Syfte: Syftet med studien Àr att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor pÄverkar den professionella och organisatoriska identiteten.Metod: Genom att anvÀnda oss av ett positivistiskt synsÀtt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhÄllit vÄrt empiriska material.Teoretiskt perspektiv: Studien utgÄr frÄn litteratur gÀllande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet anvÀnts samt andra teorier inom vÄrt ÀmnesomrÄde.Empirisk metod: SPSS har anvÀnts för att analysera vÄr empiri som erhÄllits genom en kvantitativ metod, enkÀter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys.Resultat: VÄrt resultat visar pÄ att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. .

De slutsatserna som företagits i studien mot bakgrund av analysen, pÄvisar att finns vissa oklarheter i rekvisiten som kan göra det problematiskt för revisorn. NÀr det gÀller lös egendom som tillförs kan det vara problematiskt i praktiken för revisorn att avgöra nÀr den har blivit korrekt tillförd. Nyttokriteriet Àr otydligt och vad som egentligen gÀller har RN aldrig tagit stÀllning till. Det Àr frÀmst vilka som Àr godtagbara vÀrderingsmÀn och hur mÄnga de skall vara som kan vÄlla bekymmer nÀr revisorn skall ge en negativ försÀkran..

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poĂ€ng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte VĂ„rt syfte Ă€r att genom en studie över en tidsperiod som strĂ€cker sig frĂ„n början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förĂ€ndrats genom Ă„ren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhĂ€llet i Sverige men ocksĂ„ internationellt i den mĂ„n Sverige pĂ„verkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design dĂ€r vi fĂ„tt vĂ„r empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att fĂ„ mycket stor inverkan pĂ„ de svenska pĂ„ grund av en internationell strĂ€van efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strĂ€var efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och dĂ„ risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna pĂ„ senare tid skĂ€rpts.

Det finns inget generellt svar pÄ frÄgan nÀr en revisor anses vara culpös i samband med rÄdgivning, utan det mÄste vÀgas in olika omstÀndigheter. Stor betydelse har revisorns professionsansvar, det vill sÀga de mÄttstockar och normer inom branschen som ligger till grund för culpabedömningen. NÀr vÀl professionsansvaret har identifierats, sÄ föreligger culpa om man handlar annorlunda Àn de normer som professionen satt upp. Likt en tratt har jag försökt smalna av forskningsfrÄgan ytterligare genom att göra en indelning i skatterÄdgivning, oklart rÀttslÀge samt den pedagogiska plikten..

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

För att revisorn pÄ ett sjÀlvstÀndigt och opartiskt sÀtt ska kunna utföra en trovÀrdig granskning krÀvs att han Àr oberoende i förhÄllande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krÀvs. Revisorn kan utöver granskningen Àven ge fristÄende rÄdgivning till revisionsklienten. Detta har pÄ senare Är diskuterats intensivt, dÄ mÄnga anser att det inte gÄr att kombinera rollerna som granskare och rÄdgivare utan att oberoendet riskeras. Vi testade olika faktorer som vi tror pÄverkar revisorn i hans/hennes rÄdgivning och utgick frÄn en modell nÀr vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjÀlp av en enkÀtundersökning som vÀnde sig till kvalificerade revisorer.

Regeringen ansÄg i mitten av nittiotalet att reglerna kring revisorns agerandevid misstanke om brott inte utgjorde tillrÀckligt skydd för bolaget och dessintressenter. Regeringen framförde dÀrför vÄren 1998 propositionen SFS1998:760, som innehöll förslag till Àndringar i aktiebolagslagens (2005:551)bestÀmmelser om styrelse, bolagsstÀmma, revision samt skadestÄndsansvar.De nya bestÀmmelserna kring revisionen innebÀr att revisorn föreskrevs enskyldighet att vidta ÄtgÀrder vid misstanke om brott i bolaget, vilket kom attkallas anmÀlningsplikten.Syftet Àr att beskriva hur revisorn hanterar sitt ansvar och sin skyldighet isamband med bokföringsbrott. Vidare vill vi beskriva nÀr revisorn anser attanmÀlan om brottsmisstanke skall göras samt beskriva hur revisornsanmÀlningsplikt kan pÄverka ekobrottsbekÀmpningen.I uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod för att besvara vÄra frÄgestÀllningar,som Àr: nÀr anser revisorn att bokföringsbrott Àr ett brott att anmÀla ochvilken roll har revisorns anmÀlningsplikt i arbetet mot ekonomiska brott? Föratt besvara frÄgorna intervjuade vi tvÄ revisorer och en Äklagare pÄekobrottsmyndigheten.Det empiriska materialet jÀmfördes sedan med vÄr teoretiska referensramoch de slutsatser vi kom fram till Àr att lagstiftaren och revisorerna hardelade uppfattningar om nÀr en anmÀlan skall ske. Revisorerna vill undvikaatt göra en för tidig anmÀlan dÄ de ser en stor skaderisk i det.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, frÄn att ta hand om bolagets rÀkenskaper och gekonsulttjÀnster till sina kunder till att idag endast granska vÀsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets Ärsredovisning och bokslut i syfte att faststÀlla omredovisningen ger en rÀttvisande bild av företaget till externa intressenter sÄsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur förvÀntningsgapet mellan smÄföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har Àven tÀnkt ge förslag pÄ hur förvÀntningsgapet kan minska samt fÄ enuppfattning om vad det var som förorsakade förvÀntningsgapet, som till slut kan hjÀlpa oss attuppnÄ en bÀttre förstÄelse pÄ problematiken. För att Ästadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och tvÄ Àgare till tvÄ smÄföretag.VÄr slutsats Àr att smÄföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebÀr.Exempel pÄ deras bristande kunskap Àr att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets rÀkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha pÄverkan pÄ förvÀntningsgapets uppkomst.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur den externa revisorn önskar att styrelsens rapport angĂ„ende den interna kontrollen ska granskas, samt hur denna granskning ska rapporteras. MĂ„let Ă€r att utveckla ett förslag med egna modeller för hur den externa revisorns granskning och rapportering kan utformas inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Uppsatsens huvudfrĂ„ga Ă€r: Hur vill de externa revisorerna, i rollen som utförare av tjĂ€nsten, att granskningen och rapporteringen angĂ„ende styrelsens rapport betrĂ€ffande den interna kontrollen ska utformas? Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen. Den empiriska undersökningen bygger pĂ„ fem intervjuer med auktoriserade revisorer frĂ„n de fyra största revisionsbyrĂ„erna; Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

NÀr ett företag rÄkar i ekonomisk kris stÀlls ofta revisorn inför nya eller Àndrade förutsÀttningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns stÀllningstagande vid olika bedömningar kommer att pÄverkas. PÄverkan kan bero pÄ olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenÀgenhet avgöra huruvida denne ska vÄga gÄ över grÀnsen frÄn sitt revisionsuppdrag till rÄdgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansrÀkning upprÀttas nÀr det egna kapitalet Àr förbrukat till hÀlften (ABL 13:12), men Àven om företaget saknar utmÀtningsbara tillgÄngar (UB 4 kap).

Studien undersöker, ur ett kvalitativt perspektiv, hur reglerna om anmÀlningsskyldighet i aktiebolagslagen har pÄverkat revisorsyrkets oberoende. Studiens problematik grundar sig i att revisorns oberoende tycks ha pÄverkats av att en ogrundad anmÀlan enligt reglerna om anmÀlningsskyldighet kan fÄ lÄngtgÄende juridiska och yrkesmÀssiga konsekvenser för en revisor. En revisor som underlÄter att anmÀla till Äklagare kan emellertid inte bli skadestÄndsskyldig, utan kan endast bli föremÄl för disciplinÀra ÄtgÀrder. Detta i kombination med att lagen föreskriver att revisorn ska anmÀla vid en lÄg misstankegrad försÀtter revisorn i en svÄr situation. Studiens empiriska material bestÄr av sekundÀrdata i form av offentlig statistik, myndighetsrapporter, lagtext och RevisorsnÀmndens praxis.

En vÄldtÀkt medför bÄde psykiska och fysiska besvÀrför den som drabbats. HÀlso- och sjukvÄrden har en betydande roll i hurvÄldtÀktsoffren ska omhÀndertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vÄrdteamets roll i omhÀndertagande av en patient somutsatts för en vÄldtÀkt. 12 artiklar ingÄr i studien. FrÄgestÀllningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvÄldtÀktsoffer ska bli mottaget, vilket förhÄllningssÀtt som vÄrdteamet börupprÀtthÄlla samt sÀrskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgÄ.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i smĂ„ aktiebolag. EU skiljer pĂ„ revision i smĂ„ och stora aktiebolag. Det Ă€r upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra nĂ„gra lĂ€ttnader Ă€n men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlĂ€tta för smĂ„företagarna.

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som pÄverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift Àr att granska ett företags Ärsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det frÀmsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förvÀntningsgap uppstÄr dÄ ett företags intressenter inte har tillrÀckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begrÀnsningar och uppgifter.Eftersom det Àr sedan lÀnge forskat att det finns ett förvÀntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter Àr, vill vi vidare studera det utifrÄn allmÀnheten och de övriga anvÀndarnas perspektiv.