I svenska polisfordon används idag ett koncept där en av poliserna i en patrull alltid färdas i baksätet tillsammans med den frihetsberövade under en transport. Flera invändningar mot detta arbetssätt har gjorts eftersom det förekommit incidenter där poliser skadats av den frihetsberövade. Syftet med rapporten var att undersöka om det är möjligt att använda en fast monterad vägg mellan förare och passagerare i svenska polisfordon vid transport av frihetsberövade personer. Rapporten begränsades genom att endast fokusera på de personbilstillverkare som Rikspolisstyrelsen har avtal med samt att delvis bortse från komplexa tekniska frågeställningar. Kvalitativa intervjuer gjordes med representanter från Polisförbundet, Rikspolisstyrelsen samt med kontaktpersoner från leverantörer av polisfordon.

Ska Sveriges polismyndigheter fortsättningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, länspolismästare i Örebro län, har fått i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen på denna frågeställning är många och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lägga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill låta de nationella resurserna, bestående av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstädernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Därmed finns också ett stort behov av bl.a. krisstöd. Medarbetare inom polisen måste kunna känna sig trygga gällande detta. De måste veta att de får ett gott psykosocialt omhändertagande om de utsätts för psykiskt påfrestande händelser för att må bra och för att kunna trivas med yrket.

Narkotika är idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant ämne är hur man på bästa sätt behandlar detta problem. Det är svårt att konfrontera missbrukare och det krävs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen på bästa sätt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan användas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men främst, vad görs på myndighetsnivå? Rapporten begränsas på myndighetsnivå till Södermanland och Västra Götaland.

Inom den offentliga sektorn har det skett stora förändringar vilket innebär att det ställs högre krav på att mynigeterna är effektiva. Detta har lett till ett krav på reformering inom den offentliga sektorn. Denna reformering har i sin tur lett till ett ökat intresse för olika koncept och nya ideer. Syftet med denna uppsats är att kartlägga det balanserade styrkortets livscykel inom en offentlig organisation med fokus på olika förklaringar till varför de avvecklar konceptet. För att kunna uppfylla syftet valdes polisen som fallobjekt.

Denna rapport behandlar om hur vissa polismyndigheter och polisutbildningen i Umeå ser på utbildningsnivån på de blivande aspiranterna eller de aspiranterna samt om det finns en skillnad i synerna på utbildningsnivån finns det en relation till schemaläggningen på polisutbildningen i Umeå. Rapporten utgår från intervjuer med rekryteringsansvarige i Dalarna Kjell Hansson och aspirantansvarige i Stockholm City Jan Stålhamre samt 14 myndigheters svar på Rikspolisstyrelsen förfrågan om vilka synpunkter myndigheterna har på polisutbildningen..

Syftet med den här uppsatsen är dels att utvärdera rapporten från 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De två första centrala frågeställningarna i arbetet är om riktlinjerna överensstämmer med psykologisk forskning och om de är tillräckligt tydligt utformade för att den enskilde polisen ska förstå vad som krävs och varför detta krävs. En tredje central fråga är huruvida polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet..

För den enskilde medborgaren är kvaliteten i Polisens verksamhet bland annat beroende av tillämpningen av legalitetsprincipen. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är därför en väl fungerande tillsyn av regelefterlevnaden mycket angelägen. Detta gäller inte minst eftersom Polisens verksamhet i hög grad är regelstyrd och att vissa regler inskränker medborgarnas grundlagsstadgade fri- och rättigheter. Regeringen har på senare tid lagt fast riktlinjer för hur tillsyn av offentlig förvaltning bör bedrivas; med fokus på regelefterlevnad och med självständighet i förhållande till tillsynsobjektet. I dag finns rättslig tillsyn av Polisen framför allt vid Rikspolisstyrelsen, Säkerhets och integritetsskyddsnämnden samt JO och JK.

IsMobile har utvecklat ett Internetbaserat verksamhetsstöd för företag med mobil personal inom fältservice (produktlinje Blå CoordinatorTM). Blå CoordinatorTM kombinerar, stöd för uppdragshantering, avancerad optimeringsteknik och den senaste mobila teknologin. Syftet har varit att studera hur mobil teknologi och mobilt verksamhetsstöd som Blå CoordinatorTM kan effektivisera uppdragshanteringen i drifts och serviceorganisationer/företag. Totalt har fem företag/organisationer granskats: ? Piteå Kommun ? Hellmans Rör/NVS AB ? Rikspolisstyrelsen ? Riksbyggen ? Skellefteå Kraft Slutsatser angående hur ett sådant system skulle kunna förbättra verksamheten är baserat på litteraturstudier, kvalitativa bedömningar, intervjuer och analys av verksamheten.

Sveriges polisfordon ska genomgå en yttre förändring. De färdiga fordonen ska utrustas med nya dekorer i högreflekterande och fluorecerande material och ljussättningen ska förbättras med hjälp av bland annat ljusdioder. Syftet med denna rapport var att undersöka vilka synpunkter och åsikter som finns bland poliser och allmänhet gällande säkerhet och synbarhet på polisfordonet. Därför utförde vi ett flertal intervjuer med poliser som testat de nya fordonen. Vi ville även ta reda på allmänhetens synpunkter på säkerheten runt de polisfordon som finns idag och om de anser att en förändring är viktig för att öka säkerheten.

Barnens bästa ska enligt Konventionen om barnets rättigheter alltid sättas i främsta rummet.Syftet med denna rapport är att reda ut på vilket sätt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat två poliser samt tagit del av litteratur och övriga källor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att både Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ämnetär viktigt och ska efterföljas men att det ännu inte finns tydligt uppställda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. Vår egen slutsats av rapporten är bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgängliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rättigheter på bästa sätt ska kunnatillgodoses..

Det som framkommit under vårat arbete är att åsikterna går isär. Polismyndigheten i Norrbotten anser att rent juridiskt går det inte att bevisa förekomsten av människohandel för sexuella ändamål i deras län. De medger emellertid att prostitution och sexköp existerar. Länsstyrelsen och Rikskriminalpolisen (RKP) uppger att det formellt sett inte finns något att rapportera om människohandel i Norrbotten. Andra hävdar att det förekommer, bl.a.

Denna rapport ger inledningsvis en bakgrund till hur aspirantansökningsförfaran-det vid polisutbildningarna i Sverige idag ser ut och är uppbyggt. Bakgrunden ger vidare en översikt över gällande lagstiftning och regler relaterat till ansöknings-förfarandet och statliga anställningar. Syftet med rapporten är att redogöra för hur samspelet mellan de tre polisutbildningarna (Stockholm, Umeå och Växjö) och polismyndigheterna samt Rikspolisstyrelsen fungerar under aspirantansöknings-förfarandet. Genom samtal med representanter för de tre parterna har författarna försökt utröna hur samverkan ser ut i dag. Fokus ligger kring vad som är bra och vad som skulle behöva utvecklas.

I dagens samhälle eftersträvas jämställdhet. Polisen ska spegla det svenska samhället, detta är en process som tar tid, då det har varit ett mansdominerat yrke. Det krävs ett aktivt arbete för att nå detta mål. En viktig del blir att marknadsföra yrket till de underrepresenterade grupperna som utgörs av kvinnor och människor med annan etnisk bakgrund. Vårt syfte är att undersöka om marknadsföringen brister i detta avseende.

Syftet med denna rapport är att ta reda på styrketesternas funktion på polisutbildningen vid Umeå universitet. Som bakgrund till rapporten ligger bland annat egna iakttagelser om stora skillnader i resultatet vid styrketesterna. Tillvägagångssättet har bestått av intervjuer med momentansvariga för styrketesterna, tidigare lärare samt inläsning på ämnesområdet. Under teoridelen förklaras styrketesternas olika moment, uppbyggnad och krav. I rapporten beskrivs Rikspolisstyrelsen krav om en specifik utbildningsplan.