Arbetet har utvecklats utifrån min egen nyfikenhet och frustrationer över att se planprojekt påbörjas och sedan stanna upp i en tidig planprocess. En del fortsätter såklart men allt fler har börjat hamna i en sorts trend där de antingen läggs ner efter en lång tid av ovetande eller sakta börjar rinna ut i sanden, det vill säga in i ett tillstånd där planen varken är verksam eller nedlagd. Varför detta har börjat inträffa är den frågan som varit grunden till projektet. Varför genomförs ett projekt men inte ett annat? Denna fråga generar ju självklart följdfrågan om vem som har låtit detta kunna hända.

Uppsatsen behandlar balansen mellan EG-rätt och nationell processrätt. Genom att göra en grundlig utredning av artikel 234 samt att utreda vilka grunder som fanns för det motiverade yttrande kommissionen Riktade mot Sverige i anledning av svenska domstolars hantering av artikel 234 vill jag visa på den beroendeställning som finns mellan nationella domstolar och EG-domstolen. Uppsatsen belyser också de svårigheter ett system, som bygger på förtroende och i stort sett saknar sanktioner, utsätts för när det utmanas av någon sida.De frågor som behandlas i uppsatsen är: Var den kritik som Riktades mot Sverige avseende tillämpningen av artikel 234 befogad? Vilken betydelse hade den lagändring, som genomfördes efter kritiken, för kommissionens beslut att avsluta ärendet? Har de lagstiftningsåtgärder som genomfördes i samband med kritiken någon effekt på den faktiska tillämpningen av artikel 234 i svenska domstolar? Finns det sanktioner mot en medlemsstat om ett brott mot artikel 234 kan konstateras? Vilken betydelse har artikel 234 för det fortsatta samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna?EG-rätten är sedan Sveriges inträde i Europeiska unionen en del av den svenska rättsordningen. För att det EG-rättsliga systemet skall fungera förutsätts ett fungerande samarbete mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna.

Arbetet har utvecklats utifrån min egen nyfikenhet och frustrationer över att se planprojekt påbörjas och sedan stanna upp i en tidig planprocess. En del fortsätter såklart men allt fler har börjat hamna i en sorts trend där de antingen läggs ner efter en lång tid av ovetande eller sakta börjar rinna ut i sanden, det vill säga in i ett tillstånd där planen varken är verksam eller nedlagd. Varför detta har börjat inträffa är den frågan som varit grunden till projektet. Varför genomförs ett projekt men inte ett annat? Denna fråga generar ju självklart följdfrågan om vem som har låtit detta kunna hända.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av rådande teoribildning gällande varumärkesuppbyggnad ur märkesinnehavarperspektiv. Uppsatsen uppkom ur tesen att det i dagens globaliserade ekonomi räcker det inte alltid med varor och tjänster i sig själv som effektiva konkurrensmedel och att det därför har blivit av allt större vikt att företagen aktivt arbetar med varumärken. Teoribildningen redovisas med hjälp av två mera ingående teoripresentationer. Därefter testas teorin på deduktiv väg genom en kvalitativ studie av varumärket "Hästens". Den teoretiska delen av arbetet är därför av beskrivande natur, medan den empiriska delen tolkas in i flera modeller och är av kontrollerande art.

Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot några få urbana regioner där den ekonomiska tillväxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invånare allt färre och äldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet då färre måste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istället för att försöka öka sin befolkning, först och främst bör inrikta sig på att hushålla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjälp av Riktade flyttningar, är det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnå en hållbar stadsplanering underlättas.

Idag domineras bränsleanvändningen av bensin och diesel i fordon. Användningen av bensin minskar till förmån för nya energibärare. De nya energibärare som tas upp i rapporten är batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vätgas, naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibärarna är det idag E85 som är mest använt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibärarna har egenskaper som skiljer sig från de vanliga bränslena, bensin och diesel.

Historiskt sett har den Svenska värmemarknaden dominerats av fjärrvärmen som i princip varit det enda kostnadseffektiva alternativet där det funnits tillgängligt. På senare tid har dock spelreglerna börjat på att förändras, bland annat på grund av värmepumparnas intåg, en förändrad energipolitik och ökade kundkrav ? vilket har lett till en mer konkurrensutsatt marknad. Denna studie syftar till att både kvantitativt och kvalitativt analysera fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningstekniker, med fokus på segmenten flerbostadshus, övriga- samt offentliga lokaler.Efter en inledande marknadsundersökning bedömdes värmepumpar i kombination med el eller fjärrvärme, samt pellets i kombination med RME, kunna vara konkurrenskraftiga med fjärrvärme. Därefter beräknades livscykelkostnaden för dessa värmesystem för en generell fastighet som en funktion av dess energibehov och utnyttjningstid, samt för ett antal typanvändare.

Anhöriga bär en stor del av ansvaret för äldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sällan anhörigas roll eller samhällets ansvar för anhöriga. Hemvårdsbidrag är ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinärt boende för att betala en anhörig för utförd hjälp i hemmet. Vilka effekter ett hemvårdsbidrag får som stöd för anhöriga problematiseras sällan. Är det så att pengarna fungerar som ett stöd eller är det ett sätt för samhället att fly från sitt ansvar? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera några biståndsbedömares syn på vem som har ansvar för äldres omsorg; samhället eller anhöriga? Vidare är syftet att studera biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag, hur hemvårdsbidraget påverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende på i vilken typ av stadsdel biståndsbedömarna arbetar. I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas åtta biståndsbedömare i åtta olika stadsdelar i Göteborg.

Product development cycles become shorter and shorter. The time from idea to market has become an important competitive factor. Despite this, methods used for making the product development process faster are surrounded with uncertainty about their efficiency. The purpose of the thesis is to describe the pros and cons of ?best practice? methods for shortening lead times and how these methods effect the lead times in research and development.

Ungdom, lärdom och mandom under 1800-talets andra hälft och långt in på 1900-talet innebar att landets manliga skolelever, från 1863, ålades att i den ordinarie skolan delta, inte bara i gymnastik, utan också i militära vapenövningar. Drivkraften för detta var dels de nationalistiska strömningar som var starka under denna period, dels det manlighetsideal som då också rådde och som innebar att mannen beskyddar, kvinnor och barn blir beskyddade.Vapenövningar för skolungdom hade startat långt innan år 1863 i vissa skolor. Först ut i landet var Linköpings högra allmänna läroverk, där redan år 1834 undervisades i ?krigskonstens första grunder?. Andra orter med skolor som tidigt började med vapenövningar var Göteborg, Karlstad, Uddevalla och Örebro.För att understöja de militära vapenövningarna i Stockholms folkskolor bildades 1868 i Stockholm FBSV (Föreningen för befrämjandet av skolungdomens vapenövningar).

Den dag ett börsnoterat företag skall offentliggöra sin årsredovisning är alla externa intressenters strålkastare Riktade mot just det företaget, vilket brukar medföra en viss uppståndelse. Scenariot brukar vara att VD:n berättar hur verksamheten har utvecklats, och i var mans hand återfinns en årsredovisning till utformningen likt ett tjockt magasin med tidsriktig design. Men vad hittar vi mellan dessa pärmar och vad är det för siffror VD:n talar om? Balansräkning, noter, förvaltningsberättelse, finansieringsanalys och resultaträkning är de delar som enligt ÅRL skall ingå i företagets årsredovisning. Resultaträkningens uppgift är att förmedla resultatet för den gångna perioden och i FAR rekommenderas att följande resultatmått skall förmedlas i ett företags årsredovisning:  Bruttoresultat Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Årets resultat Enligt ÅRL:s uppställningsform krävs det dock endast att årets resultat redovisas i resultaträkningen.

SammanfattningTitel: ?Kan du leva på halva din lön? ? En studie om pensionssparande ur ett marknadsföringsperspektiv? Seminariedatum: Torsdag, 31 maj 2007 Ämne/kurs: Företagsekonomi C, Kandidatuppsats, 10 p Författare: Lina Pettersson, Sofia Svensson Handledare: Anneli Linde _________________________________________________________________Definition av ordval: Pension: Vi kommer under denna uppsats att använda oss av ordet pension och menar då i många fall att hänvisa till pensionssparande i sn helhet, där den Allmänna pensionen, Tjänstepensionen samt individuellt pensionssparande s.Aktör: Då kärnverksamheten hos företagen som medverkar i studien, skiljer sig något åt, har vi valt att enhetligt och härefter, använda ordet aktör. Verksamheterna som är representerade i denna studie berör storbanker, försäkringsbolag samt pensionsbolag. Detta ordval utesluter dock inte att vi specifik kan omnämna aktörerna med den branschtillhörighet som kärnverksamheten hänvisr till i syfte att förstärka vår presentation av skillnader i marknadsföringen av pension dem emellan.Insats: Användandet av ordet syftar sig till att sammanställa de olika marknadsföringsinsatser som aktörerna gör gällande pension. Detta omfattar alltså de strategiska och operativa delarna som aktörerna genomför med målsättning att närma sig marknaden i båe sin helhet och mot specifika segment. Studien avgränsar sig till att ej redogöra för effektivitet eller vinstgenererande och ordet insats refererar därmed ej till mnetära mått eller volymer._________________________________________________________________Syfte: Att kartlägga hur de utvalda aktörerna arbetar med marknadsföring av pension mot privatpersoner på den svenska marknaden. Vi vill dessutom göra en jämförelse av de utvalda aktörernas angreppsätt för att kunna se om det finns några strategiska och oerativa skillnader dem emellan. Genom att göra detta önskar vi få en djupare förståelse i hur pensionsmarknaden ser ut i dag samt hur verksamma aktörer arbeta för att närma sig marknaden.Metod: En studie med kvalitativ ansats angående aktörer på den svenska pensionsmarknadens marknadsföringsinsatser. Vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt och det empiriska materialet är inhämtat med hjälp av semistrukturerade intervjuer hs våra utvalda aktörer. Detta material har sedan analyserats samt diskuterats med hjälp av ett analytiskt ramverk.Teoretiska perspektiv: Det analytiska ramverket utgår bland annat från teorier angående hög? och lågengagerande produkter, relationsmarknadsföring och Internet som marknadsplats.Empiri: Den empiriska undersökningen består till en del av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med storbanker, försäkringsbolag samt pensionsbolag. Den andra delen består av dessa aktörers marknadsföringskampanjer som bedrivs genom olika kanaler.Slutsatser: Generellt framhäver aktörerna på pensionsmarknaden vikten av att konsumenterna i grunden är medveten om företagets varumärke oh deras värderingar. Därmed lägger samtliga aktörerna ner ett aktivt arbete med att nå ut till massmarknaden med varumärkesstärkande insatser. Samtidigt uppger aktörer att intresset för pension är väldigt lågt och att varumärkeskännedom därför behöver komplettera skild budskap.Budskapen verkar genomgående vara att förmedla och skapa känslor hos mottagaren som i sin tur får mottagaren att agera. Ett antal aktörer försöker mildra fokusen på ordet pension genom att använda sig av budskap som både skapar uppmärksamhet och om är högaktuella idag.Grundat på studier tycker vi oss se en skillnad mellan aktörernas angreppssätt beroende på kärnverksamhet och vi tror att dettakan bero på hur utvecklingen av marknaden ser ut idag då en del aktörer istället marknadsför större områden än pension specifik. Vår tolkning är dock att budskap som är Riktade mer mot pension kan innebära fördelar och kampanjen ?Har du råd att leva på halva din lön?? är ett bra exempel på hur väl uppmärksammat det specifika pensionsbudskapet ändå kan bli.  .

Allt sedan oljekriserna på 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande växt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mål inom EU om att energieffektivisera och från och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara Nära Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som är ett NNE-hus får medlemsländerna göra själva. För att snart kunna bygga lågenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser från demonstrationsprojekt. Kvaliteten på energiberäkningar behöver också höjas nu när efterfrågan av energieffektiva byggnader är större som kräver uppföljningsunderlag från olika fastigheter.Syftet med denna studie är att bidra till kunskaperna om erfarenheter från demonstrationsprojekt inom lågenergibyggnader med fokus på flerbostadshus med solfångare.

Bakgrund: I vårt nutida samhälle kan man ana en tendens att den tidigare så tydliga uppdelningen mellan vad som betraktades som arbete respektive fritid håller på att suddas ut. Många människor upplever idag att arbetet får allt större plats i livet och lämnar väldigt lite utrymme kvar för fritid. Dagens organisationer är i sin tur inte strikt förankrade till vare sig en specifik fysisk plats eller en bestämd tid utan alla platser kan användas att arbeta på, vilken tid som helst på dygnet är tid för arbete, alla är potentiella kunder, partners eller kollegor. Av denna anledning tenderar dagens arbete att bli gränslöst för många människor, vilket kan medföra att arbetsbördan lätt svämmar över och även tar bort stora delar av utrymmet till fritid. Som om inte detta vore nog så har förväntningarna ökat på medarbetarna i allmänhet och ledarna i synnerhet.

The well-being of employees has become a key concept in the rhetoric of the company boards and business literature of today. There is however not much statistic evidence of a connection between economic results and the perceived working climate. This thesis sets out to investigate whether there is a positive correlation between economic results and working climate on a work group level. It also aims to study which specific working climate factors influence the results. In order to meet its purpose this thesis analyzes employee satisfaction questionnaire data and economic results from more than 300 work groups.