Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgår att varje medborgare är tillförsäkrad yttrandefrihet gentemot det allmänna. Yttrandefrihet innebär en rätt att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, vilket är en grundpelare för ett demokratiskt samhälle och fri åsiktsbildning. Rättigheten är emellertid relativ, vilket innebär att den måste vägas mot andra rättfärdigade intressen och kan endast begränsas om det tillåts i grundlag.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken.Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska stater, när dessa stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster.

Räckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgår inte tydligt av fördragstexten och en förståelse för dess tillämpningsområde kräver en undersökning av rättspraxis. Uppsatsens syfte är att klargöra tillämpningen av artikel 82 på marknader där ingen dominerande ställning existerar. Förstainstansrättens och EG-domstolens benägenhet att utvidga tillämpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgår av antalet fall rörande angränsande marknader. Det senaste målet var T-201/04, Microsoft v Commission, där Förstainstansrätten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgående, men nöjde sig med att bekräfta dess beslut. Även i den rättsvetenskapliga litteraturen är behandlingen av området tämligen begränsad, och bunden till målet C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.

SammanfattningÅr 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stärka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbättra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten.Syftet med denna studie är att undersöka hur väl bolagen redovisade dessa punkter redan i årsredovisningar från år 2003. Var det så att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmän praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istället så att väsentlig information tillkommit i årsredovisningarna så har aktieägares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbättrats.I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istället inträffat år 2003 utgjort underlag för undersökningen.

Europakonventionen ger enskilda personer en rättighet att inte bli straffad eller lagförd två gånger för dom eller frikännande som vunnit laga kraft. Det innebär i princip ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen även benämns, ne bis in idem. Principen har varit uppe för prövning ett antal gånger i såväl svenska instanser som Europadomstolen. Många av Europadomstolens mål har gällt många andra brott och förseelser än skattetillägg och skattebrott, vilket är det som denna uppsats behandlar. I dagsläget finns inget stöd för att underkänna Sveriges dubbla förfarande med skattetillägg och samtidigt åtal för skattebrott.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag, hur väl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lämpar sig som utgångspunkt för ett sådant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrättsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. Förändringar i tekniska förutsättningar har resulterat i större risk för upphovsrättsliga intrång och ett behov av en mer flexibel upphovsrätt. Samtidigt har lagstiftarens åtgärder resulterat i en svåröverskådlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt och att principen är lämplig såsom utgångspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmänt upphovsrättsligt undantag bistå med den flexibilitet som behövs, men även om många upphovsrättsliga principer som utformats i svensk praxis kan lämnas orörda behöver både principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrätt.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett förutsebarhetsperspektiv utreda den skatterättsliga legalitetsprincipen och det skatterättsliga retroaktivitetsförbudet. Mot bakgrund av den utredningens resultat prövas delar av Företagsskattekommitténs (FSK) förslag.Förutsebarhet handlar om att en enskild som agerar med utgångspunkt i gällande rätt ska kunna förutse konsekvenserna av sitt agerande. Det ställer krav på att lagstiftningen utformas tydligt. Det ska uppfyllas genom legalitetsprincipen. Det ställer också krav på att lagstiftning endast verkar framåt i tiden.

Landhöjning är en av orsakerna till att strandlinjerna i Sverige förändras markant. Strandfastigheter flyttas allt längre från vattnet med följd att det uppstår oklarheter för fastighetsägarna vad de egentligen har för rätt till den strand som inte längre finns på deras fastigheter. Fastighetsägarna vet inte riktigt hur långt deras fastigheter sträcker sig och konflikter kan uppstå. Förutom de äganderättsliga frågetecknen finns ett flertal andra rättigheter med direkt anknytning till stränder exempelvis rätt till båtplats, badplats etc. Problemen som förändrade strandlinjer medför är många och det finns ingen tydlig lagstiftning som styr hur de ska lösas.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva samt reflektera över hur gällande rätt har utvecklats genom rättspraxis när det gäller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte är att försöka tydliggöra var, och om, några juridiskt relevanta gränser mellan gärningsmän, medgärningsmän och medhjälpare kan utläsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rättsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis när det gäller gränsdragningarna är att det krävs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgångspunkt nämn "Rockfallet" där en man döms för medhjälp till misshandel då han hållit en bekants rock medan han misshandlar och rånar en fotgängare och där jämförelse med den straffria gärningen att med gillande min stå och se på ett slagsmål görs.I uppsatsen presenteras även flera andra rättsfall som illustrerar gränsdragningen mellan det straffbara och det straffria området.När det gäller gränsdragningen mellan en gärningsman, en medgärningsman och till viss del även en medhjälpare konstateras att praxis till viss del visar på en ojämn rättstillämpning som i några fall kan beskrivas som rättsosäker. Detta medför att några säkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utläsas är att ett gemensamt handlande, föregått av ett samråd, blir straffbart såsom medgärningsmannaskap. När omständigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrådet blir utgången i målet i vissa fall svår att förutse.Ytterligare en aspekt är att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero på att området endast är praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i många fall.För att komma till rätta med den bristande förutsebarheten och rättsosäkerheten är ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall där straffbarhet kan inträda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov för konst och media lärare och lärarstudenter att delta, dela utbildningsmaterial och utveckla sin kompetens inom sin praxis i en social gemenskap på internet. Ett annat syfte var att identifiera vilka dessa behov och krav skulle vara, och hur en sådan webbplats bör vara utformad utifrån dessa krav. Jag har baserat studien på en teori om socialt lärande ?Communities of Practice? av Etienne Wenger. Kärnan i teorin tar upp hur vi som aktiva deltagare, kan lära tillsammans och utveckla våra identiteter och våra kunskaper i ett samhälle genom praktik i en meningsfull miljö.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.