Sex- och samlevnadsämnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer än 50 år men trots det finns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som har identifierat att det inte är säkert att alla elever får någon undervisning överhuvudtaget i frågor som rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsämnet utifrån tre olika livsvärldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs av intervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, två externa sexualupplysare som ofta bistår skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. Då bland annat kritik mot lärarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vår andra undersökning oss till att intervjua en lärarutbildare för att se på ämnet ur dennes ögon. Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med två verksamma lärare då det är dessa som ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjälp ifrån de externa aktörerna.

Uppsatsen beskriver varför lärare använder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för användandet. Den beskriver också vilka syften lärare har när de använder pedagogiska program och varför de inte använder pedagogiska program. Studien har genomförts i två delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkäter Riktade till lärare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Av undersökningens resultat framgår att datorn används mest till ordbehandling följt av Internetanvändning och pedagogiska program.

Narkotika är idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant ämne är hur man på bästa sätt behandlar detta problem. Det är svårt att konfrontera missbrukare och det krävs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen på bästa sätt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan användas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men främst, vad görs på myndighetsnivå? Rapporten begränsas på myndighetsnivå till Södermanland och Västra Götaland.

Medveten närvaro (mindfulness på engelska) och dess hälsofrämjande effekter ärett väl studerat ämne i relation till en rad psykologiska problem och tillstånd.Dess relation till utmattning är däremot bristfälligt dokumenterad, inte minstvid idrottsrelaterad utmattning. Syftet med denna studie var därför attundersöka frekvensen av utmattningssymptom hos elitidrottare och om dessasymptom hade ett samband med mindfulnessförmågan. Förekomst av positiv ochnegativ affekt kontrollerades även mot både utmattningssymptom ochmindfulnessförmåga. Unga elitidrottare (N = 126, M ålder = 17,4 år) besvarademätinstrument som mätte symptom på kontextfri utmattning(känslomässig/fysisk trötthet, håglöshet, spändhet samt mental trötthet),idrottsrelaterad utmattning (fysisk och emotionell utmattning, försämradprestation samt nedvärdering av idrottens betydelse), uppmättmindfulnessförmåga samt förekomst av positiv och negativ affekt. 17 % avdeltagarna uppvisade poäng som indikerar en ökad risk att drabbas avstressrelaterad ohälsa.

Detta arbete behandlar ämnet läsförståelse ur olika perspektiv. Fokus ligger på hur man kan träna upp en god läsförståelse genom att använda olika lässtrategier. Uppsatsen vänder sig både till ämnet svenska och svenska som andraspråk, därför är vissa avsnitt Riktade direkt mot den senare typen av lärare och elever, som detta arbete kan vara behjälpligt för.En stor del av uppsatsen handlar också om lässtrategier, vilka bland annat utgör en del av grunden i de kvalitativa intervjuer, som utförs för att svara på arbetets frågeställningar. Informanterna är två lärare i svenska och svenska som andraspråk, som arbetar på ett mellan ? respektive högstadium.I resultatet och diskussionen framkommer att såväl informanterna som forskarna, anser att läsförståelse innebär att man kan avkoda en text och tolka dess innehåll.

Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar på grundskolan, vilka metoder de upplever användbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killar och tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete från studie- och yrkesvägledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört ämnet. Jag har använt mig av kvalitativ semistrukturerad intervju, för att enskilt intervju fem stycken studie- och yrkesvägledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av genusteori och feministisk teori som jag båda anser förklarar begrepp och för ett användbart resonemang kring genusfrågor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat på att det saknas genuskompensatoriska projekt Riktade gentemot killar, då man från statligt håll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete främst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen.

Syftet med studien var att kartlägga vilka förutsättningar boendestödjare i Värmland och Dalsland har att hantera sina arbetsuppgifter utifrån kompetens och evidens. Vi använde oss av en kvantitativ metod och gruppenkäter för att kunna göra denna kartläggning. Studien Riktade sig till enhetschefer inom socialpsykiatrin samt dess personal som jobbar inom boendestöd mot brukare med egen bostad. Två enkäter gjordes varav den ena Riktades mot enhetscheferna och den andra mot personal. Totalt tillfrågades 23 kommuner att delta i studien och av de svarade 17 kommuner på enkäterna vilket ger en svarsfrekvens på 74 %.

Syftet med studien var att undersöka hur enkäter Riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter ? i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ?sociala aspekter??, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer.

Med den här uppsatsen ville jag undersöka mångkulturalitet i skolan genom två perspektiv, lärarnas och elevernas, och syftet var att undersöka hur begreppet mångkulturalitet uppfattas samt försöka komma åt tankar och erfarenheter kring hur det är att gå eller att arbeta på en mångkulturell skola. I mina frågeställningar Riktade jag in mig på hur begreppet mångkulturalitet uppfattas, vilka fördelar och nackdelar som finns i den mångkulturella skolmiljön, om och i så fall hur lärare tar det mångkulturella i beaktande i undervisningen, samt om och i så fall hur eleverna ansåg att det mångkulturella påverkar dem själva och arbetssätt i skolan. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever. Att lära av varandra, och att se varje människa för vem den är och inte för var den kommer ifrån, blir en självklar del i mötet på skolan, enligt lärarna och eleverna. Till fördelarna hör också att eleverna, och många av lärarna, anser att toleransen gentemot varandra är stor på skolan. Till nackdelarna hör bland annat att mycket lektionstid går åt till att förklara ord och begrepp, det svåra i att få en bra kontakt med föräldrar som inte talar svenska, samt att hantera det hat som några invandrargrupper känner gentemot varandra. Det finns en vilja hos lärarna, att i enlighet med styrdokumenten, utgå ifrån elevernas erfarenheter och bakgrunder i undervisningen, även om detta uppfattas som något svårt ibland.

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård har halverats jämfört med 1980-talet. Levnadsvanorna står för 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt. Mäns och kvinnors hjärtinfarkt skiljer sig åt, då kvinnor ofta drabbas av en tyst hjärtinfarkt. Det är den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.

Prokrastinering innebär att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, färre hälsofrämjade beteenden och sämre prestation. Demografiska faktorer och pågående utbildning påverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner Riktade mot stress påverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mätning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) på prokrastinering och interaktionseffekter med stress.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka elever som får lärarens uppmärksamhet under matematiklektioner och varför. En annan aspekt vi vill undersöka är om klasstorlek, planeringstid eller homogen grupp har någon påverkan på huruvida alla elevers behov blir tillgodosedda. I vår studie använde vi oss av en webbaserad enkät vilken Riktade sig till matematiklärare på mellanstadiet.   Resultatet visar att lärare anser sig ge störst uppmärksamhet till de lågpresterande eleverna medan de högpresterande eleverna tenderar att få minst tid av lärarens uppmärksamhet. Lärarna som har deltagit i undersökningen har prioriterat olika utefter olika antal år i verksamheten, till exempel prioriterar de lärare som har arbetat 7-15 år eller längre de lågpresterande eleverna främst. Resultatet av vilken kunskapsnivå lärarna fokuserar på visar att de framförallt riktar in sin undervisning på nuvarande årskurs vilket inte är utmanande för de högpresterande eleverna.

Denna studie behandlar jämställdhetsaspekten inom Svenska Ishockeyförbundet och några utvalda underliggande divisioner. Ämnet jämställdhet är ständigt ett debatterat ämne i dagens samhälle på alla olika nivåer och arbetet kring frågan är både aktuellt och viktigt. Det finns en önskan att genom denna studie skapa ett intresse kring ämnet ur ett nytt perspektiv, och att visa en nyanserad bild än den negativa bild som idag ofta förmedlas. Jämställdhet och det arbete som krävs för att utveckla det förmedlas många gånger som en börda och något problematiskt. Samtidigt förmedlas inte fördelarna med jämställdhet i förhållande till de förbättringar det kan leda till inom alla organisationer.

Studiens syfte är att: med utgångspunkt i två skilda propositionstexter (daterade 1990 och 2009) påvisa hur införandet av Individuella programmet/Introduktionsprogrammet vid två skilda tidpunkter löst differentieringsfrågan, samt att påvisa hur dessa lösningar motiverats och hur de kan förstås. Syftet uppfylldes genom två frågeställningar. Den första Riktade sig mot respektive proposition för att identifiera olika differentieringsformer och deras bakomliggande motiv. Den andra jämförde de båda propositionerna för att se om det över tid skett någon förändring i differentieringsfrågans besvarande och dess bakomliggande motiv.Studien befinner sig inom ett läroplansteoretiskt forskningsfält och har tagit avstamp ifrån differentieringsrelaterad teori. Studiens källmaterial behandlades genom en kvalitativ textanalytisk metod och dess resultat påvisade en förändring över tid i besvarandet av differentieringsfrågan.

Fluoroskopi är benämningen på kontinuerlig röntgengenomlysning av en patient. Eftersom patienten och även läkaren då utsätts för kontinuerlig röntgenstrålning måste strålningsdosen hållas låg, vilket leder till brusiga bilder. Det är därför önskvärt att genom bildbehandling förbättra bilderna. Bildförbättringen måste dock ske i realtid och därför kan inte konventionella metoder användas.Detta examensarbete avser att undersöka hur ortogonala s k. derivataoperatorer kan användas för att förbättra läsbarheten av fluoroskopibilder med hjälp av brusundertryckning och kantförstärkning.