Att vara ute i naturen medför inte bara rekreation utan kan kanske Àven bidra till en ökad miljömedvetenhet. Dock visar forskning skilda resultat i frÄgan. En ökad miljömedvetenhet Àr Àr viktigt för att frÀmja en hÄllbar utveckling, dÀrför Àr det intressant att undersöka hur ungdomar stÀller sig till miljöfrÄgor. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan olika friluftsaktiviteter och miljömedvetenhet hos ungdomar. I studien inkluderades enkÀter (n=433) frÄn högstadie- och gymnasieungdomar i en medelstor kommun i södra Sverige.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en större inblick i vad utomhuspedagogik innebÀr. Vi ville ta reda pÄ fördelar och nackdelar med metoden och hoppas dÀrmed att vi som framtida pedagoger kan utveckla och förbÀttra arbetet med utomhuspedagogik. Vi har undersökt hur utomhuspedagogik anvÀnds i skolorna och hur pedagogerna ser pÄ anvÀndandet av metoden. VÄr studie har genomförts vid tre skolor i sydvÀstra Sverige. PÄ varje skola har vi intervjuat tre pedagoger som arbetar med de yngre Äldrarna.

Vallentuna municipality in Stockholm County, is planning to develop a management plan for a forest area owned by the municipality. The property is an urban forest and the hiking trail Roslagsleden runs through it. Hence the municipality intends to take extra care of the outdoor recreation interests, as well as forest biodiversity, but at the same time use the area for forestry. This study discusses how these three interests, recreation, biodiversity and forestry, differ in their views of how a forest should be managed, where they disagree and how they can coexist in the management of this area. In this study, a vegetation mapping of the area and an assessment of the forest?s conservation values was carried out.

Den fysiska riksplaneringen infördes pÄ 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvÀndningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande sÄvÀl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvÄrd. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och dÀrefter oförÀndrat in i miljöbalken 1998 dÀr riktlinjerna i form av ett riksintressesystem Äterfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvÀndningskonflikter pÄ 1970- och 1980-talet, med denna tids vÀrderingar, fortfarande idag tillÄts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvÀndning. Detta har inte skett helt okritiskt: Ànda sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osÀkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Den fysiska riksplaneringen infördes pÄ 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvÀndningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande sÄvÀl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvÄrd. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och dÀrefter oförÀndrat in i miljöbalken 1998 dÀr riktlinjerna i form av ett riksintressesystem Äterfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvÀndningskonflikter pÄ 1970- och 1980-talet, med denna tids vÀrderingar, fortfarande idag tillÄts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvÀndning. Detta har inte skett helt okritiskt: Ànda sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osÀkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

I pedagogiken som vÀgledarskap i naturligt friluftsliv baseras pÄ handlar det om att lÀra genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna pÄ en fÀrd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla fÀrdigheter för att sjÀlva kunna ge sig ut pÄ liknande fÀrder i framtiden. Huvudsyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur en lÀrosituation pÄ en fÀrd kan se ut, och vilken roll vÀgledaren har för att en situation ska intrÀffa och leda till lÀrdomar. Studien bygger pÄ deltagande observation under tvÄ vinterfÀrder och efterföljande intervjuer med vÀgledarna.Till grund för vad vÀgledarna förmedlar under fÀrderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. NÀr vÀgledarna beskriver sin syn pÄ friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebÀr att flytta sitt liv ut i naturen, och att de kÀnner sig hemma i att vistas i naturen.

Riksintressen Àr ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget Àr tÀnkt att ge vÀgledning i frÄgor som rör mark- och vattenanvÀndning. Det Àr tvÄ lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de vÀrdefulla miljöerna frÄn pÄtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushÄllning med mark- och vattenomrÄden m.m.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens övergripande syfte Àr att ta reda pÄ vad som frÀmst pÄverkar friluftsundervisningen och hur mycket friluftsundervisning lÀrarna i idrott och hÀlsa ger i grundskolan, Äk 6-9.Vad anser idrott och hÀlsa lÀrarna Àr friluftundervisning?Vad pÄverkar undervisningen i friluftsliv?Vilka eventuella pÄverkansfaktorer har störst inverkan pÄ mÀngden friluftsundervisning?Hur tror idrott och hÀlsa lÀrarna att friluftsundervisningen kommer förÀndras med tanke pÄ den nya kursplanen?MetodVi valde semistrukturerad kvalitativ intervju. Med tidigare forskningen som grund konstruerades en intervjuguide med teman. DÀrefter intervjuades fem lÀrare som undervisar i idrotts och hÀlsa frÄn olika skolor i grundskolans senare Är (Äk 6-9), i Eskilstuna kommun. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades för att sedan tolkas utifrÄn ramfaktorteorin och tidigare forskning.ResultatVÄrt sammanstÀllda resultat visar att de intervjuade lÀrarna definierar friluftsundervisning som nÄgon form av praktiskt moment med utevistelse i skogen.

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen. Uppsatsen har utformats efter en fallstudieprincip.

Friluftsplanen Àr ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten Àr frivillig och att det inte finns nÄgra bestÀmmelser om vad ett friluftsdokument ska innehÄlla. Detta arbete Àr en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehÄll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. InnehÄllet i friluftsdokumenten analyserades och jÀmfördes sinsemellan.

I Sverige har andelen naturskyddade omrÄden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefÀr 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa omrÄden Äterfinns i vÄra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade omrÄden Àr mÄnga gÄnger att bevara biologisk mÄngfald eller att skapa nya livsmiljöer för kÀnsliga arter, men kan Àven innebÀra att ge besökare tillfÀlle att uppleva mer opÄverkad natur (NaturvÄrdsverket, 2005c). I takt med att, Àven avlÀgsna naturomrÄden, blivit alltmer tillgÀngliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar ocksÄ behovet av att kontrollera och hantera den pÄverkan som kan uppstÄ. Syftet med arbetet var att ge svar pÄ hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade omrÄden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa omrÄden t.ex.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka den bild som tidskriften Utemagasinets gett oss av friluftsliv frÄn 1990 till 2008. FrÄgestÀllningarna som jag arbetar efter Àr:1. Vilka friluftslivsaktiviteter rapporterar Utemagasinet om i sin tidskrift och har det skett nÄgon förÀndring mellan 1990 och 2008?2. Vad Àr det för stilar som friluftslivet i Utemagasinet tillhör och om de skall kategoriseras enligt Sandells tre friluftsstilar som grund, syns det dÄ nÄgon förÀndring mellan 1990 - 2008?3.

Friluftsliv och naturturism har de senaste Ären vuxit bÄde i volym och breddats nÀr det gÀller aktivitetsutbud. En tydlig trend som Àr pÄ framfart Àr den ökade populariteten vad gÀller de nya spÀnnings- och Àventyrsfyllda aktiviteter och upplevelser i naturen. Evenemanget FjÀllfest som denna uppsats fokuserar pÄ ligger i linje med denna trend. För evenemangsarrangörer Àr det av yttersta vikt att kÀnna till besökarnas förvÀntningar för att pÄ bÀsta sÀtt kunna tillfredstÀlla sina besökare. Denna uppsats vill bidra till kunskap om detta genom att studera besökares förvÀntningar och faktiska upplevelse pÄ evenemang samt undersöka om Älder och kön Àr pÄverkande faktorer pÄ förvÀntningar och upplevelser.