Bakgrund: Humor anvÀndes i vÄrden redan under medeltiden och har visat sig ha positiva effekter pÄ den fysiska hÀlsan. Eftersom en god hÀlsa Àr mÄlet för hÀlso- och sjukvÄrden kan det vara av vikt att veta hur de inblandade parterna, patient och sjuksköterska, ser pÄ humor och dess plats Àven i omvÄrdnaden. Syfte: Att belysa humorns roll för sjuksköterskor och patienter i vÄrden. Metod: En litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som granskats kritiskt och vetenskapligt. De kvalitativa artiklarna har analyserats med innehÄllsanalys.

Syftet Ă€r att synliggöra förstelĂ€rares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig pĂ„ att undersöka hur en god lĂ€randemiljö ser ut och skapas av lĂ€raren. Studien har utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ olika urvalsgrupper: förstelĂ€rare Ă„rskurs 7-9 och elever som genomgĂ„tt svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelĂ€rare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lĂ€rarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lĂ€randemiljö. LĂ€rarens förmĂ„ga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lĂ€rarens Ă€mneskompetens, förmĂ„ga att planera och inta en professionell roll betonas.

I det hĂ€r examensarbetet var mĂ„let att fĂ„ veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute pĂ„ förskolegĂ„rden. Tanken var ocksĂ„ att lĂ„ta pedagogerna berĂ€tta om sina tankar kring sin uteverksamhet pĂ„ förskolegĂ„rden och om sin roll dĂ€r.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger pĂ„ en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna Ă€r tillsammans med barnen 77 % av tiden de Ă€r ute pĂ„ förskolegĂ„rden. De Ă€r dĂ„ framförallt i sandlĂ„dan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, dĂ„ de framförallt övervakar fungerande pĂ„gĂ„ende lek.Av tiden de Ă€r med barnen fördelar de den pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det Ă€r samma flickor resp. pojkar som fĂ„r uppmĂ€rksamheten eller om det Ă€r alla som fĂ„r lika mycket uppmĂ€rksamhet..

Bakgrund: Skolsköterskan ingÄr i elevhÀlsoteamet vars uppdrag Àr att bevara och frÀmja hÀlsa, förhindra ohÀlsa, tidigt upptÀcka sjukdom och minska konsekvenser av skada eller sjukdom. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever ser pÄ skolsköterskans roll i skolan. Metod: En kvalitativ metod valdes för studien. Arton elever frÄn högstadiet och gymnasiet svarade pÄ mejlfrÄgor. Analysmetoden som valdes gav möjligheten att röra sig relativt fritt mellan olika analytiska begrepp. Resultatet presenteras i tre teman. Resultat: Eleverna beskriver att de har tilltro till skolsköterskor. Eleverna törs prata om det mesta.

Bakgrund: År 2010 var det totalt 147 ungdomar som begick suicid i Sverige i Ă„ldern 15-24 Ă„r, 109 pojkar och 38 flickor. SjĂ€lvmord Ă€r den vanligaste dödsorsaken nĂ€r det gĂ€ller unga mĂ€nniskor och procenten ökar gradvis under tonĂ„ren. NĂ€stan alla som tar sitt liv har en psykisk diagnos i botten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans roll och Ă„tgĂ€rder vid prevention av suicid bland ungdomar. Metod: En allmĂ€n litteraturstudie som innefattar 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med en innehĂ„llsanalys.

Syftet med studien Àr att undersöka fritidspedagogers och lÀrares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser pÄ sin roll i elevers leksituationer. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju dÀr intervjuer gjordes med tre lÀrare och tre fritidspedagoger frÄn fyra olika grundskolor. Ljudinspelning anvÀndes vid alla intervjutillfÀllen för att underlÀtta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn trÀnar socialt samspel i den fria leken.

I uppsatsen granskas det hur den nazityska utrotningspolitiken under andra vÀrldskriget framstÀllts i lÀroböcker för historia som riktar sig mot grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀr undersöks Àven hur regeringens informationsinsats Levande historia som genomfördes 1998 pÄverkade framstÀllningen av den nazityska utrotningspolitiken i lÀroböckerna. Vidare stÀlls denna framstÀllning mot framstÀllningen av de folkmord som begicks i det kommunistiska Sovjetunionen under Stalins regim tid. Sexton lÀroböcker undersöks för att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna och hÀr anvÀnds bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod. Resultatet visar att framstÀllning och utrymme nÀr det gÀller den nazityska utrotningspolitiken har gÄtt frÄn inget utrymme alls i den första undersökta lÀroboken, till att fÄ en vÀldigt framtrÀdande roll i de senaste Ärens lÀroböcker.

Syftet med denna undersökning har varit att studera och utvÀrdera om den variation som finns i anmÀlningsbenÀgenheten bland revisorer beror pÄ individuella egenskaper och attityder. Vi ville Àven studera om anmÀlningsbenÀgenheten varierar beroende pÄ vilka brott som avses.För att uppnÄ detta har vi utifrÄn en egen teorimodell stÀllt upp ett antal hypoteser. Dessa hypoteser bygger pÄ befintliga teorier men Àven pÄ egna antaganden och idéer samt har sin utgÄngspunkt i att anmÀlningar om brottsmisstanke gjorda av revisorer Àr förhÄllandevis lÄg i förhÄllande till den ekonomiska brottslighetens utbredning samt att revisorer i tidigare undersökningar uppgett stora skillnader i tolkningen av lagen.DÄ de data undersökningen genererat inte hÄller för statistisk analys har vi inte kunnat utföra statistiska tester utan istÀllet fokuserat pÄ en beskrivning av materialet och de svaga trender som synts. I vÄr undersökning verkar variablerna straffrÀttslig kompetens, branscherfarenhet, skadestÄndsrisk och sanktionssystem pÄverka revisorn i hans avvÀgande om anmÀlan ska göras.Detta öppnar upp för en diskussion och vidare studier angÄende lagens otydlighet och verksamma ÄtgÀrder för lagens efterlevnad. Enligt vÄr mening har de disciplinÀra ÄtgÀrderna, upphÀvande av godkÀnnande eller auktorisation, erinran samt varning, som RevisorsnÀmnden kan utdöma störst effekt pÄ revisorn.

Uppsatsens syfte Àr att, med hjÀlp av postkolonial teori belysa matens roll i nÄgra personers migration till Sverige. Nio stycken informanter har berÀttat om sina erfarenheter och minnen av hemlandets mat och maten i Sverige och pÄ olika sÀtt diskuterat sin personliga och kollektiva utveckling ur ett matperspektiv. Resultatet visar att mat spelar en viktig roll för gemenskaps- och tillhörighetskÀnslan i sociala situationer samt att informanterna ibland upplever att de hamnar mellan tvÄ kulturella gemenskaper, ett slags ?third space? med möjlighet att föra dessa nÀrmare varandra med hjÀlp av hybridisering. Mat blir dÄ ett konkret sÀtt att bÄde se och upptÀcka den utvecklingen men ocksÄ nÄgonting att bygga nya gemenskaper runt..

Bakgrund: Specialistsjuksköterskans kompetens Àr en fördjupning av de kunskaper och förmÄgor som erhÄllits i grundutbildningen. Behovet av specialiserade sjuksköterskor ökar men dÄ arbets-uppgifterna mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskor inte skiljer sig nÀmnvÀrt Ät kan detta fÄ till följd att specialistsjuksköterskorna lÀmnar det kliniska arbetet. Den specialistkompetens som efterfrÄgats riskerar dÀrmed att försvinna. PÄ denna grund, och som ett led i att förtydliga specialistsjuksköterskans roll i psykiatrisk slutenvÄrd, Àr det av intresse att uppmÀrksamma hur specialistsjuksköterskan uppfattas och vilka förvÀntningar som finns pÄ dennes kompetens. Syfte: att beskriva lÀkares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vÄrd.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Var och varannan vecka avslöjas en ny företagsskandal i dagspressen och varje gÄng blir vi lika överraskade. Dessa skandaler har sporrat oss till att undersöka vilka metoder som företag anvÀnder för att manipulera sitt resultat samt vad det Àr som driver dem att utföra dessa handlingar. Den utlösande effekten till en mer kritisk granskning och till ett hÄrdare regelverk för redovisningen har varit Enron-skandalen. Under Är 2002 ansökte energijÀtten om konkurs samtidigt som de högsta cheferna hade plockat ut bonusar för omkring 750 miljoner dollar. Totalt förlorade Enrons investerare mer Àn 60 miljarder dollar innan företaget kollapsade.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb pÄ ett yrkesmÀssigt korrekt sÀtt, nÀr de inte ifrÄgasatt fortlevnaden hos bolag som senare gÄtt i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dÄlig trÀffsÀkerhet nÀr de bedömer ?going concern? och nÀr revisorerna utfÀrdar ?going concern? varningar formulerar de sig pÄ olika sÀtt. I revisionsstandard 570 Äterfinns en formulering som revisorerna bör anvÀnda, men formuleringarna pÄverkas av revisorns kompetens och oberoende.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för mÄnga företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig pÄ kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar pÄ utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet Àr att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och pÄverkan i organisationen. Metoden för studien Àr personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, tvÄ internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.