Friluftsliv Àr ingen specifik aktivitet, snarare handlar det om upplevelser som olika utemiljöer erbjuder. Dem olika upplevelserna erbjuder en möjlighet för lÀrande att uppstÄ, utifrÄn individens egna villkor. Ett individuellt lÀrande Àr precis det gymnasi- esÀrskolan skall skapa för sina elever, en individanpassad utbildning utifrÄn indivi- dens egna förutsÀttningar. Syftet med denna studie Àr att belysa synen pÄ momen- tet friluftsliv inom idrott och hÀlsa undervisningen för gymnasiesÀrskolan. Semi- strukturerade intervjuer genomfördes med tre pedagoger samt gruppintervjuer med en elevgrupp dÀr datamaterialet analyseras via innehÄllsanalys.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka blivande idrottslÀrares erfarenheter av och smak för natur och friluftsliv och hur det kommer till uttryck i deras förestÀllningar om natur och friluftsliv i utbildningen och skolÀmnet idrott och hÀlsa.I studien, som har en kvalitativ ansats, har anvÀnts ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Resultatet Àr analyserat med hjÀlp av Bourdieus teorier och begrepp om fÀlt, kapital, habitus och smak.Resultatet visar att respondenterna i denna studie har erfarenhet av friluftsliv av det enkla slaget. NÀr de börjar sin lÀrarutbildning i friluftsliv uppstÄr en krock i mötet mellan respondenternas habitus med enkelt friluftsliv i nÀrmiljön och lÀrarutbildningens ?spelregler? dÀr vana och erfarenheter av mer exklusivt friluftsliv erkÀnns vÀrde. Smak eller avsmak för friluftsliv förstÀrks under utbildningen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka idrottslÀrares uppfattning av friluftslivsbegreppet och eventuella samband med det friluftsliv som genomförs i grundskolan Är 6-9.1.      Vad Àr idrottslÀrarnas uppfattning av begreppet friluftsliv i förhÄllande till Friluftsgruppens definition av friluftsliv?  2.      Vilken typ av friluftsliv genomförs av idrottslÀrarna under lektionstid och pÄ friluftsdagarna i Är 6-9?3.      Hur ser de eventuella sambanden ut mellan vilken typ av friluftsliv som bedrivs och instÀllning hos lÀraren samt andra förutsÀttningar i arbetssituationen?MetodVi har konstruerat en internetbaserad enkÀt som skickats ut via e-post till 194 slumpmÀssigt utvalda idrottslÀrare, Ätta till tio lÀrare per lÀn. Vi tog fram beskrivande statistik samt undersökte korrelationen mellan enkÀtsvaren i statistikprogrammet SPSS.ResultatI snitt överensstÀmde idrottslÀrarnas uppfattning till 80 procent med Friluftsgruppens definition av friluftsliv och ingen hade en överensstÀmmelse lÀgre Àn 60 procent. Friluftslivet i skolan domineras av moment som dans, lagbollspel, löpning, orientering och simning. Det som förekom minst var klÀttring, lÄngfÀrdsskridskor, paddling, ridning samt övernattning i tÀlt/vindskydd.

Vi vill med vÄr studie beskriva, tolka och ge en förstÄelse för fritidshemmens verksamhet i friluftsliv. För att göra denna studie möjlig har vi utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar, vad Àr fritidspedagogernas uppfattning kring friluftsliv? Hur utformas verksamheten, med dessa uppfattningar som grund? Vilka yttre förutsÀttningar finns det som styr fritidshemmens verksamhet? Dessa frÄgestÀllningar har undersökts genom en kvalitativ intervju av Ätta verksamma fritidspedagoger, i PiteÄ kommun. VÄr undersökning resulterade i att vi sÄg en tÀmligen gemensam uppfattning om friluftsliv hos fritidspedagogerna men att verksamhetens utformning gÀllande friluftsliv inte Àr sÄ omfattande. Vidare framkommer det i vÄr studie att en planerad och mÄlstyrd friluftsverksamhet sÀllan Àr förekommande ute i verksamheterna.

In previous contact with secondary schools, we have noticed a dull setting for friluftsliv among teachers in Physical Education and Health. We suspected that both teaching and assessment are sometimes conducted in error. Under the provisions of Skolverket the teacher must involve all elements mentioned in the core content of the curriculum and the assessment of students' knowledge may be based only on what is expressed in the syllabus for each course. Research shows that the implementation of the curriculum have failed in the subjects investigated (Skolinspektionen, 2013:22). We have identified a gap of knowledge regarding the situation of friluftsliv in the course physical education 1.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur kontakten med friluftsliv pÄ fritiden ser ut hos 12- Äriga barn som Àr bosatta i Stockholms innerstad och förort.FrÄgestÀllningarI vilken omfattning utövar barn friluftsliv pÄ fritiden?Vad för slags friluftsliv utövar barn pÄ fritiden?Vad har barn för instÀllning till friluftsliv? Finns det nÄgra skillnader mellan barn i innerstad och förort?    MetodVi har gjort en kvantitativ enkÀtstudie. VÄrt urval bestÄr av 199 barn i 12-Ärs Älder som Àr bosatta i Stockholms stads innerstad och förort. Studiens empiriska material har samlats in genom att vi har Äkt ut till skolor och genomfört gruppenkÀter. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS dÀr vi har anvÀnt oss av flera chitvÄtester dÄ vi har gjort en jÀmförelse.ResultatStudiens resultat visar att barn frÄn innerstaden har utövat friluftsliv fler Àn 9 gÄnger det senaste Äret medan barn frÄn förorten har utövat friluftsliv 1-3 gÄnger.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om upplevelsebaserad undervisning inom friluftsliv leder till ökad motivation för att vistas i naturen. Undersökningens teoretiska utgÄngspunkt var David KolbŽs teori om upplevelsebaserat lÀrande. Teorin baseras pÄ att tidigare kunskap kompletteras eller byts ut mot ny kunskap i fyra steg. Som undersökningsmetoder anvÀndes enkÀter och observationer. EnkÀterna bestod av attityd- och kunskapsrelaterade frÄgor och genomfördes i början och slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarForskning visar att friluftsliv utövas i liten utstrÀckning mot vad som föresprÄkas i lÀroplanen, Lpo94. Det som utövas mest Àr friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero pÄ idrottslÀrarens tolkning av vad som Àr friluftsliv och vad som Àr dess innebörd. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgÄende frÄn en ny lÀroplan som föreskriver ett större innehÄll i momentet friluftsliv.De frÄgor jag vill försöka besvara och diskutera Àr följande: Vad lÀr sig elever i friluftsliv?Hur lÀr de sig?Vad undervisas i friluftsliv? MetodFör att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts dÀr intervjuer har gjorts i sÄ kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever frÄn Ärskurs 5 och fyra elever frÄn Ärskurs 9.

Syftet med studien Àr att ge exempel pÄ hur idrott och hÀlsa lÀrares syn pÄ undervisningen i friluftsliv pÄverkats av kursplanen Lgr11 och hur nÄgra lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgÄngspunkt lÀroplansteoretisk forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgÄr det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lÀrarna. Det har Àven blivit lÀttare att förstÄ vad som ska undervisas i. Det framgÄr att lÀrarna tycker att den teoretiska undervisningen Àr lÀttare att genomföra i friluftsliv, dÄ det tidigare fanns problem för lÀrarna att genomföra praktisk undervisning.

Detta arbete behandlar fritidspedagogers syn pĂ„ friluftsliv, samt hur deras erfarenheter och kunskaper pĂ„verkar fritidshemmets innehĂ„ll gĂ€llande friluftsliv. I arbetet tar vi upp olika faktorer som pĂ„verkar fritidshemsverksamheten gĂ€llande friluftsliv, till exempel ramfaktorer som tid, ekonomi, barngruppens storlek och personaltĂ€thet, vilka vi sett har stor betydelse för bland annat eventuella utflyktsmĂ„l. Även pedagogernas intresse och hur det pĂ„verkar viljan och motivationen att arbeta med friluftsliv i verksamheten behandlas. Vi kan tydligt se att pedagogers intresse pĂ„verkar verksamhetens innehĂ„ll samt att de pedagoger med större intresse och erfarenheter sĂ€ger sig önska mer tid för friluftsaktiviteter i fritidshemmet. Det Ă€r Ă€ven tydligt att friluftsdagars innehĂ„ll ofta har en tydlig idrottslig prĂ€gel trots namnet friluftsdag, medan rastlekar allt som oftast ej klassas som friluftsliv av pedagogerna oftare faller in i innebörden av begreppet friluftsliv Ă€n friluftsdagarnas innehĂ„ll.

Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet Àr stressad och att elever upplever mer stress med stigande Älder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hÀlsa A lÀra sig om bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. SpÀnningsreglering Àr nÄgot som Àr viktigt för den psykiska hÀlsan och nÄgot som kan anvÀndas för att individen skall kunna slappna av sÄ att stressen inte skall bli skadlig. IdrottslÀrare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan dÄ natur och friluftsliv vara en sorts form av spÀnningsreglerande redskap? Denna studies syfte Àr att undersöka om elever pÄ gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan Àn gymnasielever som mindre frekvent bedriver friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers kÀnslor förknippade med vistelse i natur eller friluftsliv.

SammanfattningBÄde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hÀlsa, framhÀver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har dÀrför varit, att utifrÄn de uppfattningar lÀrarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förstÄelse för betydelsen av friluftsliv och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lÀrare, en idrottslÀrarutbildare samt en före detta idrottslÀrare, har jag kommit fram till flera vÀrdefulla resultat. De viktigaste förutsÀttningarna för friluftslivets existens i skolan, Àr att den aktuella lÀraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lÀrare och att ledningen driver mot samma hÄll.

Den hÀr studien Àr ett försök att tydliggöra hur ett antal lÀrare i Äk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hÀlsa samt vad som pÄverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog dÀrför reda pÄ vilka olika sÀtt det finns att tolka friluftsliv inom litteraturen och sÄg dÀr att vi har en lÄng tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebÀr har skiljt sig Ät historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges lÀroplaner för att skaffa mig en bild av vad det stÄr i dessa om delen friluftsliv i Àmnet idrott och hÀlsa. Kort kan man sÀga att friluftsliv till en början hade vÀldigt stor plats och var utförligt beskrivet bÄde vad gÀller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lÀrarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka idrottslÀrares instÀllning till friluftsliv som metod för att uppnÄ mÄlen i Lpo94 rörande natur och miljöfrÄgor. FrÄgestÀllningar:·        Vad anser lÀrarna vara friluftsliv inom skolans ramar?·        Hur arbetar lÀrarna med friluftsliv i skolan?·        Hur skulle lÀrarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan?·        Anser lÀrarna att det finns möjlighet att anvÀnda friluftsliv som metod för att vÀcka miljöengagemang hos eleven? MetodDatainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lÀrare med varierande Älder och tid i yrket och frÄn olika lÀn i Sverige. Samtliga lÀrare var verksamma i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Som analysredskap har vi anvÀnt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger pÄ att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang. ResultatLÀrarna var positiva till att anvÀnda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det gÄr kraftigt isÀr med hur verkligheten ser ut i skolorna. LÀrarna nÀmner brist pÄ tid, pengar, samarbetssvÄrigheter med andra lÀrare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utstrÀckning.

Syfte och frÄgestÀllningar:Studien avser att undersöka om högstadieelever fÄr prova pÄ friluftsliv och utevistelse i sin idrottsundervisning utifrÄn kunskapsmÄlen i Lgr 11 samt hur nöjda de Àr med momentet friluftsliv och utevistelse.FrÄgestÀllningar:Vilka moment inom Àmnet friluftsliv och utevistelse fÄr eleverna prova pÄ i sin idrottsundervisning utifrÄn kursplanen?Hur ser de inbördes förhÄllandena ut mellan momenten inom friluftsliv och utevistelse i idrottsundervisningen enligt eleverna?MetodTotalt deltog 124 högstadieelever frÄn en skola i Danderyds kommun. Eleverna fick besvara en pilottestad enkÀt med frÄgor om deras undervisning i friluftsliv och utevistelse. EnkÀten utformades efter kunskapsmÄlen i Lgr 11. Insamlad data bearbetades i Excel och Statistica.Resultat:Resultatet visade att de flesta elever upplever att de fÄtt prova pÄ samtliga moment inom friluftsliv och utevistelse i skolan enligt Lgr 11.