Vi har valt att granska Tragetons metod för skriv- och lÀslÀrande. Enligt Trageton (2005) har de senaste tjugo Ärens forskning pekat mot att skrivning Àr lÀttare Àn lÀsning. Detta Àr bakgrunden till att Trageton vÀnde pÄ ordföljden i uttrycket ?lÀs- och skrivinlÀrning? till skriv- och lÀslÀrande. Vi anser att det genom Ären har skett en evolution i samhÀllet dÀr datorn mer och mer har fÄtt en central roll och betydelse.

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet pÄ en skola i Mellansverige, dÀr vi har fokuserat pÄ elevens perspektiv och lÀrarens roll. Vi har undersökt progressionen i Ärskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. VÄrt syfte Àr att undersöka om eleverna har det inflytandet som de Àr berÀttigade till utifrÄn styrdokumenten. Vi har anvÀnt oss av bÄde intervjuer med elever och lÀrare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken Ärskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrÄn intressen och idéer.

PÄ konkurrensutsatta marknader Àr det inte lÀngre nödvÀndigtvis kÀrnprodukten som Àr den avgörande faktorn för kunden i en valsituation. Det kan vara mÄnga andra faktorer som styr om en produkt blir köpt av kunden eller om den lÀmnas pÄ butikens hylla. I denna uppsats ligger fokus pÄ hur förpackningar kan anvÀndas som konkurrensmedel. Uppsatsen syfte Àr att skapa begrepp för de mekanismer som möjliggör förpackningsdesignens roll i konkurrenssituationer. Syftet ses som relevant dÄ författarna har sett en saknad av teorier som kan förklara förpackningsdesignens vikt som konkurrensmedel.För att kunna besvara detta syfte har en undersökning genomförts som inbegripit intervjuer med representanter frÄn nio leverantörer i svensk dagligvaruhandel sÄ som Wasabröd AB, Gunnar DafgÄrd AB och Spendrups Bryggeri AB.

VÄr uppsats handlar om debatten kring en litterÀr kanon i den svenska skolan. VÄrt syfte Àr att analysera kanondebatten utifrÄn nÄgra valda aspekter samt att kommentera styrdokument och lÀrarröster i förhÄllande till analysens resultat. I kanondebatten syns samtida instÀllningar till och vÀrderingar av litteratur och dess roll i samhÀllet. Vi belyser detta genom följande frÄgestÀllningar: vad sÀgs om litteraturens roll i Lpf 94? samt vilka bÀrande argument framförs i kanondebatten och vem sÀger vad? Metoden vi anvÀnder oss av i detta fall Àr textanalys.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Idag avlöser organisationsförÀndringar varandra och behovet av inhyrda managementkonsulter och förÀndringsledare har dÀrmed haft en ansenlig tillvÀxt. Det finns mÄnga delade uppfattningar om vad rollen som extern förÀndringskonsult innebÀr, samt vilken roll konsulten ska ta i en förÀndringsprocess. Konsulten skall dels vara en extern och objektiv part, samtidigt som de har krav pÄ sig att kunna hantera kÀnslor, vara anpassningsbar, ansvarstagande samt ha förmÄgan att vÄrda relationer till klienter. Syftet med denna studie Àr att genom en kvalitativ intervjustudie med sju förÀndringskonsulter frÄn fyra konsultfirmor beskriva hur externa förÀndringskonsulter sjÀlva ser pÄ sin roll och hur de hanterar dessa tvetydiga krav som stÀlls pÄ dem. Studien visar att förÀndringskonsulterna har en tydligare bild av sin roll, Àn vad forskning framlÀgger.

Forskning visar att svenska barns lÀsförmÄga sjunkit ordentligt i internationella jÀmförelser. Vilken roll kan samverkan mellan lÀraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant frÄga som Àr vÀldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vÄr studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek Àr en nödvÀndighet för elevernas lÀsutveckling i dagens skolor.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lÀrare i svenska som undervisar pÄ grundskolan. VÄra frÄgestÀllningar behandlar hur lÀraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen.Resultatet av denna studie Àr baserad pÄ 8 intervjuer som gjorts med lÀrare i svenska i tvÄ grundskolor dÀr vi haft det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som vÄr teoretiska utgÄngspunkt.Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lÀrarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och lÀslust, att det saknas tillgÄng till datorer och internetsökning pÄ skolbiblioteken samt lÀrarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien.

Under 1990-talet pÄgick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det Àr inte lÀngre en frÄgaom det kommer ske en lagÀndring Àven i Sverige utan snarare en frÄga omnÀr och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten Àr att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att pÄverka revisionsbyrÄerna samt ta reda pÄ om det kommer attske nÄgra former av förÀndringar inom revisionsbranschen, och i sÄ fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktÀr eftersom syftet Àr attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagÀndring som Ànnu integenomförts. Genom att anvÀnda oss av kvalitativ metod har vi fÄtt en djupareförstÄelse för Àmnet, snarare Àn en bred och översiktlig.

Den ekonomiska brottsligheten Ă€r ett allvarligt och vĂ€xande samhĂ€llsproblem som drabbarsĂ„vĂ€l stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrĂ€ttades Ă„r 1998och Ă€r en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll nĂ€r det gĂ€ller att bekĂ€mpa den ekonomiskabrottsligheten i vĂ„rt samhĂ€lle. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att undersöka hurekobrottsbekĂ€mpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begrĂ€nsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal nĂ€ringsverksamhet.För att besvara vĂ„r problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. ÄndamĂ„let med uppsatsen Ă€r att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebĂ€r och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock sĂ„ viktiga, biroller. Fokus ligger pĂ„ kvalitativa intervjuer med journalister frĂ„n tvĂ„ lokaltidningar och en rikstĂ€ckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn pĂ„ sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begrĂ€nsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras Ă€r att journalistik Ă€r en komplicerad yrkesroll dĂ€r grĂ€nserna för var rollen börjar och slutar Ă€r diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister Ă€r det brinnande intresset för samhĂ€lle och politik, viljan att förĂ€ndra och att ha möjligheten att förbĂ€ttra. .

Revisionen har mÄnga intressenter som drar nytta av revisorn och hans/hennes arbete, dÀribland företagsledningen. Revisorns uppgift Àr att göra en oberoende kritisk granskning av Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Ibland kan företagsledningens förvÀntningar pÄ revisorn skilja sig Ät gentemot vad revisorn faktiskt gör, varför ett förvÀntningsgap bildas. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka om företagsledningens förvÀntningar pÄ revisorn skiljer sig Ät i olika stora företag och hur ett eventuellt förvÀntningsgap ser ut. Vi har intervjuat företagsledningar och Àven i viss mÄn revisorer.

Folkrörelserna i Sverige vÀxte upp under 1900-talet dÄ folk vÀnde sig mot samhÀllet och krÀvde reformer av olika slag. De första var frÀmst arbetarrörelser och idérörelser. De har en viktig roll som politisk resurs eftersom de bistÄr medborgarna i deras intressen och konflikter med samhÀllet. De utvecklar det sociala kapitalet genom de mÀnskliga möten som sker. VÀlfÀrden gynnas genom att föreningslivet, den sÄ kallade tredje sektorn, tillhandahÄller tjÀnster och information vilket ger kollektiva lösningar och nya möjligheter.

I den hĂ€r uppsatsen studeras rekryteringsprocessen för ljudtekniker som söker anstĂ€llning pĂ„ liveljudsfirmor. Vilka egenskaper som anses vara meriterande av de som anstĂ€ller ljudteknikern, samt vilken betydelse ljudteknikern tillskriver formell utbildning och personliga nĂ€tverk undersöks. Kvalitativa djupintervjuer har anvĂ€nts som primĂ€r datainsamlingsmetod, dĂ€r tre chefer för liveljudsfirmor och tre ljudtekniker har intervjuats. Resultaten tyder pĂ„ att nĂ€tverk spelar en betydande roll bĂ„de för de som anstĂ€ller ljudtekniker samt ljudteknikerna sjĂ€lva, ett gott rykte förefaller vara en av de frĂ€msta meriterna för en ljudtekniker inom liveljudsbranschen idag. Även skolans roll vid praktikansökning synliggörs, det förefaller som att företag Ă€r mer benĂ€gna att ta in praktikanter frĂ„n en respekterad utbildning i jĂ€mförelse med de praktikanter som saknar utbildning..