AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor i årskurs 4 med avseende på fonologisk och ortografisk förmåga.Metod: 107 pojkar och 100 flickor i årskurs 4 fördelade på 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mäta fonologisk och ortografisk förmåga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem läs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utläsas i såväl den lågpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mäter ordigenkänning, där flickorna uppvisade högre resultat. I den lågpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvärdiga eller något högre än flickornas på de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var däremot flickornas resultat likvärdiga eller något högre än pojkarnas.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer.

Tidigare har ämnet genus inte varit lika omdiskuterat som nu i vårt Svenska samhälle. Under de tio senaste åren har det också blivit fler barn i Sverige som tar del av förskolans verksamhet. Forskning och litteratur visar att pedagoger i förskolan bemöter pojkar och flickor olika utifrån ett omedvetet bemötande som grundar sig i förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara. Syftet med observationsstudie är att undersöka pedagogers bemötande av pojkar och flickor i tamburen på en förskola. För att uppfylla vårt syfte observerade vi pedagogers bemötande på två avdelningar med videoinspelningar vid av och påklädnadssituationer.

En skola för alla är en plats där alla elever ska kunna känna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jämställt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie är att ta reda på om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer när det gäller mobbning.Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frågeställningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv.Studien påvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning.

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

I denna studie har vi valt att undersöka huruvida eleverna i skolår fyra och fem upplever att läroböcker i naturvetenskap vänder sig till dem. Det vi ville undersöka var om det fanns någon skillnad i hur flickor och pojkar uppfattar läroboken i naturvetenskap, och om läroboken tog hänsyn till elevernas erfarenhetsvärld. Vi valde att intervjua elever från två olika skolor i södra Sverige. I vår undersökningsgrupp ingick 14 elever, varav sju flickor och sju pojkar. Vid intervjutillfällena fick eleverna parvis svara på frågor om bilder och text ur en läroboksserie i naturvetenskap för skolår 4-6, från slutet av 1990-talet.

This essay analyzes the scripts of the swedish plays Jösses flickor! Befrielsen är nära (Jeez girls! Liberation is at hand) from 1974 and Jösses flickor ? återkomsten (Jeez girls ? the return) from 2006. The analysis is done within the theoretical framework of political and feministic theatre. The essay also includes a discourse analysis of the reviews that were written about the plays and the debates that followed.The result shows that the feministic discourse has changed primarily in two ways. In the 1970's there was a large confidence in the collective, in the 2000's focus has shifted to the individual and tointersectional perspectives.

Författare: Git-Marie Nilsson och Annika Lindholm Titel: God morgon genus! Hur vi möter barnen ur ett genusperspektiv Uppsatsen är skriven utifrån ett genusperspektiv. Intresset för genusperspektivet väcktes i en kurs på Malmö högskola genom läsning av ?Lilla genushäftet? som är skrivet av Maria Hedlin. Undersökningen i uppsatsen genomfördes på en förskola genom att titta på mötet på morgonen, mellan pedagog och barn, ur ett genusperspektiv. Syftet med undersökningen var att studera om och hur genus skapas i förskolan.

Eftersom vi upplevt att flickor ofta underskattar sin förmåga och sina kunskaper i matematik har vi valt att fördjupa oss i vilka faktorer som påverkar flickors prestationer och förhållningssätt i ämnet matematik. Vi har låtit flickor ur en klass 8 och en klass 9 arbeta i tjejgrupp under tre veckor. De har fått besvara enkätfrågor dels före delningen och sedan veckovis under periodens gång. Sammanfattningsvis kan vi se en antydan till en positiv förändring i flickornas självförtroende och självskattning. Trots att vi inte har fått ett tydligt resultat utifrån vårt syfte har flickorna varit odelat positiva till att arbeta i tjejgrupp.

Leksaker har en stor och viktig del i barns uppväxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig själva och sin omgivning. Vi har studerat två leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framställs samt hur genus framställs i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har använt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildspråk som finns i reklambladen. Det vi sett är att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man låter traditionella roller styra. Flickor förväntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och åtråvärd medan pojkar förväntas att inte ha rosa leksaker, gå in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika..

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa forskningsintervjuer ta reda på hur flickor med utländsk bakgrund kan uppleva ett specifikt fotbollsprojekt som syftar till att öka deltagandet bland flickor med invandrarbakgrund. Syftet var även att undersöka vilken betydelse projektet kan ha för dem. Sex flickor med utländsk bakgrund som deltar i det specifika fotbollsprojektet ingick i studien. Av resultatet framkom att flickorna upplever att projektet har haft en stor betydelse för deras självuppfattning. Projektet har gett dem nya möjligheter att lära sig spela fotboll, träffa nya kompisar samt att vara mer fysiskt aktiva.

Studien beskriver och analyserar några pedagogers syn på likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleåldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med verksamma pedagoger. Frågeställningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild är svårare att upptäcka än hos pojkar. Detta beror på att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels är anpassade efter graden av hyperaktivitet.

Uppsatsen behandlar hur modet sprids till och mellan flickor i förtonåren, ett område som enligt oss hittills är otillräckligt utforskat. För att ringa in ämnet har vi valt att behandla kända teorier om både modespridning och generell spridning. Även teorier om barnkonsumtion behandlas i uppsatsen. För att komplettera dessa sekundära källor har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem flickor i åldern tio till tolv år. Under intervjuerna diskuterades hur flickorna får inspiration i sin modeadoption och vem som har störst betydelse för hur de uppfattar och tar till sig mode.

Vårt syfte är att klargöra huruvida den pedagogiska verksamheten lyckas med det jämställdhetsarbete som åläggs dem genom styrdokumenten. I denna undersökning har pedagoger och barn i en förskolegrupp och en klass i skolår 6 intervjuats och observerats. Både pedagoger och barn har tillfrågats om vad genus betyder för dem. Vidare har de fått svara på hur de tycker att jämställdhetsarbetet fungerar i verksamheten. De resultat vi fått stämmer överens med de vi funnit i tidigare undersökningar, att traditionella könsmönster finns rotade hos de flesta av oss.

Bakgrund: Ohälsotalen ökar och bristen på fysisk aktivitet är en bidragande faktor. Näridrottsplatser byggs för att främja befolkningens hälsa. Flickor har dock en hög frånvaro på näridrottsplatserna. Det är ett problem för samhällsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att få flickorna mer fysiskt aktiva. Det är värdefullt ur ett jämställdhets- och folkhälsoperspektiv att alla individer får ta del utav de hälsofrämjande arenor som finns att tillgå i samhället.