Uppsatsen har till syfte att bidra med en förbÀttrad analys och beskrivning av revisorns oberoende, samt att ge en förbÀttrad beskrivning av revisorns oberoende i förhÄllande till sin klient.Metoden Àr kvalitativt, induktiv och kÀllorna Àr bÄde tidkskrifter och intervjuer av aktiva revisorer.Efter en teoretisk genomgÄng av revisorn och begreppet oberoende, beskrivs olika principer för revisorn att sÀkerstÀlla sitt oberoende.Slutligen kombineras empiri och teori i en modell, som ligger till grund för en analys..

Sammanfattning - "FörvĂ€ntningsgapet -  en jĂ€mförelse mellan revisorers upplevelser pĂ„ förvĂ€ntningsgapets pĂ„verkan pĂ„ revisorns oberoende och rykte?Datum: 29 maj, 2013NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi FÖA300, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik, EST, MĂ€lardalens högskolaFörfattare:  Oscar Johannesson, 12 augusti 1991    Maria Pettersson, 17 juli 1990Titel: FörvĂ€ntningsgapet ? en jĂ€mförelse mellan revisorers upplevelser av förvĂ€ntningsgapets pĂ„verkan pĂ„ revisorns oberoende och rykteHandledare: Angelina SundströmExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: FörvĂ€ntningsgap, revisor, oberoende, rykteFrĂ„gestĂ€llning: Hur upplever godkĂ€nda och auktoriserade revisorer att förvĂ€ntningsgapet pĂ„verkar revisorns oberoende och revisionsprofessionens rykte?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur revisorer upplever förvĂ€ntningsgapet mellan revisor och klient samt hur förvĂ€ntningsgapet pĂ„verkar revisorns oberoende och rykte.Metod: Studien var av kvalitativ karaktĂ€r och baserades pĂ„ sex kvalitativa intervjuer med godkĂ€nda och auktoriserade revisorer verksamma i Eskilstuna och VĂ€sterĂ„s. Den insamlade litteraturstudien bestod till största del av vetenskapliga artiklar hĂ€mtade i databasen Discovery. Empiriinsamlingen jĂ€mfördes med litteraturen i referensramen för att undersöka de intervjuade revisorernas erfarenheter gentemot tidigare forskning.Slutsats: Studien visade att syftet med revision Ă€r att kvalitetssĂ€kra och ge trovĂ€rdighet Ă„t de finansiella rapporter som samhĂ€llet förses med. Vidare indikerade studien att revisorn fĂ„r ett överdrivet ansvar nĂ€r klienterna stĂ€ller orimliga krav pĂ„ vad revisorn skall, kan och fĂ„r utföra.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förĂ€ndrats över tiden i förhĂ„llande till lagstiftning gĂ€llande anmĂ€lningsplikten och revisionsplikten?NivĂ„:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhĂ€llet gĂ€llande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell pĂ„verkan pĂ„ utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen Ă€ven belysa hur utökade krav pĂ„ anmĂ€lningsplikt och revisionsplikt har pĂ„verkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som Ă€r centralt i denna uppsats Ă€r tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrĂ„n ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det Ă€r tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell pĂ„verkan, rollen Ă€r mycket styrd av lagar och regler. Det har förts bĂ„de för- och motargument i relation till lagförĂ€ndringar gĂ€llande revisorns anmĂ€lningsplikt och revisionsplikten. I förlĂ€ngningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell pĂ„verkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primĂ€r data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits nĂ„gon information om hur bland annat revisorer och företagsĂ€gare ser pĂ„ dessa frĂ„gor idag.

Revision innebÀr att ett företags redovisning och förvaltning granskas. Revisionsarbetet och revisorns roll förÀndras och utvecklas stÀndigt. Revisorer har existerande lagar och normer till hjÀlp för att genomföra revision i ett företag. Revisionen gör att den finansiella informationen kan anses som trovÀrdigt. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad företagen förvÀntar sig av en revision och vad som Àr en revision enligt revisorns syn.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

Bakgrund: Sepsis ?r ett allvarligt tillst?nd d?r kroppens immunf?rsvar reagerar oproportionerligt kraftigt vilket kan orsaka livshotande svikt av vitala organfunktioner d?r tidig uppt?ckt har en betydande roll f?r patientens ?verlevnad. Sjuksk?terskan p? akutmottagningen har en viktig roll i den tidiga identifiering av sepsis vilket ?r ett komplext uppdrag d? sepsis har en diffus symtombild, ett individuellt f?rlopp, och snabbt kan f?r?ndras. Det st?ller krav p? sjuksk?terskans kunskap f?r att kunna arbeta i enlighet med k?rnkompetensen s?ker v?rd f?r att minska lidande och r?dda liv. Syfte: Vilka kunskaper beh?ver sjuksk?terskan ha f?r att tidigt kunna uppt?cka sepsis p? akutmottagningen. Metod: Strukturerad litteratur?versikt baserad p? 12 originalartiklar med b?de kvalitativ-, kvantitativ- och mixad design h?mtade fr?n databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell i fem steg f?r litteratur?versikter, och presenteras i tre huvudteman samt ett antal underteman. Resultat: Analysen resulterade i tv? huvudkategorier med tv? subkategorier vardera: 1) Kunskap om befintlig evidens; a) symptom och tecken vid sepsis b) rutiner och screeningsverktyg.

Revisorns roll har pÄ senare tid kommit att innefatta mer Àn att sÀkerstÀlla de finansiella talensriktighet. En stor del av revisorns arbetsuppgifter handlar om att tillstÄ sina klienter med alltyp av rÄdgivning. En följd av revisorns utökade arbetsuppgifter Àr att det stÀller krav pÄrevisorn att inneha kunskap om en rad olika Àmnen. Denna utveckling har kommit attinnebÀra att allmÀnheten anses ha höga förvÀntningar pÄ revisorn i dess yrkesroll.Tidigare forskning visar att bedrÀgerier inom organisationer har ökat pÄ senare tid och att dethar kommit att bli ett ökat problem i samhÀllet. I och med indikationer pÄ att bedrÀgerier iorganisationer har ökat anses allmÀnheten ocksÄ ha förvÀntningar pÄ att revisorn skallupptÀcka bedrÀgerier nÀr de utför revision.

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett sjÀlvgranskande verktyg för attsÀkerstÀlla revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillÀmpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende Àr en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift Àr att granskaÄrsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.

Flera stora företagsskandaler har de senaste Ären skakat finansmarknaden. Detta har skapat en debatt dÀr revisorns trovÀrdighet ifrÄgasÀtts och dÄ frÀmst dennes oberoende. Att identifiera de specifika relationer som revisorn Àr involverad i kan hjÀlpa revisorn att hantera sitt oberoende. VÄrt syfte med denna uppsats var att ur ett relationsperspektiv beskriva och jÀmföra hur revisorerna kan hantera oberoendefrÄgan. Vi valde att göra personliga intervjuer med fyra erfarna revisorer frÄn tvÄ mindre och tvÄ större revisionsbyrÄer.

Bakgrund: PenningtvÀtt har under de senaste Ären ökat och fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har tagits fram. För att uppnÄ mÄlen har ett flertal organisationer skapats pÄ nationell och international nivÄ. Flera tillsynsmyndigheter har fÄtt uppdraget att medverka i bekÀmpning av penningtvÀtt. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka revisorns förhÄllnings- sÀtt till lagen om penningtvÀtt.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

Revisionsbranschen har fÄtt utstÄ mycket kritik, kritikerna hÀvdar att revisorer inte fullföljer sina Ätaganden om oberoende granskning. Revisorerna Ä andra sidan menar att de upprÀtthÄller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprÀttade. Kan kritiken bero pÄ ett förvÀntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt Àr revisorns roll?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida ett förvÀntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i sÄ fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt teoretiskt material frÄn böcker och artiklar med utgÄngspunkt i vÄr frÄgestÀllning.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

Revisorns oberoende Àr ett primÀrt villkor för trovÀrdigheten pÄ det granskade materialet gÀllande bolags ekonomiska information. I Sveriges revisorslag har en analysmodell lagfÀsts för att styrka revisorns oberoende och i förlÀngningen förtroendet. I dagslÀget finns ett lagförslag frÄn justitiedepartementet. Ett försök att ytterligare stÀrka revisorns oberoende görs genom att föreslÄ ett förbud av kombiuppdrag. Kombiuppdrag innebÀr att revisionsbyrÄn tillhandahÄller klienterna revision i kombination med konsultation.

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det pÄvisats att ett antal bolag ej erhÄllit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrÄgasatts. Eftersom det Àr av stor vikt att revisorn agerar objektivt och sjÀlvstÀndigt med avseende pÄ tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrÄrotation som ett verktyg för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende.Syftet med studien Àr att undersöka hur obligatorisk byrÄrotation pÄverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebÀra. Vidare behandlas byrÄrotations inverkan pÄ den finansiella stabiliteten.Studien baseras pÄ kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgÄende förstÄelse för utvalda parters Äsikter och synpunkter pÄ en eventuell lagförÀndring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrÄrotation skulle ha positiv inverkan pÄ revisorns oberoende.