Uppsatsen har syftat till att undersöka och kartlÀgga den rÀttsliga regleringen av strandskyddet i allmÀnhet och reglerna om dispensfrÄgor i synnerhet. Fokus i denna uppsats har dÀrför varit att ingÄende redogöra för de olika dispensmöjligheterna som sedan 2009 finns angivna i lagtext. Syftet har Àven varit att kortfattat beskriva strandskyddets historiska utveckling. Undersökningen har genomförts genom att studera aktuell lagtext för omrÄdet, samt undersöka förarbeten, praxis och doktrin. Resultatet har frÀmst visat pÄ ett ökat inflytande för kommuner vad gÀller dispensprövningar.

Bakgrund: Projektifiering innebÀr att företag gÄr frÄn en stark linjeorganisation mot att betona projektdimensionen. Denna förÀndring skapar nya förutsÀttningar för medarbetare och torde Àven ha samband med företagets syn pÄ sin personal som strategisk resurs. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och analysera de förÀndringar som sker inom Human Resource Management i samband med företags projektifiering. Genomförande: Det empiriska materialet bestÄr huvudsakligen av intervjuer med nyckelpersoner pÄ Posten och Saab Aerospace. Resultat: HR-funktionen har en viktig roll i projektifieringsprocessen.

I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslÄngt lÀrande, tog slut 2002. I vÄr undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förÀndras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa Àven ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgÄr frÄn observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgÄende intervjufrÄgor. Vi har Àven stÀllt ett antal allmÀnna frÄgor, som till viss del kan relateras till intervjufrÄgorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förÀndras markant beroende pÄ om eleverna Àr vuxna eller ungdomar..

Denna studie behandlar illustrationer inom matematik. Fokus har varit att undersöka vilken roll illustrationer spelar i samband med subtraktionsuppgifter för elever i Ärskurs tvÄ. Detta genom att studera olika matematiklÀromedel. Studiens omrÄde strÀcker sig frÄn 60-talet fram tills idag, Är 2010. Inom dessa decennier har tvÄ matematiklÀromedel per decennium slumpmÀssigt valts ut för analys.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att Äterge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. VÄr uppsats Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar:? Vad kÀnnetecknar elevens roll som ?samtalsledare? i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll?? Vad kÀnnetecknar förÀlderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarförÀldern den rollen?? Hur hanteras prat om problem utifall sÄdana situationer uppstÄr?Metoden vi anvÀnt oss av Àr att lyssna pÄ och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vÄrt material vilket bestÄr av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat Àr fallanalys. VÄr analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsÀven av tillÀmpad Conversastion Analysis.VÄrt resultat pekar pÄ att eleven undantagsvis ?tillÄts? agera samtalsledare fullt ut, utan att lÀrare och förÀldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven mÄste försvara sin roll.

I grundskolans lÀroplaner Lpo 94 och Lgr 11 ska elever i svensk grundskola fÄ anvÀnda dans som uttrycksmedel. Dansen har idag en undanskymd roll i skolan och Àr inte ett eget Àmne. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolan som fÄtt uppdraget att undervisa i dans ser pÄ konstformen dans, dansens roll i skolan och vilken kompetens om dans de undervisande lÀrarna har.I den teoretiska delen i uppsatsen anvÀnder jag mig av tidigare forskningsmaterial inom estetiska Àmnen och omrÄdet dans. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observationer samt rapporten KartlÀggning av dansen i sydost som har sammanstÀllts av Dans i Sydost. I denna studie har jag begrÀnsat mig till fyra skolor i Blekinge lÀn.Resultatet visar att det finns bristande kunskap om Àmnet dans i skolorna.

Sammanfattning    Syftet med denna studie har varit att se hur ett antal församlingsdiakoner i en storstad ser pÄ sin roll i det svenska vÀlfÀrdssamhÀllet och om de anser att det diakonala arbetet har pÄverkats av förÀndringar som pÄgÄtt sedan 1990-talet. Avseende förÀndringar inom socialpolitiken men ocksÄ förÀndringar i organisationen kring vÀlfÀrdsaktörer i samhÀllet. Metoden har varit kvalitativ med ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Studiens resultat visar pÄ att diakonerna fyller en roll och funktion, som lÀnk, kritiker, komplement och kanske Àven ibland ersÀttare. Vidare visar resultatet pÄ att diakoners förhÄllningssÀtt i sitt arbete syftar till att tillvarata mÀnniskors egna resurser.

Flera allvarliga skandaler har genom Ären skadat revisorsyrkets rykte och trovÀrdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförÀndringar med syftet att öka revisorns oberoende och sÄledes revisionskvaliteten. I och med den pÄgÄende finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav pÄ obligatorisk byrÄrotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförÀndringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrÄ. I dagslÀget Àr det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrÄrotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte Àr överförbara till en kontext med obligatorisk byrÄrotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrÄ erhÄllit initiala rabatter pÄ revisionskostnaden och om revisionskvaliteten pÄverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade Äret efter byrÄbytet. Tre Är efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra Är efter bytet hade revisionskostnaden ÄtergÄtt till normala nivÄer. Studien visade Àven att de bolag som anlitat en revisionsbyrÄ som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad Àn de som anlitat en ?mindre? byrÄ.

Syftet Àr att analysera integrationen i förvÀrvsprocessen mellan Pernod Ricard och Vin&Sprit genom att göra en fallstudie för att se vilka förutsÀttningar de har för att lyckas.Undersökningen Àr en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Metoden i denna uppsats kommer att bestÄ av intervjuer och skriftliga kÀllor. Till största delen anvÀnds primÀrdata men Àven sekundÀrdata kommer att förekomma.Erfarenhet och tidigare kunskap om internationella förvÀrv spelar en stor roll vid internationella förvÀrvsprocesser. Kulturella skillnader verkar inte spela en sÄ stor roll som det ofta sÀgs. En decentraliserad affÀrsmodell kan dock förhindra att de eventuella kulturella skillnader som finns inte pÄverkar förvÀrvsprocessen negativt.

Syftet med denna studie var att jÀmföra vilken mening digital kompetens har mellan tvÄ parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrÄn tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare frÄn varje part - har genom intervjuer svarat pÄ frÄgor som Àr relaterade till begreppet ?digital?, ?kompetens? och uttrycket ?digital kompetens.? Deras svar skapade tre huvudkategorier; mÄl, ansvar och personliga villkor i resultatet. UtifrÄn perspektivet mÄl framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för pedagogers uppfattningar om fri lek i förskolan. I bakgrundstexten har vi redogjort för olika forskares syn pÄ bÄde lek och fri lek, varför den anses vara viktig och vilken roll de anser att pedagogerna bör ha. I ett avsnitt presenteras vad lagar och styrdokument sÀger om lek. Under rubriken ?Tidigare studier kring pedagogers uppfattning om lek? har vi berÀttat om nÄgra tidigare studier som gjorts med samma inriktning som denna.

Ett offentligt uppko?pserbjudande skiljer sig fra?n andra typer av fo?retagsfo?rva?rv pa? sa? sa?tt att det riktar sig till en sto?rre a?gandekrets. Eftersom ko?paren av praktiska ska?l inte kan fo?rhandla enskilt med aktiea?garna riktar sig ko?paren ista?llet, i ett offentligt erbjudande, till alla aktiea?gare i bolaget. Aktiea?garna har sedan att fo?rkasta eller acceptera erbjudandet.Fo?rfarandet kring ett offentligt uppko?pserbjudande kra?ver en aktiv ma?lbolagsstyrelse fo?r att tillvarata aktiea?garnas intresse.

Projekt Àr nÄgot som mÄnga företag bedriver. Hur företag vÀljer att organisera projekt beror pÄ hur deras verksamhet Àr organiserad, vilket medför att projekt leds pÄ olika sÀtt. Dock Àr det vÀldigt vanligt med en sÄkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter Àr nÄgot som Àr utav stor vikt utifrÄn ett konkurrans avseende, dÄ flera aktiva projektföretag pekar pÄ att projektledning Àr en kÀrnkompetens. Detta leder till funderingar pÄ hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.

Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur pedagogerna pÄ fritidshem frÀmjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska frÀmja utveckling hos individer, men sÀllan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet Àr grupporienterat Àr ocksÄ verksamheten styrd utifrÄn bland annat antalet barn och personalgrupp. DÀrför blir det intressant att försöka förstÄ hur pedagoger jobbar för att frÀmja alla individer och hur de ser pÄ sin roll i att frÀmja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling Àr mÄnga till antalet, men inte sÄ mÄnga som berör fritidshemmet specifikt.

Föreliggande uppsats behandlar hur oberoende skivbolags roll i distributionskanalen för musik pÄverkas av Internet. Syftet Àr att studera hur oberoende skivbolags roll imusikindustrin pÄverkas dÄ musikbranschens innovationsgrad tilltar och digital musikförsÀljning ökar sin andel av den totala musikförsÀljningen. För att utreda dettahar ett antal skivbolag samt distributionsbolag intervjuats. Intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats utifrÄn teorier om innovationer samt teorier om distributionskanaler. Resultatet pekar pÄ att skivbolagens arbetsuppgifter i allt mindre skala kommer handla om skivproduktion och istÀllet huvudsakligen beröra utveckling och marknadsföring av artister och musik.