I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

 Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att främja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan få effekten att olika former av problematik förknippas med de områden som insatserna riktas mot istället för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom området har visat att samhället genom olika maktmedel definierar ?svenska? värderingar och förhållningssätt som norm och att integration har blivit en fråga om att anpassa ?de andra? till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom området och  det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning på.

Syftet med denna studie är att synliggöra vilka uppfattningar elever i skolår 9 har av bedömning i matematikämnet.En förändring har skett i synen på bedömning. Eleverna ska bli bedömda formativt under processens gång och inte bara summativt med fokus på produkten. Summativa prov är vanligast vid bedömning i matematik och därför var det intressant att undersöka hur eleverna ser på bedömning i ämnet. Undersökningen genomfördes i två skolor, där sju elever intervjuades och 99 elever deltog i en enkätundersökning. Huvudundersökningen var intervjuerna med fokus på deras uppfattningar och studien har därför genomförts med en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda iSverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att ökasysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärderprövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Dennauppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare,nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.

Tenant representation är som bransch befinner sig i sin expansionsfas och har funnits på den svenska marknaden sedan tidigt 90-talet. Tjänsten tenant representation kommer ifrån den engelska och amerikanska marknaden och således ligger dessa marknader i framkant. Arbetet behandlar utbudet, utvecklingen och framtidsutsikterna på Stockholms tenant represantationmarknad.Arbetet stödjer sig till stor del på intervjuer av representanter från aktörer på Stockholms tenant representationmarknad. Arbetet hämtar även inspiration från tidigare arbeten och till viss del litteratur.Olika trender på marknaden som märks av är att medvetenheten och efterfrågan på tenant representation ökar samt att rekryteringsmöjligheterna har ökat. Svaren i intervjuerna har inte visat orsaken till de ökade rekryteringsmöjligheterna, men ett antagande är att utbildningar har anpassat sig till marknadernas behov.

Syfte: Att undersöka vad ambulanssjuksköterskor upplever kan finnas för problemområden vid arbete på skadeplats med maximalt fyra drabbade.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Nio ambulanssjuksköterskor i Uppsala, mellan 27 och 53 år, intervjuades. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Tillstånd för studien anskaffades hos ambulansstationens verksamhetschef. Intervjuerna var semistrukturerade och spelades in med ljudupptagning.

Föreliggande studie bygger på att skapa kunskap inom vad och hur lärare i samtalsgrupperresonerar och reflekterar kring undervisning om ett undervisningsområde. Vadlärare säger sig fokusera/icke fokusera på i undervisningssituationer och vilken medvetenhet lärare har om de variationsmönster de arbetar med.Studiens teoretiska antagande utgår från variationsteori med ursprung i forskning omlärande inom den fenomenografiska forskningsansatsen.Utgångspunkt tas i antagandetatt förmågan att erfara och kunna urskilja vissa aspekter av ett objekt förutsätter enmöjlig erfaren variation av aspekten i fråga. Den mening som är möjlig att erfara är relaterad till en möjlig erfaren variation. Studien är ett försök att närma sig vad lärare riktar uppmärsamhet mot i undervisningssituationer och målgruppen för studien är alla de som på olika sätt intresserar sig för och söker kunskap om undervisning och lärande.Datainsamlingen gjordes vid fyra tillfällen. Fem lärare från samma skola men med olikautbildningar satt tillsammans diskuterade och reflekterade om undervisning inom ettavgränsat område.

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om språkutvecklande miljöer i skolan, med definitionen att eleverna själva och tillsammans med andra får möjlighet att utveckla sitt språk, genom läs- och skrivprocessen samt samtal och lyssnande. Detta sker när eleverna får möjlighet att läsa och skriva olika typer av texter riktade till flera mottagare. Med ett klassrumsklimat som präglas av flerstämmighet, där flera röster uppmärksammas och inte bara lärarens. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns någon skillnad i de språkutvecklande miljöerna mellan två olika arbetslag på en skola med profilklasser. Studien baseras på ett arbetslag med undervisning i musikklasser och ett arbetslag som inte undervisar några profilklasser.Vi använder oss av kvalitativa undersökningsmetoder i form av frågeformulär och intervjuer.

Nedgången bland IT-företagen efter att bubblan sprack runt millennieskiftet ledde till att färre studenter sökte sig till de IT-relaterade utbildningarna och många redan utbildade hade svårt att hitta arbete. När konjunkturen vände för bara något år sedan, skapades ett motsatt förhållande. Idag finns det en stor vilja hos företagen att expandera sin verksamhet, men den bristande arbetskraften sätter stopp för utvecklingen. Antalet sökande till landets utbildningar är fortsatt lågt.Arbetet avser att undersöka hur dagens företag marknadsför sig och motiverar den utbildade personal som finns på marknaden. Vi har genom en intervjustudie försökt att se på hur företagen gör för att attrahera och locka ny personal.

Bakgrund; antalet äldre i Sverige ökar och får en högre medellivslängd. En viktig förutsätt-ning för att bevara sin hälsa är att kunna röra på sig och att vara fysiskt aktiv. Distriktsskö-terskans förmåga att anpassa information, modeller och strategier till individens nivå och livs-värld har en avgörande betydelse för vårdarbetet.Syfte; syftet med arbetet var att identifiera faktorer som kan motivera den äldre människan till att vara fysiskt aktiv.Metod; en empirisk enkätstudie genomfördes på en motionsanläggning i en medelstor stad i västra Sverige. Studien riktade sig mot äldre personer fyllda 65 år och deltagandet var frivil-ligt. Enkäter placerades ut i styrketräningslokal och i badhus under fyra veckor.

Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan.Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats.Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vilka diskurser gällande Sverigedemokraterna som konstrueras i ett antal samhällskunskapsläroböcker vilka är riktade mot gymnasieskolans kurser. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen (CDA) analyseras texterna kvalitativt med fokus på två specifika aspekter gällande framställningen av Sverigedemokraterna: hur partiets ideologi definieras samt på vilket sätt partiets historia och bakgrund berörs. Genom undersökningen dras slutsatsen att läroböckerna i avseende av diskurser kring ideologin framförallt reproducerar diskurser som återfinns hos kritiker till partiet. De ideologiska definitioner som Sverigedemokraterna själva använder återfinns i mycket liten utsträckning. I avseende av diskurser kring historien är förhållandena snara motsatta då mycket litet fokus läggs på beskrivningen av partiets kontroversiella och radikala historia, något som partikritiker ofta lyfter fram som något centralt i förståelsen av partiet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare bemöter icke önskvärda beteenden hos lågstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normöverträdelser och därför får fler tillsägelser än flickor. Detta är en pilotstudie som också har som mål att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förståelse av klassrumsinteraktionen mellan lärare och elever. Två metoder användes för att få svar på frågorna, först gjordes klassrumsobservationer i två klasser när dessa ägnade sig åt enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de två undervisande lärarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna är lämpliga att använda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lärare.

Den militära underrättelsetjänsten i Sverige är i behov av att kunna hantera och analysera stora mängder information. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar med utveckling av verktyget Impactorium som är ett stöd för hantering och analys av lägesinformation och fungerar som hjälp för beslutsfattande. Det här arbetet behandlar en gränssnittsutvärdering av Impactorium med syftet är att finna användbarhetsproblem som FOI kan åtgärda, samt att undersöka om det går att skapa en användbar design utan att blanda in den tänkta målgruppen i designprocessen. I studien ingick en heuristisk utvärdering av en användbarhetsexpert och ett användbarhetstest med försökspersoner som inte tillhör gruppen slutanvändare. Användbarhetsproblem som upptäcktes validerades sedan i en fokusgrupp bestående av experter med domänkunskap inom området underrättelse, som bedömde om problemen kan anses vara samma som riktiga användare kommer drabbas av.Studien visade att flertalet av problemen som upptäcktes av personer utanför målgruppen var riktiga problem riktade mot användbarhet.