En revisor har ett stort ansvar dÄ de ska försÀkra företagets intressenter att redovisningen Àr tillförlitlig. Genom principbaserade standarder försvÄras revisorns uppgift i och med att företagen har incitament att göra fördelaktiga tolkningar av dessa. En omdebatterad standard Àr IFRS 3 som behandlar rörelseförvÀrv. Detta dÄ klassificeringen av övervÀrden, enligt tidigare forskning, Àr ojÀmnt fördelad. Revisorn har till uppgift att försÀkra att standarderna tolkas och tillÀmpas pÄ ett enhetligt sÀtt, men frÄgan Àr om det verkligen görs i praktiken.

Intressekonflikter spelade en stor roll i de skandalerna som uppdagades kring sekelskiftet som exempelvis Enron. Nya standarder och regleringar uppkommer med jÀmna mellanrum för att försöka stÀrka och upprÀtthÄlla revisorns oberoende. Lagstiftare har lÀnge försökt hÀvda att fristÄende rÄdgivningstjÀnster rubbar revisorns oberoende men empiriska studier uppvisar varierande resultat. Trots införandet av en strÀngare reglering Är 2002 i USA genom Sarbanes-Oxley Act (SOX), som innebar att mÄnga fristÄende rÄdgivningstjÀnster förbjöds, menar forskare att det krÀvs mer forskning kring intressekonflikter som kan uppstÄ inom revision. Utöver intressekonflikter kan Àven de olika förvÀntningarna och krav som stÀlls pÄ revisorns olika roller som dels oberoende granskare, dels engagerad rÄdgivare ge upphov till en konflikt. Det finns en hel del forskning som behandlar oberoende, revisionskvalité och rÄdgivningstjÀnster men desto mindre forskning som studerar revisorns dubbla roller.

De slutsatserna som företagits i studien mot bakgrund av analysen, pÄvisar att finns vissa oklarheter i rekvisiten som kan göra det problematiskt för revisorn. NÀr det gÀller lös egendom som tillförs kan det vara problematiskt i praktiken för revisorn att avgöra nÀr den har blivit korrekt tillförd. Nyttokriteriet Àr otydligt och vad som egentligen gÀller har RN aldrig tagit stÀllning till. Det Àr frÀmst vilka som Àr godtagbara vÀrderingsmÀn och hur mÄnga de skall vara som kan vÄlla bekymmer nÀr revisorn skall ge en negativ försÀkran..

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet. Den ÄlÀgger revisorn i ett aktiebolag en anmÀlningsskyldighet om han misstÀnker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen Àr mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, frÀmst bland revisorer, vid dess införande. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn ett empiriskt material undersöka om tillÀmpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnÄs. Sammantaget tyder det som framkommit i vÄr undersökning pÄ att lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet inte fungerar i praktiken.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmĂ€lningsplikten, vilket innebĂ€r att en revisor som misstĂ€nker ett ekonomiskt brott ska anmĂ€la detta. Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter och fel som de upptĂ€ckte i och med sitt revisionsarbete pĂ„ grund av tystnadsplikten. AnmĂ€lningsplikten innebĂ€r ett avsteg frĂ„n tystnadsplikten som av mĂ„nga anses vara en av revisorns viktigaste regler. Ett av skĂ€len till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lÀmpligheten och effektiviteten med att revisorer Àr Älagda uppgifter för att begrÀnsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka smÄföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssÀttet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. VÄra primÀrdata baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter frÄn vÄra utvalda intressenter.

Revisorns oberoende Àr ett mycket omdebatterat Àmne som stÀndigt har varit i fokus och dÀrför tillkom analysmodellen i och med införandet av revisorslagen Är 2002. Syftet Àr att undersöka om analysmodellen stÀmmer överens med hur det fungerar i praktiken oavsett om revisionsbyrÄerna Àr stora eller smÄ. Vi vill Àven undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan de tvÄ kategorierna stora och smÄ revisionsbyrÄer nÀr det gÀller tillÀmpningen av analysmodellen och hur oberoendet uppnÄs. Det empiriska materialet insamlade vi genom att utföra personliga intervjuer med tvÄ stora och tvÄ smÄ revisionsbyrÄer. Slutsatserna visar att analysmodellen delvis stÀmmer överens med hur det fungerar i praktiken.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.