ludvika anses vara vÀrldscentrum för kraftöverföringsteknik. Enheten ABB Components i Ludvika har en avdelning som tillverkar kontrollskÄp till transformatorer, denna produkt kallas för TEC. Produkten började utvecklas 1999 och har funnits tillgÀnglig pÄ marknaden sedan 2002 i tvÄ olika modeller. Produktutvecklingen inom ABB ska ske effektivt och inom givna ramar för kvalitet, tid, kostnad och specifikationer. Det Àr Àven viktigt att hela företagets kompetens aktivt utnyttjas genom hela utvecklingsprocessen.

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

INTRODUKTION: Sexuell hÀlsa anses vara en viktig del av livet och nÀra förknippat med livskvalitet. En sjukdom som cancer och dess behandling kan pÄverka en persons sexualitet negativt. Patienter uttrycker ett behov av att fÄ information och samtal om sexualitet. Detta borde kunna tillgodoses av sjuksköterskor, dÄ kommunikation och hÀlsofrÀmjande arbete Àr en del av professionen enligt kompetensbeskrivningen. Behovet verkar dock inte bli tillfredsstÀllt i den utstrÀckning patienter önskar.

Larminstruktioner anvÀnds av vÀktare dÄ de ska Äka pÄ larmutryckning. En larminstruktion Àr ett papper innehÄllande information som kan vara viktigt för vÀktaren vid en larmutryckning, exempelvis kundens adress, koder och vÀgbeskrivning. Det Àr viktigt att dessa Àr lÀtta att förstÄ eftersom vÀktaren bör infinna sig pÄ platsen sÄ fort som möjligt efter att ett larm utlöst. Rapporten beskriver hur studien av företaget Securitas larminstruktioner har gÄtt till för att som slutligt mÄl ta fram en ny mall för larminstruktionerna. Undersökningen gjordes utifrÄn ett kognitivt och mÀnniska-dator interaktions (MDI) perspektiv och metoder som anvÀndes var heuristisk utvÀrdering och intervju.

Studien sammanfattar uppbyggnaden av denna hemsida, dÀr forskningen lÄg pÄ att veta vilken typ av mÄlgrupp som skulle besöka hemsidan med syftet att vara arbetssökande. Dessutom att ta reda pÄ hur hemsidan skulle bli tilltalande genom att Äterspegla personlighet och emotion för mÄlgruppen pÄ ett tilltalande sÀtt. Studien genomfördes med hjÀlp av att ta reda pÄ riktlinjer inom webbdesign, analysering av andras hemsidor tillsammans med information om mÄlgruppen. Resultatet blev en fÀrdig producerad hemsida som Äterspeglar personlighet och emotion till mÄlgruppen pÄ ett tilltalande sÀtt enligt riktlinjerna som följts med vissa avvikelser, samt att analyseringen tagits i Ätanke till resultatet. .

HÄllbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste Ären. Organisationen GlobalReporting Initiative pÄbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hÄllbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fÄtt stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fÄtt ett betydelsefullt verktyg att anvÀnda i sin rapportering av det hÄllbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom nÀrliggande Àmnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som pÄverkar innehÄll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk.