IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS Àr att frÀmja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlÀttar jÀmförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen Àr att diskutera de problem som kan uppstÄ vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.VÄr studie Àr en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktÀr som tar sin utgÄngspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras pÄ intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor frÄn Deloitte.En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen.

De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

BakgrundFörvÀntningsgap inom revision har anvÀnts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstÄr mellan förvÀntningarna som anvÀndarna av finansiella rapporter har pÄ revisorn och vad denne de facto gör. Under senare Är har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta frÀmst pÄ grund av ett antal spektakulÀra företagskollapser sÄsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mÄngas blickar mot revisorerna i jakten pÄ en syndabock. Anledningen till det Àr troligtvis att mÄnga har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen Àr.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport frÄn december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste Ärens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har dÀrmed ifrÄgasatts. Syftet med vÄr uppsats har varit att öka förstÄelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begrÀnsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptÀcka vid en traditionell revision.

BAKGRUND: Revisorns oberoende Àr en av grundförutsÀttningarna för att revisorn ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett oklanderligt vis och ge samhÀllet en rÀttvisande bild av företagen. Skandalerna kring Enron och HQ Bank har belyst oberoendefrÄgan under senare tid. Skandalen kring HQ Bank har lagt fokus och haft en negativ inverkan pÄ förtroendet för den svenska revisionsbranschen. Ytterligare arbete har dÀrför pÄbörjats gÀllande oberoendefrÄgan. Vi har valt att i studien utgÄ ifrÄn analysmodellen vilket Àr ett hjÀlpmedel för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende, modellen innefattar tre steg för revisorn att följa.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte lÀngre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska rÀkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förÀndrat klientel samt förÀndrat tjÀnsteutbud för revisionsbyrÄerna och dÀrmed ett förÀndrat arbetssÀtt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie Àr dÀrför att kartlÀgga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett nÄgra förÀndringar i denna pÄ grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nÀmligen genom en webbaserad enkÀt. Detta dÄ vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom omrÄdet samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade Àven före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat pÄ samma byrÄ under perioden.

Sammanfattning:AllmÀnheten har pÄ senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm nÀr det gÄtt dÄligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad Àr av betydelse för att företags intressenter och allmÀnheten ska fÄ rÀtt information om företagens ekonomiska tillstÄnd (Fant, 1994, s. 14). FrÄgan gÀller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör dÀrför en för revisorer svÄr uppgift (Johnsson, 2005, s.

Bakgrund och problem: Alla smÄ aktiebolag har utbyten med olika intressenter och varje utbyte innebÀr en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sÀnker denna transaktionskostnad genom att minska osÀkerheten. NÀr revisorn plockas bort frÄn utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förÀndras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten.Syfte: Studiens syfte Àr att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fÄtt pÄ kostnaderna för utbyten mellan smÄ aktiebolag och deras intressenter.Metod: I studien tillÀmpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer frÄn var och en av intressentgrupperna: Àgare, lÄngivare, leverantörer och kunder.

Syftet med studien Àr att beskriva revisorers uppfattning om, och i sÄ fall hur, lÀngden pÄ revisionsuppdraget pÄverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhÀmtning av primÀrdata har intervjuer genomförts med fem slumpmÀssigt utvalda kvalificerade revisorer. Litteratur och tidigare forskning har anvÀnts som sekundÀrdata.Slutsatsen dras att lÀngden pÄ revisionsuppdraget kan ha en vÀsentlig pÄverkan pÄ revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av lÄnga revisionsuppdrag enligt bÄde forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur lÀngden pÄ revisionsuppdragen pÄverkar revisorns oberoende stÀllning strider dock mot tidigare forskning som hÀvdar att lÄnga revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende stÀllning..

Ett av de viktigaste kriterierna vid revision Ă€r att den granskande revisorn agerar oberoende. ÅsidosĂ€tts oberoendet kan det innebĂ€ra negativa konsekvenser för revisionskvaliteten. Den hĂ€r uppsatsens syfte Ă€r att beskriva hur revisorerna arbetar med oberoendet samt i vilka situationer revisorns egna etik och moral och klientens makt kan komma i konflikt med detta. Uppsatsen bygger pĂ„ en fallstudie dĂ€r tre auktoriserade revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudien har visat att revisorer bedriver ett medvetet oberoendearbete men att det frĂ€mst Ă€r det synliga oberoendet som stĂ€rks.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

Bakgrund och problem: Goodwill uppkommer som följd av rörelseförvÀrv, nÀr köparen betalar ett överpris för förvÀrvet. Idag utgör goodwillposten en av de dominerande tillgÄngsposterna i bolags balansrÀkningar. Införandet av IFRS/IAS Är 2005 har bidragit till en ökad efterfrÄgan pÄ kvalificerade revisorer. Revisorn blir allt mer en vÀrdefull ekonomisk resurs vars huvudsakliga uppgift Àr att kvalitetssÀkra information och skapa förtroende. IFRS/IAS innehÄller större inslag av subjektiva principer och bedömningar jÀmfört med tidigare lagstiftning.

De senaste Ärens skandalaffÀrer sÄsom Enron, Ahold, Parmalat och WorldCom ledde till att allmÀnhetens förtroende för finansmarknaden försÀmrades. Den internationella debatten om hur man skall Äterskapa förtroendet har dominerats av hur man skall öka tilltron till revisionen. En viktig faktor för att uppnÄ förtroendet Àr revisorns oberoende gentemot sina klienter. I vÄr uppsats kommer vi att fokusera oss pÄ revisors oberoende och ÄtgÀrder som kan vidtas för att kunna stÀrka detta oberoende. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka förebyggande ÄtgÀrder som skulle kunna stÀrka revisors neutrala stÀllning vid uppkomsten av beroendesituationer.

Titel: HÄllbarhetsrevision ? hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmÀnheten att de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor och denna information behöver ocksÄ oberoende granskas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en förÀndrad efterfrÄgan av information frÄn intressenter har förÀndrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyrÄernas utbud av tjÀnster, samt hur revisionsbyrÄerna ser pÄ den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjÀnster.? Har revisorns roll förÀndrats i samband med uppkomsten av hÄllbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyrÄerna den nya efterfrÄgan av hÄllbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyrÄerna pÄ den framtida utvecklingen inom hÄllbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

Revisionsbranschens frÀmsta uppgift Àr att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom detta tillhandahÄlla en social och affÀrsmÀssig trygghet i samhÀllet. Revisorns oberoende Àr det som ger trovÀrdighet Ät den finansiella informationen, kraven pÄ revisorns oberoende och en kvalitetssÀker revision Àr dÀrför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare Ärs skandaler. FrÄgestÀllning: VÄr problembakgrund och vÄr problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfrÄga som vÄr uppsats Àmnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyrÄer av olika storlek i deras arbete med, och instÀllning till, vissa kvalitetsfaktorer inom utvalda omrÄden? För att kunna besvara vÄr huvudfrÄga har vi formulerat följande delfrÄga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnÄ en god kvalitet i revision?.